| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Eriksson, Inger, 1952-, et al.
(författare)
-
Vilket kemiinnehåll görs tillgängligt i finlandssvenska och svenska klassrum? Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande
- 2010
-
Ingår i: Resultatdialog 2010. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173071840 ; , s. 51-56
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska och finska (och finlandssvenska) elevers naturvetenskapliga prestationer uppvisar markanta skillnader i internationella mätningar som PISA. Mot bakgrund av att Finland och Sverige har ett till synes likartat skolsystem är det inte helt enkelt att förstå varför de finska och finlandssvenska eleverna presterar så mycket bättre än de svenska. Vad är det som skapar sådana skillnader? Många olika förklaringar har förts fram, tex i relation till lärarutbildning. Men vilket kemilärande möjliggörs i svenska och finlandssvenska undervisningspraktiker? Kemiinnehållet i läromedel från Sverige och Finland är i stort det samma och i finlandssvenska skolor fram till 2007 användes ofta svenska läromedel. I projektet genomfördes 20-40h videobandade klassrumsobservationer relaterade till kemiundervisningen i tre skolor vardera i Svenskfinland (2007-08) och Sverige (2009). Observationerna, kombinerade med intervjuer och dokumentationer, fokuserade periodiska systemet och kemiska bindningar. De första analyserna ger en bild av att det finns skillnader i innehållets behandling och vad som karaktäriserar de konstituerade undervisningspraktikerna i de båda länderna. I finlandssvenska skolor fokuseras t.ex. faktareproduktion (memorering), formelskrivning och detaljerade provfrågor, samma läromedel används i alla skolor. I svenska skolor betonas förståelse av vardagsfenomen, diskussioner och prov som skiljer på G, VG och MVG-frågor där G-frågor utgörs av enkla faktakunskaper. Undervisningen i de finlandssvenska skolorna framstår således som mera lika varandra medan undervisningen i de svenska skolorna uppvisar större variation gällande innehållets behandling och klassrumskommunikation.
|
|
| 4. |
- Hirsh, Åsa, et al.
(författare)
-
Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This systematic review maps and reports on 21st century Swedish and international research into the field of formative assessment in compulsory school. Our analysis shows that theoretical studies are increasingly positioning formative assessment as a context-bound social practice, rather than a set of general methods. Meanwhile a few large meta-studies, featuring remarkable effect sizes of increased learning on behalf of students, have contributed to policy decisions advocating large-scale implementation of formative assessment practices in many countries around the world. Researchers seem to agree that classroom implementation of formative assessment practices needs to be supported by processes in which professional learning is given space, but in reality such processes are often lacking. It has been seen that the lack of peer learning among teachers and school leaders often means that pseudo-formative practices evolve, where the understanding of formative assessment tends to be instrumental and linked to ritual work with a general method package. We have also seen that ICT-related tools for formative assessment are gaining ground. When formative assessment is regarded as time consuming from the teacher point of view, ICT tools are seen as one way to streamline instructional processes. It is evident in some of these studies that computers/mobile devices tend to be understood as independent actors, who in themselves are regarded as formative, i. e. as being the ones analysing students’ "learning" (answers to questions) and providing feedback. As a result, we predict that important issues for future research will concern, for instance, which type of feedback that can be provided by computers, and with what quality it can be provided. The consequence of digital tests and digital feedback for teachers’ professionalism is of course another important issue, since formative assessment serves to develop not only the students but also the teachers’ understanding of how learning processes can be customized to meet students’ needs. A third interesting question, linked to the former, concerns who develops the software used for this purpose. Generally, it can be concluded that empirical studies conducted at compulsory school level are few, and that we often rely on studies conducted in higher education when commenting on beneficial effects of formative assessment on student learning. Meta studies dealing with general effects of formative assessment are problematized, in part because the umbrella term formative assessment involves so many and disparate phenomena that it is problematic to speak of one overall effect. Swedish research into formative assessment is rather scarce, especially considering how large impact formative assessment as a set of methods/approaches seems to have in Swedish schools. Nevertheless, the results from the various Swedish studies point to a certain coherence. Studies of documentation, mainly through individual development plans, dominate the research field, along with a few classroom studies of teachers’ formative assessment work. There are also studies that focus on national - and to some extent local/municipal - governance of the school, and the consequences of various types of control for teachers’ assessment work. The need for different types of studies that include the perspectives of multiple levels of actors, is evident: a collaboration between research based on qualitative and quantitative data are needed. Intervention studies that measure the impact of different aspects of formative assessment need to be complemented by studies of how teachers, principals and local/municipal policy levels analyse and use assessment information to shape the instructional processes that will ultimately lead to increased learning/higher goal attainment among students. In addition, surveys and studies of Swedish teacher training would be desirable, given that international research shows that too few educators within teacher education programs have the in-depth knowledge required for adequately making teacher students assessment literate. Our review also shows that a very small percentage of studies take the students' perspective, wherefore we know very little about how they perceive and are affected by various methods which are classified as formative assessment.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lindberg, Viveca, 1954-, et al.
(författare)
-
Att ge röst åt de yngre barnen : en kartläggning i nio kommuner läsåret 2014-2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under läsåret 2014-2015 kartlades nio kommuners arbete med på vilka sätt elever i förskoleklass till årskurs 3 'ges röst' i skolan. I var och en av kommunerna genomfördes fokusgrupp intervjuer med nyckelpersoner representerade administrativ/pedagogisk ledning och verksamma pedagoger. Inför intervjuerna ombads kontakpersonen i var och en av kommunerna aända in sådan dokumentation eller mallar för dokumentation som de ansåg vara av relevans för projektet. Fokusgruppsntervjuerna baserades dels på den dokumentaiton vi fått in, dels på de erfarenheter de olika typerna av deltagare hade av skolornas arbete med att ge röst åt de yngre barnen. Vidare analsyerades styrdokument, myndigheters uppföljnings- och utvärderingsrapporter samt viss tidigare forskning inom området. Resultatet av studien visar dels att yngre elevers inflytande och delaktighet i skolans verksamhet vanligen relateras till rådsfunktioner såsom klass- och elevråd, matråd etc. och att inflytande gäller val mellan förutbestämda alternativ. Det är ovanligare att elever får inflytande över innehållet i skolarbetet - däremot kan de få välja i vilken ordning de ska göra olika uppgifter. Medverkande kommuner efterfrågar redskap med vilka de kan arbeta med elevers reella inlytande och delaktighet i klass.
|
|
| 7. |
- Lindberg, Viveca, 1954-
(författare)
-
Bedömning av lärares yrkeskunnande
- 2013. - 1
-
Ingår i: Mentorskap i skola och förskola. - Stockholm : Norstedts Förlag. - 9789113051550 ; , s. 148-174
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Lindberg, Viveca, 1954-
(författare)
-
Bedömning i förändring
- 2005. - 1. uppl.
-
Ingår i: Pedagogisk bedömning. - Stockholm : HLS Förlag. - 9176565947 - 9789176565940 ; , s. 39-56
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lindberg, Viveca, 1954-, et al.
(författare)
-
Betyg och betygssystem förr och nu
- 2021
-
Ingår i: Ämneslärarens arbete. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127828902 ; , s. 409-447
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bedömning av elevers kunskaper – eller snarare deras prestationer så som de kommer till uttryck vid ett specifikt tillfälle – utgör en central del av lärares arbete. Frågan om svårigheterna med betygssättning är inte specifika för 2000-talet, dagens utmaningar kan spåras tillbaka till 1940-talets betygsutredningar. Genom att sätta ett betyg ges en signal om hur väl en elev har tillgodogjort sig undervisningen i ett visst ämne vid en viss tidpunkt men också givet den form för prövning som läraren väljer. Detta val styrs både av ämnets traditioner och ämnets karaktär. Betyget har på detta sätt en informerande funktion. I de policytexter som skriver fram betygens funktion betonas också att betygen ska ha en motiverande funktion. Samtidigt har betygen även andra funktioner som lärare inte nödvändigtvis har i fokus vid betygssättningen. Exempelvis har det slutliga betyget som ges från grundskolan respektive gymnasieskolan en urvalsfunktion när det gäller till vilka utbildningar eleven kan söka. Hur riktlinjerna för betygssättning utformas, vad som utgör referenspunkt för lärarnas bedömning och hur en sådan referenspunkt är tänkt att användas skapar både möjligheter och begränsningar för lärares betygssättande arbete. Syftet med det här kapitlet är att ge en inblick i dagens betyg med grund i hur olika frågor och problem har hanterats över tid, huvudsakligen i Sverige. I kapitlet ges en bild över betygens utformning och funktion i folkskolan och läroverken fram till dagens skolformer och reformer.
|
|
