| 1. |
- Ahrland, Åsa, et al.
(författare)
-
Ett nytt trädgårdshistoriskt översiktsverk
- 2016
-
Ingår i: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning. - 1652-2362 .- 2001-1261. ; 29, s. 30-31
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
-
Effekter av undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk på fisk från Bottniska viken
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Då efterfrågan på förnyelsebara energikällor är stor kommer det att ske en storskalig utbyggnad av svensk vindkraft. Vindkraftverken anläggs i stora grupper och bildar så kallade vindkraftsparker. Då vindkraftverk till havs har en större produktionskapacitet än liknande på land samt att de ger upphov till färre intressekonflikter kommer utbyggnad ske främst i de svenska kustvattnen (Wenblad & Westerberg, 2007; Öhman & Wilhelmsson, 2005). Det är främst utsjöbankar som är intressanta, då dessa områden faller innanför uppsatta kriterier för vindkraft till havs. Ett av kriterierna är att bottendjupet inte får överstiga 30 meter (Energimyndigheten, 2007). Utsjöbankar är känsliga områden då de inhyser en stor marin artrikedom. Havsbaserade vindkraftsparker kräver därför stor kunskap om miljöeffekter på värdefulla naturområden, potentiella konsekvenser för yrkesfisket samt hur ljudet från vindkraftverken påverkar det marina livet (Wahlberg & Westerberg, 2005; Wenblad & Westerberg, 2007; Öhman & Wilhelmsson, 2005). I denna studie undersökte vi om lågfrekvent undervattensljud (6, 15, 30, 60 och 180 Hz), liknande det som genereras av havsbaserade vindkraftverk, ger upphov till beteendeförändringar, förändrat födointag eller ökad nivå av stresshormonet kortisol i blodet hos tre för Bottenviken vanligt förekommande fiskarter; abborre (Perca fluviatilis), mört (Rutilus rutilus) och öring (Salmo trutta).
|
|
| 3. |
- Hansen, Joakim, 1978-, et al.
(författare)
-
Våtmarker som fiskevårdsåtgärd vid kusten : utvärdering av restaurerade våtmarkers effekt på fiskreproduktion och ekosystemet längs Östersjökusten
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många av Östersjöns kustfiskar är av sötvattenursprung och fortplantar sig i grunda vikar och kustnära våtmarker. Historiska utdikningar, kustexploatering och övergödning har lett till förluster av fiskens lek- och uppväxtområden, vilket tillsammans med fiske bidragit till minskande bestånd av exempelvis gädda och abborre. För att motverka nedgången har flera förvaltningsåtgärder initierats.Ungefär 100 våtmarker har restaurerats längs svenska ostkusten för att gynna reproduktionen av gädda och abborre. I samma syfte har fiskvandringshinder i kustmynnande vattendrag tagits bort på cirka 40 platser.Det fåtal uppföljningar som genomförts visar att sådana åtgärder har en god potential att bidra till stärkta kustbestånd av gädda och abborre. Mängden gäddyngel i kustvattnen utanför våtmarkerna tenderar att öka kraftigt efter åtgärderna, medan ingen tydlig förändring kan ses för mängden abborryngel. Det är dock stor variation i utfallet. En studie indikerar även en tydlig lokal ökning av gäddbestånden i kustvattnen utanför våtmarkerna. Sammanställningen visar även att borttagning av vandringshinder i kustmynnande vattendrag förbundna med olika sjösystem kan vara en effektivare metod än att restaurera våtmarker för attgynna abborre, vilket bör undersökas vidare.Det finns få studier som specifikt undersökt om åtgärderna kan ge så stark effekt på rovfiskbestånden att det indirekt påverkar resten av födoväven och ekosystemet. Det finns en potential för sådan påverkan. Men ökningen av rovfisk till följd av de åtgärdade våtmarkerna har i dagsläget inte varit tillräckligt kraftig för att leda till tydliga ekosystemeffekter, så som mindre mängd bytesfisk och påväxtalger.Även om våtmarker kan ge en lokal ökning av mängden fisk måste fler och kompletterande åtgärder till för att stärka kustens rovfiskbestånd. Åtgärderna bör utformas som en del av en tydligt samordnad och långsiktig förvaltning av kust och hav. Förutom en starkare reglering av kustfisket behövs exempelvis bättre skydd mot exploatering av fiskens lek- och uppväxtområden. Även lokal reduktion av mängden gråsäl och storskarv kan vara en möjlig åtgärd i områden där dessa rovdjur medför hög dödlighet på gädda och abborre.Utformningen av fiskeriförförvaltningen i öppet hav måste ha en mer rigid tillämpning av ekosystemansatsen och beakta konsekvenser för kustens ekosystem. Exempelvis tyder mycket på att förändringar i utsjöns fiskbestånd är en viktig bidragande orsak till att storspigg har ökat kraftigt de senaste decennierna. Storspiggen migrerar mellan utsjö och kust. Eftersom den äter gädd- och abborryngel minskar möjligheten att med lokala åtgärder stärka rovfiskbestånden vid kusten.Sammanställningen visar på en bristfällig koordinering och uppföljningav det senaste decenniets fiskevårdsåtgärder. För att skapa en bättre kunskapsbas för framtida förvaltningsbeslut finns därför ett behov av fler och samordnade mångåriga uppföljningar av åtgärder på såväl yngelproduktionoch lokala fiskbestånd som på kustekosystemet.
|
|
| 4. |
- Larsson, Inger, 1945-, et al.
(författare)
-
Medeltida klostergrunder på Island - vegetation och flora, kultur och reliktväxter, samtida växtnamn : rapport från ett forskningsprojekt 2009-2011
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Icelandic medieval monastic sites – vegetation and flora, cultural- and relict plants, contemporary plant-names The colonization of Iceland began in the late 9th century and in the year 1000 the Althing chose Christianity to replace paganism as the religion of the country. The bishopric of Skálholt was established in 1056 and Hólar in 1106. There are traces of twelve to fifteen monasteries, of which nine are recognized as having lasted for some time. Of these only Skriðuklaustur has been fully excavated, exhibiting a European building model. Viðeyjarklaustur and Kirkjubaejarklaustur have been partly excavated not revealing any specific monastic buildings as yet. Archaeobotanical investigations have only been undertaken on Viðey and at Skriðuklaustur. The exact localisation of the monastic buildings, or possible monastic cultivation. are only presumptions at all other places, as is the type of monastic building, whether traditional Icelandic farm type or continental monastery building type. The questions that this project seeks to answer are which cultivated plants on the whole, and garden plants in particular, were known and used in the medieval Icelandic monastic context, and whether it is possible to find medieval relict plants in connection with the Icelandic monastic sites. All monastic sites were surveyed for landscape and plants, and complete lists of the plants found are published in Bilaga 1. Medicinal, utility and ornamental plants, known in Iceland and abroad, have been recorded, but their status as true medieval monastic relict plants cannot be fully determined at this stage of research. The very special conditions in which a hitherto uninhabited island was colonized in some hundred years by people bringing and adapting their knowledge of farming, cultivating and using plants for both utility and pleasure led inevitably to a situation where common knowledge became integrated with the specific uses of plants and plant medicine in a monastic context. Many of the plants found today, such as Angelica, Alchemilla, Allium, Filipendula, Plantago or Sanguisorba have a medieval past as medicinal herbs. We cannot, however, establish for sure whether some of these plants’ properties were not common knowledge to the Icelanders of the Middle Ages but were specific monastic plants. The Icelandic monastic sites, as well as all Iceland, are today dominated by farming leaving little space for herbs to grow and survive. There are however traces of deliberate use and possibly cultivation of plants at Skriðuklaustur and Viðeyjarklaustur, although more archaeobotanical evidence from monastic sites is needed as well as an archeological search for traces of cultivation. This is required not only at these two sites but at all monastic sites in Iceland. Medieval plant-names tell us little since most of the medico-botanical literature are translations of the Dane Henrik Harpestræng’s works. The Icelandic laws, another source for plant-names, are heavily influenced by Norwegian law and therefore may only be used with caution for the documentation of Icelandic matters. Later historic plant-names, however, reveal many interesting details about the local use of some plants, although some of these names are loans from or translations of Scandinavian or German names and may not reveal anything about their local Icelandic use.
|
|
| 5. |
- Myrdal, Janken
(författare)
-
Allmogen, vargen och överheten
- 2012
-
Ingår i: Svärdet, ordet och pennan. - Åbo : Historiska Samfundet i Åbo. - 9789529305742 ; , s. 61-80
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Myrdal, Janken, 1949-
(författare)
-
Stora synteser och sammanställningar
- 2016
-
Ingår i: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademiens årsbok. - Stockholm : Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. - 9789174024524 ; , s. 63-75
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Nyström Sandman, Antonia, et al.
(författare)
-
Grön infrastruktur i havet : landskapsperspektiv i förvaltningen av Sveriges marina områden
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En kartläggning av havets naturkvaliteter har påbörjats genom arbetet med grön infrastruktur. Rapporten undersöker olika scenarier för hur den marina gröna infrastrukturen påverkas av mänskliga aktiviteter i förhållande till olika strategier för förvaltning. Projektet har genomfört tre fallstudier med olika fokus: strandexploatering, trålfiske och klimatförändring. Genom scenariobaserade analyser visar forskarna vilken effekt olika beslut och åtgärder kan få på naturskydds- och miljömål.Det tvärvetenskapliga projektet är ett samarbete mellan experter inom ekologi och juridik. Forskarna beskriver hur lagstiftning, planering och förvaltningsstrategier bör utformas och fungera ihop, och presenterar förslag för att stärka skyddet av den gröna infrastrukturen i Sveriges havsområden.Forskningen har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag till stöd för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens verksamhet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Tollin, Clas, et al.
(författare)
-
Utmarksskiften som ursprunglig kapitalackumulation?
- 2021
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 141:4, s. 712-722
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För historiska geografer är Erik Hallbergs och Lars Nyströms artikel ”Den ursprungliga kapitalackumulationen på svensk botten” i Historisk Tidskrift 141:1 både välkommen och problematisk. Den är välkommen därför att nya teoretiska perspektiv sätts i arbete i studiet av våra historiska lantmäteriakter och för sin strävan efter en nationell översikt över utmarkskiftena. Den är problematisk därför att författarna inte tagit till sig den tidigare historisk-geografiska forskningen på området och för att författarna inte klargör sin syn på begreppet primitiv ackumulation och hur utmarksskiftena i Sverige skulle kunna belysa den.
|
|
| 10. |
- Wikström, Sofia, 1975-, et al.
(författare)
-
Konceptuella modeller av ekosystemet i Stockholms skärgård
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar konceptuella modeller av ekosystemet i Stockholms skärgård, med fokus på fisk, som tagits fram i samarbete med fiskets intressenter och forskare. En modell har tagits fram tillsammans med fiskets intressenter, utifrån deras egna observationer och kunskap de plockat upp från forskningsstudier och andra undersökningar. En annan modell har tagits fram tillsammans med forskare med expertis om fisk, fiske och ekosystemet i Stockholms skärgård och angränsande kustområden och visar det vetenskapliga kunskapsläget. Slutligen presenteras en syntes av dessa båda modeller som ger en samlad bild av både intressenternas kunskap och forskningsläget. Denna modell belyser även likheter och skillnader mellan intressenternas förståelse och forskarnas bild byggd på traditionell vetenskap.Syntesmodellen visar att det finns en stor samsyn mellan intressenter och forskare kring ekologiska samband i Stockholms skärgård och hur de påverkas av mänskliga aktiviteter. Det gäller exempelvis strömmingens viktiga roll i födoväven, att starka rovfiskbestånd kan bidra till att hålla tillbaka symptom på övergödning och att rovdjur som gråsäl och storskarv har en betydande påverkan på vissa fiskarter. Både observationer och forskning visar att strömmingen minskat kraftigt i området, vilket får stora konsekvenser för skärgårdens ekosystem och för fisket.De konceptuella modellerna är en del i arbetet med att ta fram en ekosystembaserad regional förvaltningsplan för fisk och fiske i Stockholms skärgård. De framtagna modellerna bidrar med kunskap om vad som påverkar fiskbestånden i Stockholms skärgård och vilka lokala åtgärder som kan genomföras för att förbättra förutsättningarna för fisk och fiske. Det inkluderar fiskevårdsåtgärder för att återskapa fungerande reproduktionshabitat och vandringsvägar för fisk och åtgärder för att minska den negativa påverkan från fiskätande vilt. Modellerna visar också att det finns påverkansfaktorer som ligger utanför det regionala mandatet att påverka i dagsläget, framförallt fisket på strömming och andra fiskarter som förvaltas på Östersjöskala. Modellerna pekar också ut kunskapsbrister och vilken kunskapsinhämtning som behöver prioriteras för att möjliggöra en ekosystembaserad fiskeförvaltning i Stockholms skärgård.
|
|
