SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "LAR1:slu ;lar1:(raa)"

Sökning: LAR1:slu > Riksantikvarieämbetet

  • Resultat 1-8 av 8
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Lennartsson, Tommy, et al. (författare)
  • Kulturprägel i fjällnära skog
  • 2023
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den fjällnära skogen är inte orördMänniskan har vistats i, och nyttjat, fjällnära skog sedan förhistorisk tid och det finns en lång kontinuitet av kulturpåverkan: runt samiska fångst- och fiskeplatser, flyttleder och visten, kring nybyggen och fäbodar och kring gruvor och smältverk. Alla dessa nyttjandeformer måste ha präglat naturen och tillsammans byggt upp kulturlandskap, till exempel genom att skogens sammansättning ändrades och betesformade naturtyper och ibland även helt avskogade områden skapades. Särskilt ren- och kreatursbete, slåtter och vedhuggning kan antas ha präglat ekosystemen.Brist på kunskap om fjällnära skog som kulturlandskapFjäll och fjällnära natur har dock inte studerats lika mycket som sydsvenska landskap med utgångspunkt från nyttjandehistoria, och de flesta kulturpräglade naturtyperna och det biologiska kulturarvet är förmodligen okända eller inte beskrivna i litteraturen. Därmed är det svårt att tolka och beskriva kulturpräglad natur, inte minst i samiska kulturlandskap. Av samma anledning är det brist på kunskap om nyttjandehistoriens betydelse för biologisk mångfald och naturvård. Flera ekologiskt viktiga strukturer i fjällnära skog är dock troligen gynnade av eller rentav knutna till tidigare nyttjande, exempelvis lövträd, ljusformade och solexponerade ved- och trädsubstrat och mosaiker av träd och öppen mark, ofta med artrik betesvegetation i skog och vid skogsgränsen. Andra exempel är nött mark längs flyttleder och i skogsbeten och artrik slåttervegetation i våtmarker. En viktig slutsats är att det behövs fler beskrivningar av kulturpräglade fjällnära naturtyper, fler tolkningar av biologiskt kulturarv och fler analyser av samband mellan kulturpåverkan och biologisk mångfald.Det behövs ett brett arbete för skydd, förvaltning och kunskapsuppbyggnadKunskapen om var människor vistats och påverkat ekosystem i det fjällnära landskapet är ofullständig, vilket gör att det inte går att skapa en säker bild av var vi kan förvänta oss kulturpräglad natur, respektive naturskog med mycket få eller inga kulturspår. Därför behöver all skötselplanering i naturreservat och all hantering av nyckelbiotoper och avverkningsanmälningar innefatta en översiktlig inventering av kulturpåverkan och kulturspår. Det kräver kompetensutveckling hos handläggare och samverkan mellan myndigheter.För att öka kunskapen behövs också fallstudier med fältundersökningar i både samiska och jordbruksnyttjade miljöer. Genom samverkan mellan olika experter och lokala informanter kan fallstudierna kombinera ekologisk, historisk-arkeologisk och traditionell kunskap.
  •  
2.
  • Lennartsson, Tommy, et al. (författare)
  • Skötselplanering i skogsbetesmarker : vägledning
  • 2021
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • För endast ett sekel sedan täckte skogsbetesmarker och andra naturbeten mycket stora arealer och utgjorde en grundförutsättning för landets försörjning och livsmedelsproduktion. Formade av århundraden av bete och lokalt mångbruk fanns en bred palett av skogsbetesmarker. Idag är det svårt att föreställa sig hur ett visst skogsbete kan ha sett ut och nyttjats, men det är ändå det vi behöver veta så mycket som möjligt om, för att förstå vad som har gett upphov till de natur- och kulturmiljövärden som finns kvar idag.
  •  
3.
  • Lennartsson, Tommy (författare)
  • Träd och buskar : månghundraåriga historieberättare
  • 2013
  • Ingår i: Vårda väl. - Visby : Riksantikvarieämbetet.
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Människans nyttjande av markerna har skrivits in i träd och buskar som i en levande historiebok. Spår av lövtäkt, bete och andra aktiviteter kan läsas i enskilda individers växtsätt så länge de lever – ja, ibland till och med längre än så. Detta faktablad handlar om hur man kan känna igen och tolka sådana spår, men även om vad det betyder att en viss träd- eller buskart växer på en viss plats.
  •  
4.
  •  
5.
  • Ljung, Tomas, 1958-, et al. (författare)
  • Inventering av biologiskt kulturarv
  • 2015
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Fältmanual till biologiskt kulturarv Föreliggande skrift är framför allt en fältmanual till biologiskt kulturarv (och ett urval av andra biologiska kulturbärare), en checklista med bilder och beskrivningar. Det tar också upp några aspekter på själva metodiken för inventering, kartering och tolkning. Fältmanualen omfattar de vanligaste aspekterna av biologiskt kulturarv som man kan hitta i svenska landskap från söder till norr. Listan beskriver biologiskt kulturarv huvudsakligen från nivåerna egenskaper, individer och artförekomster enligt RAÄ:s indelning.
  •  
6.
  •  
7.
  • Westin, Anna (författare)
  • Att tyda landskapets berättelser - En metod att tolka biologiskt kulturarv
  • 2014
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det biologiska kulturarvet utgör levande avtryck av mänsklig aktivitet. Konsten att förstå vad arter och biologiska strukturer berättar bygger på att man kombinerar biologisk kunskap med kunskap om människans användning av ekosystemen. Ofta tillför det ny kunskap om både biologi och historia. Allt kulturarv bär på berättelser om människan, vårt biologiska kulturarv är inget undantag. Detta faktablad beskriver en metod för hur man kan tolka biologiskt kulturarv och läsa av det levande kulturarvets rika berättelser. Några exempel illustrerar sedan hur det konkret kan gå till.
  •  
8.
  • Westin, Anna, et al. (författare)
  • Skogsbeten och bondeskogar : historia, ekologi, natur- och kulturmiljövård
  • 2022
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Utmarksbete har historiskt varit Sveriges mest omfattande grupp av kulturpräglade naturtyper. Skogsbetesmarker har utgjort den största andelen av dessa utmarksbeten. Trots det är såväl den historiska som den ekologiska forskningen om Sveriges utmarker begränsad. Det har varit lättare att studera inägomarkens ängar, åkrar och hagar än svåravgränsade och svårdefinierade betade utmarker och skogar. Denna kunskapssammanställning samlar olika typer av historisk-ekologisk kunskap om svenska skogsbeten.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-8 av 8

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy