| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Aare, Cecilia, 1959-
(författare)
-
Reportaget som berättelse : En narratologisk undersökning av reportagegenren
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study is the first dissertation where the genre of reportage (in the U.S. classified as literary journalism) is systematically mapped with the help of narratology. Using tools primarily from structural discourse narratology, the thesis examines, describes and maps written reportages as narratives. Rhetorical and cognitive narratology complement the approach. The investigation rests on two assumptions. Firstly, a reporter’s professional purpose is to report about people and states of affairs outside the reporter herself. This results in a contextual commitment, which leaves traces in the narrative in the form of a textual commitment. The latter is in turn divided into narrative empathy and narrative compassion/sympathy. The thesis highlights the creation of narrative structures and stylistic features in reportages and the overall conclusion is that conceptions about a reporter’s professional purpose in fact do influence the narrativity of the text. Secondly, in contrast to news journalism, reportage is a personal genre that can be considered a directed reality: the content is taken from reality but the form is personal and a consequence of the writing reporter’s choices. The thesis presents a narratological model where the text develops in the interplay between three instances: a director, a narrator (in a first-person reportage a narrating reporter) and experiencing characters (in a first-person reportage including an experiencing reporter). The director should be regarded as a structuring property of the text itself. Part 1 provides a historical background to the reportage genre and the social side of the reporter role. In part 2, narrative characteristics of the genre are explored and defined together with the common roots of reportage and novels within realism and naturalism. Part 3 demonstrates how a contextual commitment can be transformed into a textual commitment. Throughout the dissertation, the director model is used to investigate differences and similarities between subcategories within the genre, sometimes between single texts, sometimes between reportage in general and fictional narrative. In part 4, a typology of reportage is presented. The genre is divided into five types of narration, based on the representational relation between how the physical reporter has collected information and in what ways an experiencing reporter is or is not apparent in the text. The thesis ends with a historicization of consonance and dissonance within the reportage genre. Consonance emphasizes the characters’ “here-and-now” and can be found within a broad, classical tradition of eyewitness reporting. Dissonance emphasizes the narrator’s retrospective perspective and can be found within the modernistic type of American New Journalism and in more experimentally written reportages from the most recent decades. The thesis demonstrates how both these ways of narrating may enable the reader’s narrative empathy with someone else than the experiencing reporter.The analyses and conclusions are mainly based on Swedish reportages from 1819 to 2014. This material is complemented with international reportages from 1903 to 2007, from Norway, Poland, Germany, Great Britain, Italy, Bohemia, Croatia, Belarus and the U.S. Accordingly, the dissertation demonstrates that traditions of reportage are primarily international and that the observations about narrative patterns within the genre are also relevant outside of Sweden.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Abdallah, Laila
(författare)
-
Forskningsfinansiering genom regional samverkan : Studier i de nya universitetens och högskolornas ekonomi
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad kan högskolorna göra för att finansiera forskning i framtiden? Är nya universitet och regionala högskolor beroende av regionala medel för att utveckla forskning ochforskarutbildning? I denna rapport undersöks ett urval högskoleenheter: 1) nya universitet, 2) högskolor som tilldelats vetenskapsområde, samt 3) högskolor som etablerats efter 1996. Sammantaget ingår tre universitet och sju högskolor i undersökningen där finansiering av forskning och forskarutbildning granskas på detaljnivå. Med avseende på forskning och forskarutbildning har högskolorna expanderat snabbt sedan fem år tillbaka. Deras externa forskningsmedel är fortsatt viktiga trots att den statliga direktfinansieringen i flera fall har ökat med 150 procent. Endast 40-45 procent är direkta statliga anslag till forskning och forskarutbildning, vilket jämfört med UoH-sektorn i sin helhet utgör en något lägre andel. Resultaten pekar mot att högskolorna i urvalet i många fall är starkt anknutna till sina regioner. Detta antyds av den höga andelen medel från svenska företag samt från kommuner och landsting. Enligt beräkningarna i rapporten bör drygt tio procent av de totala medlen komma från sådana källor år 2001. Innebörden av detta är att drygt en femtedel av de externa FoU-medlen har någon form av lokal eller regional anknytning. Utöver detta kan noteras att medel från de nya forskningsstiftelserna visar sig vara av stor betydelse och dessa samvarierar i stor utsträckning med de lokala och regionala medlen. Vidare indikerar rapporten att det finns ett starkt samband mellan vetenskapsområde och regional anknytning. De högskolor och universitet som arbetar inom tekniskt vetenskapsområde har en stark och betydande anknytning till regionala forskningsbeställare. Sådan inriktning är samtidigt en konkurrensfördel vad gäller KK-stiftelsens medel. I ett tentativt index som prövas i rapportens andra del konstateras att tre högskoleenheter förtjänar att lyftas fram som framgångsrika i sin regionala samverkan: Mälardalens högskola, Malmö högskola och Karlstads universitet. Dessa har höga andelar FoU-medel från såväl den kommunala sektorn som svenska företag. Rapporten inleds med en problematiserande genomgång som visar att forskning för att vara användbar för företag och kommuner behöver arbeta mot excellens. Internationellt sett starka forskare och forskarmiljöer erbjuder goda samarbetsmöjligheter. Detta fordrar långsiktighet och uthållig forskningsfinansiering. Om de öronmärkta resurser som hittills kanaliserats till nya universitet och högskolor i en framtid kommer att bli mer konkurrensutsatta fordras strategier för att fokusera och koncentrera forskningsmedel. KK-stiftelsens satsningar förefaller ha gått i den riktningen. Frågan är om de regionala forskningsbeställarna kan arbeta i samma riktning?
|
|
| 7. |
- Abdallah, Laila
(författare)
-
Kvinnor, forskning och karriärhinder
- 2002
-
Ingår i: Det nya forskningslandskapet. - Stockholm : Swedish Institute for Studies in Education and Research (Institutet för studier av utbildning och forskning) (SISTER). - 9157804060
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Abiala, Kristina, 1948-
(författare)
-
Säljande samspel : en sociologisk studie av privat servicearbete
- 2000
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Interaction between people can be seen as a distinctive feature of 'post-industrial society'. In this study I investigate some of the conditions for this encounter in private service work in Sweden. I start by discussing some important concepts: service, service encounter and emotional labour. Three parties in an interactional triangle can be perceived: the service enterprise, the service worker and the customer.The service encounter is embedded in organisational frames. Recruiting for social competence and training for selling interaction are two facets of these frames. In interactive service work, control is complicated by the fact that a third party, the customer, is involved and that the borders between worker, work process and result are somewhat indistinct. Indirect forms of control can be used to affect workers' attitudes and thinking, as well as behaviour.Service work can be described as a form of acting. Different service workers will identify differently with their work role. In my study I observe both positive and negative experiences of work. A majority report that they sometimes are so tired of people that they want to be alone after work.I distinguish two dimensions of interactive service work: type of interaction and sales situation. Interaction can be more or less important, and the sales situation can be more or less concealed. Based on these dimensions I suggest a typology to illustrate some differences between different service occupations. Four types are suggested: (1) Work first, and customer later; (2) Personalised services; (3) Routine selling; and (4) Persuasive selling. In the second group we find the experts of interaction, but also the strongest signs of social strain.
|
|
