| 1. |
- Almqvist, Roland, et al.
(författare)
-
Resursanpassning och utveckling av kommunal verksamhet. : Sammanfattning och slutord fårn det andra Nationionella kommunforsningsprogrammet.
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under åren 2010–2017 har de fyra universitetsanknutna kommunforsknings-instituten i landet drivit det Nationella kommunforskningsprogrammet. Forskningsprogrammets innehåll har vuxit fram i samtal mellan forskare och företrädare för de kommuner som deltagit i och finansierat forskningsprogrammet. Den första delen av forskningsprogrammet (Natkom 1) påbörjades 2010 och avslutades 2013 och handlade om hur kommuner anpassar sig till förändrade förutsättningar och handskas med besvärliga situationer.Föreliggande rapport utgör slutrapport för den andra delen av det Nationella kommunforskningsprogrammet (Natkom 2) som påbörjades 2014 och avslutades 2017. Mot bakgrund av krav som ställs på den kommunala organisationen att anpassa verksamheten till de resurser som finns var temat denna gång hur kommuner hanterar resursanpassning och verksamhetsutveckling. Natkom 2 fokuserade på att kartlägga och beskriva idéer för resursanpassning och verksamhetsutveckling och hur dessa överförs till praktiken. I rapporten sammanfattas och kommenteras de viktigaste resultaten från de 16 projekt som bedrivits inom ramen för forskningsprogrammets andra del.En iakttagelse från projekten är att centralisering av befogenheter till kommunledningen tycks vara vanligt i arbetet med resursanpassning och verksamhetsutveckling. Likaså kan konstateras att anpassningen och utvecklingen oftast är av mindre art och inkrementell. Trots att det finns tydliga tecken på "pyspunka" löper verksamheten på utan tydliga försök att göra större förändringar i syfte att anpassa verksamheten till framtida utmaningar.De sju år som det Nationella kommunforskningsprogrammet i sin helhet har löpt har varit tämligen turbulenta kommunala år. Totalt har det skrivits 47 rapporter och anordnats sju konferenser. Det handlar följaktligen om ett mycket omfattande och innehållsrikt empiriskt material som sammanställts, analyserats och legat till grund för slutsatser som återförts till medverkande kommuner, men även till icke medverkande kommuner, studenter och i forsk-ningslitteraturen.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Aronsson, Karin, 1946-
(författare)
-
Att möta huvudfotingens blick
- 2002
-
Ingår i: Bild i skolan : Lärarförbundets tidskrift för bildpedagogik : konst, media, design. - 0349-2117. ; 3, s. 34-34:3, s. 34-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Aronsson, Karin, 1946-, et al.
(författare)
-
Förhandlingar mellan föräldrar och barn
- 2009. - 1
-
Ingår i: Barn, barndom och föräldraskap. - Stockholm : Carlssons. - 9789173312875 ; , s. 136-154
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Aronsson, Karin, 1946-
(författare)
-
Praktikgemenskap och barns bildskapande i förskolan
- 2001
-
Ingår i: Bild i skolan : Lärarförbundets tidskrift för bildpedagogik : konst, media, design. - 0349-2117. ; 72, s. 40-42
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Aronsson, Karin, 1946-, et al.
(författare)
-
Spel, familjeliv och virtuella rum.
- 2007
-
Ingår i: Virtuella lekar och digitala berättelser - Perspektiv på datorspel. - Lund : Studentlitteratur. ; , s. 85-103
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Assarsson, Liselott, 1969-, et al.
(författare)
-
Iscensättande av identiteter i vuxenstudier
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The focus of this thesis is how identities are construed in adult education. According to the theoretical framework inspiring the study, identities are viewed as discursive constructions that are negotiated in social arenas. Hence, identities are considered versatile, plural and contradictory. The study has an ethnographic case study design and the field work was conducted 1998–2001. Various sources of data collection, such as interviews and participant observations were utilised. Every day practice at three different institutions of adult education in the case study municipality ”Nystad” were studied: Folk high school, Komvux and Liber Hermods flexgymnasium. Participants (27) were studied extensively, and a follow-up containing biographical interviews with the participants was also done 18 months after the main study.The result will show how the discourse of life long learning produce different technologies applying to different institutions of adult education defining what counts as knowledge, the relationships between actors and the demands participants will be posed with. Although the institutions of education are different, there are also similarities. The differences, however, are important in the recruitment of participants. The requirements of the education as to who you are supposed to be as a participant in adult education show a similar pattern, irrespective of the institution of education; the student with an interest in studying, prone to change, independent and well-behaved.Different strategies are detected when focusing the staging of participants’ identities, adaptive and defiant. An adaptive strategy means the adults meet the requirements of the education and a defiant strategy that they resist. The strategies may be applied by one and the same participant depending on the situation. Biographies show how different interpretative repertoires are used to stage different identities. The participants use four repertoires relevant to the subject: that of making a living, learning, earning credits and self realization. The repertoires applicable to the forms of teaching are teacher oriented, selfdirected and conversational. The repertoires used in relation to the teachers in adult education are expert, person, supervisor and administrator. The repertoires used by the adults in order to describe other participants are adult student, study mate and friend. The result of the study inspires the discussion of adult education in terms of social inclusion and exclusion.
|
|
| 10. |
- Balkmar, Dag, 1974-
(författare)
-
Se upp - allt fler kvinnor kör som män! : Nollvisionen som diskurs och problemet män i trafiken
- 2009
-
Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap. - Karlstad : Föreningen Tidskrift för Genusforskning. - 1654-5443 .- 2001-1377. ; :2-3, s. 97-118
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sweden is the first country in the world to have introduced the so-called Vision Zero (Nollvisionen). This is an ethical approach suggesting that road safety cannot be traded for mobility. Since the beginning of mass-motoring, men have been over-represented in traffic safety statistics, in terms of both ‘causing’ accidents and casualties. Against the background of the Swedish Vision Zero, it is quite extraordinary how little attention work on traffic safety has paid to men’s over-representation in Swedish fatal road accidents (90%), and (auto)mobility as a way of doing gender. The present article discusses how men and women driver subjects are produced through the Vision Zero discourse, with a particular focus on how men in traffic are constructed. This is important since such constructions and modes of address affect possible interventions and ‘solutions’ regarding road safety issues. Here I focus on three contemporary documents of policy making character or with general impact: first, the Governmental Act 2003 on road safety intervention; second, a report from the Swedish Road Administration which is applying a gender equality discourse on transport; and third a brochure issued by the Road Administration addressed to the everyday road user. These documents constitute case material that is illustrative of the Vision Zero as a generative apparatus of gender discourse. The article brings attention to the ambiguous ways in which the Vision Zero may, on the one hand, explicitly address men as problematic driver subjects, as an explicitly gendered high risk category; and, on the other, make men and masculine norms implicit through the rendering of young(er) driver subjects as problematic. This also involves pointing out women as an up and coming high risk category. To improve road safety, the discursive effects of this configuration suggest allocating responsibility partly to the ‘system’, partly to women driver subjects – in effect, to women who drive like men – rather than the men driver subjects.
|
|
