| 1. |
- Aggeklint, Eva, 1966-
(författare)
-
Från salong till iscensättning : Fotografiet i Kina
- 2015
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreläsningen handlar om hur fotografiet nådde Kina och hur mediet sedan starten influerats av västerländsk, inhemsk kinesisk kultur och japanska trender. Med utgångspunkt i porträtt och salongsfoto på 1840-talet följer föreläsnigen utvecklingen fram till dagens internationellt uppmärksammade iscensatta fotografi och diskuterar hur det kan tolkas och förstås.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- amer, ramses, 1961-
(författare)
-
Examining the Demographic Developments Relating to the Ethnic Chinese in Vietnam Since 1954
- 2010
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this paper is to study the demographic developments relating to the ethnic Chinese in Vietnam since 1954. The paper takes at its starting point the patterns of demographic change that have taken place since the mid-1950s. The patterns of demographic change display two periods of considerable decline in the number of ethnic Chinese. The first occurred during the second half of the 1950s in the then Republic of Vietnam (ROV) (South) and the other in the unified Vietnam in the late 1970s. The decline in the 1950s was not due to the migration of ethnic Chinese from Vietnam but rather the result of a large-scale process of naturalisation among the ethnic Chinese to Vietnamese citizenship in response to policies of the ROV compelling a large number of ethnic Chinese to become Vietnamese citizens. The decline in the 1970s was a real decline in the number of ethnic Chinese as displayed by the official censuses of 1976 and 1979. The period was characterised by large-scale migration of ethnic Chinese both from the former Democratic Republic of Vietnam (DRV) (North) and from the former ROV. The policies of socialist transformation were a major factor in the exodus from the southern part of Vietnam in while in the northern part deteriorating relations between Vietnam and China triggered the exodus. Following the exodus of the late 1970s the ethnic Chinese population has continued to diminish as displayed by the official censuses of 1989 and 1999 but at a more moderate pace than in the late 1970s.
|
|
| 6. |
- Ander, Owe
(författare)
-
Wagnerreceptionen i Sverige 1840-1865
- 2014
-
Ingår i: Musikforskning idag.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenske lexikografen Leonard Höijer (1815–1885) skrev 1864 i sitt Musiklexikon: ”Hans [Wagners] opera Tristan och Isolde har ännu inte blivit uppförd, men utkommit i partitur och clavérutdrag”. Hans kommentar är karaktäristisk för den svenska situationen, där många kände till Wagners sena Musikdramen, redan innan någon av Wagners tidigare operor hade satts upp på Kungliga teatern i Stockholm. Pappret har för avsikt att undersöka den Svenska Wagner-receptionen från 1840-talet, fram till och inkluderande produktionen av Wagners grand opéra Rienzi i Stockholm i juni 1865.Första delen behandlar Wagnerreceptionen i Sverige före Rienzi: svenska musikers (sångare, dirigenter) kontakter med Wagners musik och skriftställeri under resor och studieuppehåll på kontinenten; de tidigast kända Wagnerframförandena (Foroni, Smetana, Czapek) i Sverige; publicering av noter och texter samt Wagner i massmedia. Andra delen behandlar förberedelserna inför och framförande av Rienzi 1865. Uruppförandet placeras in i sin historiska kontext samt yttre förutsättningar (den svenska grand opéra-traditionen, besättningsutveckling). Framförandet i Stockholm var det första av Rienzi utanför det tyska språkområdet och det andra över huvud taget av en Wagneropera. (Det första var det beryktade Tannhäuserframförandet i Paris 1861.) Det svenska källmaterialet är synnerligen rikhaltigt och i flera avseenden intressant. Receptionshistoriska aspekter.
|
|
| 7. |
- Andersson, Fia, 1950-, et al.
(författare)
-
Collective Remembering - Möjlighet till synliggörande av en förändrad bedömningspraktik
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bedömning av kunskapsutveckling har länge varit lågprioriterat i grund- och gymnasiesärskolan. Enkla uppgifter med ett minimum av variation har tenderat att fragmentarisera undervisningen och lett till en förenklad bedömningspraktik. Nuvarande läroplaner innebär krav på mer komplexa bedömningspraktiker - dock saknas fördjupade uppföljningsstudier. Tillsammans med studenter verksamma i grund- och gymnasiesärskolan genomfördes vårterminen 2017 en studie inom speciallärarutbildningen, specialisering mot utvecklingsstörning, för att undersöka förändringar över tid i grund- och gymnasiesärskolans bedömningspraktiker. Studien inspirerades av tidigare arbeten med gruppsamtal inom ramen för Collective remembering (Konkola, 2000; Berthén, 2007; Berglund & Lindberg, 2015). Samtalen genomfördes med studenterna under ledning av två lärare/forskare. En tidslinje, som visualiserade den kronologiska ordning i vilken deltagarna anställts i särskolan, användes som redskap för att organisera samtalet där korta berättelser fokuserade lokala förhållanden gällande bedömning och bedömningsredskap i särskolans undervisning. Studenterna genomförde därefter gruppsamtal på motsvarande sätt med kollegor på sina arbetsplatser. Analysarbetet genomfördes gemensamt utifrån en verksamhetsteoretisk ansats och innehållet organiserades kronologiskt. Lärdomar av projektet:- studenterna kunde urskilja tydliga spår av kvarvarande traditioner och även skönja förändringar som skett i samband med läroplansreformerna.- studenterna uttryckte att genomförandet av Collective remembering med kollegor erbjöd ett redskap att tillsammans utforska den egna praktiken och tydliggjorde behovet av kollegialt utvecklingsarbete.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Andersson, Roger, 1957-
(författare)
-
Albertus Pictor och svenska språket
- 2007
-
Ingår i: Den mångsidige målaren. - Stockholm : Sällskapet Runica et mediævalia. - 9789188568342 ; , s. 13-25
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Andrée, Maria, 1974-, et al.
(författare)
-
Fler ungdomar till naturvetenskapliga utbildningar? Om rekryteringsförsök, kunskapsemfaser och identitet
- 2011
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Satsningar för att öka ungdomars intresse för naturvetenskap och naturvetenskapliga utbild-ningar görs av aktörer, med olika agenda och ekonomiska resurser. Aktuell forskning visar att ungdomars val av utbildning också är en fråga om identitet. Frågan är därför i vilken utsträck-ning olika rekryteringsförsök faktiskt öppnar för att naturvetenskap kan få plats i fler ung-domars identitetsskapande jämfört med idag. Syftet i artikeln är att, utifrån ett identitets-perspektiv, problematisera satsningar för att öka ungdomars intresse för naturvetenskapliga utbildningar. I artikeln analyseras exempel på två svenska rekryteringsförsök. Gemensamt för rekryteringsförsöken är att de innehåller filmer som riktar sig till elever i grundskolans senare del. Det första initiativet ärKemi-Julkalendern – en webbkalender (ett filmat experiment/dag), producerad och publicerad av Lunds Tekniska högskola. Initiativet är ett exempel på hur vetenskapssamhället självt försöker öka ungdomars intresse för naturvetenskaplig utbildning. Det andra initiativet är en kampanj från Teknikdelegationen. Delegationen är tillsatt av regeringen och kampanjen är ett exempel på ett politiskt initiativ som också engagerat industrirepresentanter. Kampanjen, som består av nio filmer, har syftet att få fler ungdomar att välja gymnasiets naturvetenskapliga program. Filmerna analyseras med utgångspunkt i Roberts kunskapsemfaser (Roberts, 1982; Roberts, 1998). Kunskapsemfaserna har tidigare använts vid läromedelsanalyser och läroplansanalyser. Här använder vi emfaserna för att analysera de budskap, om varför naturvetenskaplig kunskap/utbildning kan vara eftersträvansvärd, som förekommer i filmerna. I analysen identifieras både dominerande emfaser och emfaser som saknas. Dessa diskuteras i relation till elevers identitet, intresse och val. De preliminära resultaten visar att kemikalendern, genom filmernas "setting" och kommunicerade kunskaps-emfaser, bekräftar en stereotyp bild av naturvetare. Den dominerande emfasen är "Kunna för-klara själv". I filmerna visar en kemistudent hur han, tack vare kemikunskaper, kan manipulera och behärska föremål så att ovanliga och konstiga saker händer – primärt i syfte att ha roligt. Genom filmerna bjuds tittaren in och får tillgång till en del av den speciella kunskap kemisten besitter. I Teknikdelegationens filmer dominerar em-fasen "Den säkra grunden". Denna kommuniceras bl.a. genom att kända personer, som inte arbetar med natur-vetenskap, berättar att Nv-programmet ger en bred bas för fortsatta studier, en god grund för framtida arbete och tillträde till åtråvärda gemenskaper. Budskap om varför kunskap i och om naturvetenskap skulle kunna vara intressant eller användbart saknas, däremot nämns mate-matik och problemlösningsförmåga. Några säger också explicit att deras val av naturvetenskapsprogrammet inte handlade om ett intresse för naturvetenskap i sig. Istället uttrycks i filmerna intressen som fotboll, politik, teknik, musik och djur. Det ena av de två rekryterings-försöken bekräftar i stort en stereotyp bild av naturvetare, medan det andra undviker stereo-typen. Båda initiativen saknar t.ex. emfasen Naturvetenskap och beslutsfattande vilken kunde haft potential att attrahera ungdomar som vill göra något av skillnad för samhället. Inget av initiativen erbjuder sätt att förhålla sig till naturvetenskap som utgår från ett sådant intresse.För att öppna upp för att fler ungdomar ska kunna se sig själva välja naturvetenskaplig utbildning bör rekryteringsförsök ta utgångspunkt i hur människor, utifrån olika utgångspunkter och positioner i samhället finner kunskap i och om naturvetenskap meningsfull.
|
|
