| 1. |
|
|
| 2. |
- Hermelin, Brita, et al.
(författare)
-
Kommun och företag i samarbete för lokal utveckling : exemplet Mjölby
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna skrift är en delrapport inom ett forskningsprojekt som har titeln ”Små kommuner och stora företag – betydelsen av kommunala strategier för regional ekonomisk hållbarhet”. Inom projektet genomförs fallstudier i Sverige, Norge och England. Här presenteras ett av dessa fall, nämligen Mjölby kommun i Östergötlands län. Det empiriska underlaget för rapporten består av olika dokument framställda genom kommunen, artiklar från media, statistiska källor samt 18 intervjuer med politiker, tjänstemän och representanter för företagen i Mjölby. Följande forskningsfråga har formulerats: Hur sker interaktion och samarbeten mellan kommunen och företag för resursutveckling som bidrar till lokal ekonomisk hållbarhet?Mjölby kommun tillhör Östergötlands län och har knappt 26 500 invånare år 2014. Sett till den storleksmässiga positionen bland alla Sveriges 290 kommuner är Mjölby nummer 94 med ett befolkningsantal under medel (som är drygt 33 000 år 2013) och över medianen (som är drygt 15 000 år 2013). Från 1970 till 2014 har befolkningen i Mjölby ökat med 1 855 personer. Befolkningsutvecklingen har varit ojämn över perioden och framförallt 1990-talets senare hälft innebar påtaglig befolkningsminskning. De negativa befolkningstalen innebar en period med sämre framtidstro. Sedan 2006 har tillväxten varit sammanhängande och stabil och det är något som bidragit till stärkt självbild.Antalet sysselsatta i Mjölby (förvärvsarbetande dagbefolkning) var år 2013 knappt 12 000 personer. Nettoförändringen under mätperioden 1990 till 2013 vad gäller förvärvsarbetande dagbefolkning i kommunen motsvarar en ökning med 271 sysselsatta (2 procent). I Mjölby finns det tre stora privata arbetsgivare och samtliga dessa är familjeägda företag. Toyota är den största med omkring 1 850 anställda. Här sker produktion av lagertruckar. Väderstad-Verken är Mjölbys andra största privata arbetsgivare med säte i Väderstad. Här sker tillverkning av jordbruksmaskiner. Den tredje största privata arbetsgivaren i Mjölby efter Toyota och Väderstad-Verken är Runsvengruppen. Familjeföretaget Runsvengruppen har idag omkring 1 800 anställda. De som är anställda i bolagets detaljhandelsverksamhet – Runsvengruppen Aktiebolag – finns vid varuhusen ÖoB och är därmed utspridda över hela landet. Partihandelsverksamheten inom koncernen har ökat till 230 sysselsatta år 2013 och enligt de uppgifter vi har haft tillgång till, är denna sysselsättning koncentrerad till kontoret i Skänninge som är en tätort i Mjölby kommun.Diskussionen i denna rapport om samverkan och interaktion mellan kommun och stora företag är strukturerad efter tre teman; nätverk, ortsutveckling och utbildning. Med nätverk åsyftas kontakter och relationer som formellt eller informellt hanterar samarbeten mellan kommun och företag. Vårt andra tema; ortsutveckling innefattar mobilisering av resurser för fysisk infrastruktur, transport och kommunikation, bostäder, mark och lokaler, samt för utveckling av anläggningar och service för fritid och nöjen. Hit hör även mer mjuka frågor om attraktivitet. Slutligen har vi valt att fokusera på utbildning. Inom utbildningstemat ingår kompetensutveckling som är en nyckelfaktor för utvecklingsmöjligheter; detta gäller både för företag och för individer.I rapportens slutsatser lyfter vi fram följande fyra faktorer som vi bedömer har stor inverkan på hur samverkan mellan företag och kommun sker i Mjölby kommun.Storföretagen i Mjölby har inte funnits här så länge och de är lokaliserade på olika orter.Näringslivet i Mjölby har en stor mångfald.Mjölby kommun ”går bra” med befolkningstillväxt och sysselsättningstillväxt.Mjölby är tätt integrerat med det växande Linköping.Mjölby kommun och de stora företagen har olika kontakter och som har inverkan på lokal utveckling. Samverkan sker dels för långsiktiga processer och inom utbildning och dels för tidsspecifika projekt som kan beröra lokala anläggningar och infrastruktur. Företagen stödjer den lokala tillgången till service och fritidsaktiviteter för sina anställda genom sponsoraktiviteter.
|
|
| 3. |
- Trygg, Kristina, 1979-
(författare)
-
Arbetets geografi : Kunskapsarbetets organisation och utförande i tidrummet
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is a thesis about knowledge-intensive work and the organizational con-texts of such work. The specific objective is to analyze the geography of work. The geography of work may diverge from the geography of employ-ment when paid work is undertaken at the premises of client organizations, during commuting, on business trips, in external meetings, at home or in other places. The focus is on work practice and the perspective of everyday life. The study examines where knowledge workers are located and where knowledge work occurs. It is about what knowledge workers actually do. The everyday perspective is about the relationship between paid work and unpaid work. To understand the organization of knowledge-intensive work in a time–space context, different possibilities and constraints must be taken into con-sideration. This thesis has a time–geographical approach. The case study examines knowledge-intensive organizations located in central Stockholm. The organizations are in PR/communications, management consultancy, and research and development sectors. Both private and public sector organiza-tions are considered. The empirical study combines interviews, time diaries and questionnaires. The NVivo software program is employed to analyze the interview data. The main conclusion from the thesis is that in order to under-stand knowledge-intensive work, different factors such as relations, attitudes and norms need to be considered. These factors affect the organization of work, which in turn is affected by the choices, possibilities, constraints, ex-pectations and negotiations of different actors (i.e. employees, employers, family, clients and colleagues). The working time of the knowledge workers investigated in this study is mainly spent at the office of their employers. Social interaction with col-leagues and clients is an important part of their work. Work routines involve many meetings, both face-to-face and virtual. Face-to-face interactions play a crucial role in shaping the geography of work; teamwork is important. The knowledge workers in this study are “working long hours,” and the norm is to work more than what have been expected.
|
|
