| 1. |
- Dahlén, Ashk, 1972-
(författare)
-
Antikens Persien
- 2016. - 1
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det persiska akemeniderriket var en politisk och ekonomisk stormakt; ett mer än tvåhundraårigt välde som under sin glansperiod rymde de gamla flodkulturerna i Mesopotamien, Indus och Egypten. Det omvandlade hela området från den grekiska övärlden i väst till Centralasien i öst till ett sammanhängande handelsområde med väl fungerande infrastruktur och penningekonomi. Under storkungarna Dareios och Xerxes utspelade sig den kraftmätning som i Europa gått under namnet perserkrigen och som länge överskuggat vår bild av antikens Persien.En avsikt med denna bok är att lyfta fram de mångsidiga och ofta fruktbara förbindelserna mellan antikens perser och greker inom olika områden som litteratur, arkitektur, konst och filosofi. Den akemenidiska kulturen var utpräglat kosmopolitisk och i rikets västra delar förmedlades orientalisk kultur och lärdom vidare till Grekland och Italien. Perserriket dukade under för Alexander men dess civilisation fick avgörande betydelse för kontinuiteten i kulturutvecklingen och gjorde djupa intryck på både greker och romare.Redaktören Ashk Dahlén är docent i iranska språk och verksam som lärare och forskare vid Uppsala universitet. Denna bok tillägnas antikforskaren och arkeologen Carl Nylander (f. 1932) och är en tribut till hans pionjärarbete inom akemenidisk arkeologi. Nylander är professor emeritus i klassisk och främre- orientalisk arkeologi. Han har varit verksam som lärare och forskare vid Bryn Mawr College, Köpenhamns universitet och Svenska Institutet i Rom där han var föreståndare 1979–1997.
|
|
| 2. |
- Dahlén, Ashk, docent, 1972-
(författare)
-
Arier och iranier : ett språkhistoriskt perspektiv
- 2023
-
Ingår i: Hellenika. - : Föreningen Svenska Atheninstitutets Vänner. - 0348-0100. ; :183, s. 7-10
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Iranier är beteckning på medborgarna i den moderna nationalstaten Iran, men termen används också om talare av iranska språk. De iranska språken tillhör den iranska grenen av den indoeuropeiska språkgruppen och är besläktade med de germanska språken, däribland svenska och engelska. Att de indoeuropeiska språken har ett gemensamt ursprung är särskilt tydligt rörande ordförrådet men de har även likartad grammatik och likartade ljudsystem. De iranska språken kommer från ett uriranskt språk som talades över ett vidsträckt område på den eurasiska stäppen för omkring 3800 år sedan. Den äldsta iranska litteraturen som vi känner till är Gāthā (Sånger), ett diktverk som författades av filosofen Zarathustra omkring 1500 f.v.t. på avestiska. Till de viktigaste nutida iranska språken hör persiska, pashto, kurmanji, sorani, balochiska och ossetiska, vilka talas på olika platser i ett bälte mellan östra Turkiet och norra Syrien i väster till Tadzjikistan och norra Pakistan i öster, och mellan Nordossetien och Uzbekistan i norr och Iran i söder. Persiska är i dag det största iranska språket och har officiell status i Iran, Afghanistan och Tadzjikistan. Nationsnamnet Persien härstammar, via grekiskans Persís, från fornpersiskans Pārsa, vilket är namnet på persernas ursprungliga område i nuvarande södra Iran. Ordet Pārsa lever kvar i provinsnamnet Fārs med Shiraz som huvudort.Folkbeteckningen ”iranier” härstammar etymologiskt sett från avestiskans airiia (”arier, iranier”) i betydelsen ”ädel, ädling”. Forniranierna och deras indoariska kusiner, vilka förknippas med den vediska kulturen, använde begreppet arier som etnisk självbenämning. Namnet Iran, ordagrant ”ariernas land”, förekommer för första gången i en avestisk hymn som är tillägnad himlens gud Mithra och härrör från andra årtusendet f.v.t. Författaren talar om att ledarna i iraniernas länder styr över ett mycket stort territorium och beskrivningen tyder på att Iran vid tidpunkten inte var en samlad politisk enhet, utan ett konglomerat av mer eller mindre självständiga stormannavälden. Talarna av de avestiska och fornpersiska språken kallade sig själva ”arier” i betydelsen ”vi, de ädla”. När akemeniderrikets statsbyggare Dareios den store säger att han inte bara är ”en akemenider, en perser, son till en perser”, utan också ”en arier av arisk börd” talar han inte bara om sin aristokratiska släkttavla, utan också om sin etniska tillhörighet. I en inskrift som han lät utfärda i kilskrift på berget Bisutun i västra Iran ber han till sin gud, Den höga visheten (ahura mazda), som han kallar ”ariernas gud”, och lovordar sina egna bragder.
|
|
| 3. |
- Dahlén, Ashk, 1972-
(författare)
-
Arvet efter Kyros : perserrikets glömde fredsfurste
- 2011
-
Ingår i: Dragomanen. - Stockholm : Svenska forskningsinstitutet i Istanbul och Föreningen Svenska Istanbulinstitutets vänner. - 1402-358X. ; :13, s. 62-73
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Dahlén, Ashk, 1972-
(författare)
-
Den skönlitterära prosan efter 1945
- 2011. - 1
-
Ingår i: Den persiska litteraturen: Essäer. - Stockholm : Molin & Sorgenfrei. - 9789197751315 ; , s. 178-194
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Dahlén, Ashk, 1972-
(författare)
-
Det persiska nyåret under antiken
- 2010
-
Ingår i: Medusa. Svensk tidskrift för antiken. - Stockholm : Föreningen för en svensk antiktidskrift. - 0349-456X. ; :1, s. 9-15
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Dahlén, Ashk, 1972-, et al.
(författare)
-
Dikter
- 2007. - 1
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Dahlén, Ashk, 1972-, et al.
(författare)
-
Dikter
- 2021
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hafez är en monumentalfigur i persiskt kulturliv. Hans verk är levande klassiker, ständigt värda att läsas om och om igen. Ingen mindre än Goethe värderade hans dikter som lyriska mästerverk, verkliga pärlor i världslitteraturen. Hafez estetiska och filosofiska åskådning kännetecknas av en skeptisk rörlighet och rymmer både världslig libertinism och religiöst färgad mystik. Föga överraskande visar han släktskap med både Bellmans sinnliga dryckessånger och Atterboms förandligade stämningslyrik. I sitt hemland betraktas han som ett orakel och är sedan länge omtalad som »det fördoldas tunga«.För översättningen står Ashk Dahlén, docent i iranska språk vid Uppsala universitet och en av vårt lands främsta kännare av Irans historia och litteratur. Han har också försett denna reviderade utgåva med en initierad inledning om Hafez och hans liv, språk och inflytande.
|
|
