| 1. |
- Höglander, Helena, et al.
(författare)
-
Pelagial biologi - växtplankton
- 2012
-
Ingår i: Havet. - Stockholm : Naturvårdsverket. - 9789187025129 - 9789198064612 ; , s. 48-49
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Hansen, Joakim, 1978-, et al.
(författare)
-
Våtmarker som fiskevårdsåtgärd vid kusten : utvärdering av restaurerade våtmarkers effekt på fiskreproduktion och ekosystemet längs Östersjökusten
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många av Östersjöns kustfiskar är av sötvattenursprung och fortplantar sig i grunda vikar och kustnära våtmarker. Historiska utdikningar, kustexploatering och övergödning har lett till förluster av fiskens lek- och uppväxtområden, vilket tillsammans med fiske bidragit till minskande bestånd av exempelvis gädda och abborre. För att motverka nedgången har flera förvaltningsåtgärder initierats.Ungefär 100 våtmarker har restaurerats längs svenska ostkusten för att gynna reproduktionen av gädda och abborre. I samma syfte har fiskvandringshinder i kustmynnande vattendrag tagits bort på cirka 40 platser.Det fåtal uppföljningar som genomförts visar att sådana åtgärder har en god potential att bidra till stärkta kustbestånd av gädda och abborre. Mängden gäddyngel i kustvattnen utanför våtmarkerna tenderar att öka kraftigt efter åtgärderna, medan ingen tydlig förändring kan ses för mängden abborryngel. Det är dock stor variation i utfallet. En studie indikerar även en tydlig lokal ökning av gäddbestånden i kustvattnen utanför våtmarkerna. Sammanställningen visar även att borttagning av vandringshinder i kustmynnande vattendrag förbundna med olika sjösystem kan vara en effektivare metod än att restaurera våtmarker för attgynna abborre, vilket bör undersökas vidare.Det finns få studier som specifikt undersökt om åtgärderna kan ge så stark effekt på rovfiskbestånden att det indirekt påverkar resten av födoväven och ekosystemet. Det finns en potential för sådan påverkan. Men ökningen av rovfisk till följd av de åtgärdade våtmarkerna har i dagsläget inte varit tillräckligt kraftig för att leda till tydliga ekosystemeffekter, så som mindre mängd bytesfisk och påväxtalger.Även om våtmarker kan ge en lokal ökning av mängden fisk måste fler och kompletterande åtgärder till för att stärka kustens rovfiskbestånd. Åtgärderna bör utformas som en del av en tydligt samordnad och långsiktig förvaltning av kust och hav. Förutom en starkare reglering av kustfisket behövs exempelvis bättre skydd mot exploatering av fiskens lek- och uppväxtområden. Även lokal reduktion av mängden gråsäl och storskarv kan vara en möjlig åtgärd i områden där dessa rovdjur medför hög dödlighet på gädda och abborre.Utformningen av fiskeriförförvaltningen i öppet hav måste ha en mer rigid tillämpning av ekosystemansatsen och beakta konsekvenser för kustens ekosystem. Exempelvis tyder mycket på att förändringar i utsjöns fiskbestånd är en viktig bidragande orsak till att storspigg har ökat kraftigt de senaste decennierna. Storspiggen migrerar mellan utsjö och kust. Eftersom den äter gädd- och abborryngel minskar möjligheten att med lokala åtgärder stärka rovfiskbestånden vid kusten.Sammanställningen visar på en bristfällig koordinering och uppföljningav det senaste decenniets fiskevårdsåtgärder. För att skapa en bättre kunskapsbas för framtida förvaltningsbeslut finns därför ett behov av fler och samordnade mångåriga uppföljningar av åtgärder på såväl yngelproduktionoch lokala fiskbestånd som på kustekosystemet.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Sörlin, Sverker
(författare)
-
Därför bör vi tro på klimatförändringen
- 2009
-
Ingår i: Osäkrat klimat - laddad utmaning. - Stockholm : Formas. - 9789154060368 ; , s. 163-180
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Wikström, Sofia A., et al.
(författare)
-
Ekosystemansatsen – praktiska erfarenheter från svensk havs- och vattenförvaltning
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar resultaten från forskningsprojektet ”Ekosystemansatsen – praktiska erfarenheter och nästa steg”. Projektet har undersökt erfarenheter av det praktiska införandet av ekosystembaserad havs-, vattenoch fiskförvaltning i Sverige, utifrån publicerad litteratur och intervjuer med nyckelpersoner i Sverige, Tyskland, Norge och USA. Sammanställningen visar att Sverige tagit flera steg mot en mer ekosystembaserad förvaltning, men pekar också på svårigheter. En viktig erfarenhet är att ekosystembaserad förvaltning ställer höga krav på samverkan och kommunikation mellan aktörer och att en stabil och tillräcklig finansiering är en viktig förutsättning. Det finns behov av en tydligare styrning och uppföljning från centrala myndigheter, en mer långsiktig finansiering och tydligare processer för kunskapsutbyte mellan olika aktörer. Det finns även ett behov av att kartlägga bristande överensstämmelse mellan olika sektorslagstiftningar och olika samhällsmål och att diskutera målkonflikter på nationell nivå. Implementeringen av åtgärdsprogram och planer behöver stärkas genom att berörda aktörer ges ett tydligt ansvar för att förvaltningsmål uppfylls och för en ambitiös uppföljning av framsteg mot målen. Det vore också önskvärt att vidareutveckla indikatorer för ekosystembaserad förvaltning som kvantitativt mäter framstegen mot dess principer.
|
|
| 6. |
- Öberg, Johanna
(författare)
-
Deltagandets förutsättningar och digitala resursers påverkan : - ur ett elev- och lärarperspektiv
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna avhandling undersöker potentialen hos digitala resurser för att stödja elevers deltagande i formella lärmiljöer. Forskningsfrågningar är inriktade på att förstå användarperspektiv, förhållningssätt och krav som är relevanta för att möjliggöra elevers deltagande i skolan. Fyra deltagandebaserade studier undersöker ur ett sociokulturellt perspektiv elevers och lärares syn på teknikförstärkt lärandes roll för att underlätta de betydande interaktioner som främjar deltagande i lärandemiljöer. Elever uttrycker brist på digitala resurser som aktivt stödjer deras deltagande, som till stor del utgår ifrån användandet i deras privatliv. De betonar behovet av ökad användning av digitala resurser i informationshantering, social interaktion och i utbytet med undervisningsinnehåll. Lärare betonar vikten av att kunna ge aktuell och snabb feedback till eleverna via digitala plattformar. Lärarna understryker behovet av att visualisera elevernas resonemang samt kunna sammanställa och ha uppdaterade resultat på både individ- och gruppnivå. Båda lärarna och eleverna identifierar potentialen hos digitala resurser för att öka elevernas deltagande. Det råder enighet om nödvändigheten av att utveckla flexibla digitala resurser som kan hantera informationsflöden och tillhandahålla gemensamma utrymmen för interaktion och samarbete. Resultat från studierna indikerar att lärare och elever har olika uppfattningar om hur mycket digitala resurser används för att stödja elevdeltagandet. Denna slutsats anses grundad i skillnaden mellan elevers och lärares perspektiv på innebörden av elevdeltagande, samt vilka förutsättningar av användningen av digitala resurser som det utgås ifrån (det hemmet erbjuder eller det skolan kan erbjuda). Det sociokulturella perspektivet betonar att lärande underlättas och stärks av ett meningsfullt socialt deltagande, vilket behöver relateras till den pågående utvecklingen av lärmiljöer i det snabbt föränderliga digitala landskapet. Avhandlingen presenterar principer för effektiv användning av teknik med fokus på tillgänglighet, anpassningsförmåga till individuella lärstilar och att stärka en gemensam känsla av bidrag och tillhörighet. Dessa principer, som härrör från lärarnas erfarenheter, tros stödja lärares pedagogiska praktiker i målet att öka elevernas deltagande i lärandeprocessen.
|
|
| 7. |
- Bergström, Ulf, et al.
(författare)
-
Inför fler fiskefria områden för att skydda bestånd och ekosystem
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fiskefria områden kan vara ett effektivt verktyg för att skydda både fisk- och kräftdjursbestånd och marina ekosystem. Men det är viktigt att områdena utformas på rätt sätt och är tillräckligt stora. Lektidsfredade områden kan vara enklare att driva igenom, men ger inte lika goda effekter.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
-
Effekter av undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk på fisk från Bottniska viken
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Då efterfrågan på förnyelsebara energikällor är stor kommer det att ske en storskalig utbyggnad av svensk vindkraft. Vindkraftverken anläggs i stora grupper och bildar så kallade vindkraftsparker. Då vindkraftverk till havs har en större produktionskapacitet än liknande på land samt att de ger upphov till färre intressekonflikter kommer utbyggnad ske främst i de svenska kustvattnen (Wenblad & Westerberg, 2007; Öhman & Wilhelmsson, 2005). Det är främst utsjöbankar som är intressanta, då dessa områden faller innanför uppsatta kriterier för vindkraft till havs. Ett av kriterierna är att bottendjupet inte får överstiga 30 meter (Energimyndigheten, 2007). Utsjöbankar är känsliga områden då de inhyser en stor marin artrikedom. Havsbaserade vindkraftsparker kräver därför stor kunskap om miljöeffekter på värdefulla naturområden, potentiella konsekvenser för yrkesfisket samt hur ljudet från vindkraftverken påverkar det marina livet (Wahlberg & Westerberg, 2005; Wenblad & Westerberg, 2007; Öhman & Wilhelmsson, 2005). I denna studie undersökte vi om lågfrekvent undervattensljud (6, 15, 30, 60 och 180 Hz), liknande det som genereras av havsbaserade vindkraftverk, ger upphov till beteendeförändringar, förändrat födointag eller ökad nivå av stresshormonet kortisol i blodet hos tre för Bottenviken vanligt förekommande fiskarter; abborre (Perca fluviatilis), mört (Rutilus rutilus) och öring (Salmo trutta).
|
|
| 10. |
- Elmberg, Johan, et al.
(författare)
-
Snokens barnkammare försvinner
- 2013
-
Ingår i: Fauna och flora populär tidskrift för biologi. - 0014-8903. ; 108:1, s. 10-16
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
