1. |
|
|
2. |
|
|
3. |
- Aare, Cecilia, 1959-
(författare)
-
Narrativt engagemang och komplex berättarteknik i Gustaf Hellströms krigsreportage
- 2021
-
Ingår i: Samlaren. - Uppsala : Svenska Litteratursällskapet. - 0348-6133 .- 2002-3871. ; 142, s. 5-33
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cecilia Aare, Department of Social Sciences, Södertörn UniversityNarrative Commitment and a Complex Narrative Technique in Gustaf Hellström’s War Reportage (Narrativt engagemang och komplex berättarteknik i Gustaf Hellströms krigsreportage)The 1910s was a dynamic period in Swedish journalism when reporters became professionals and the largest newspapers engaged their own foreign correspondents. A prominent correspondent of the time was Gustaf Hellström, also a famous writer. His reports from France during the First World War, collected in the book 1 1/2 mil härifrån står världens största slag, are known for their dedicated attitude. An assumption in this essay is that such an attitude corresponds to a narrative commitment, which could be divided into narrative empathy and narrative compassion. Using tools from discourse narratology and cognitive narratology, I investigate narrative techniques and strategies at work when a narrative commitment is constructed in the reportages from France. A conclusion is that parallel perspectives and a multitude of voices within the narrative construction connect the individual to the general and convey empathy with all victims of the war, civilians as well as soldiers on both sides. In a final section, I place Hellström’s series of reportages from France within a broader context where I highlight similarites with Stig Dagerman’s series of reportages Tysk höst from 1946 and Svetlana Alexievich’s documentary books from the 1980s and onwards.
|
|
4. |
- Aarsand, Pål, 1970-
(författare)
-
Minnandepraktiker i familjers vardagsliv
- 2011. - 1
-
Ingår i: Lärande och minnande som social praktik. - Stockholm : Norstedts Förlag. ; , s. 232-252
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
5. |
|
|
6. |
|
|
7. |
|
|
8. |
- Abrahamsson, Niclas, 1968-, et al.
(författare)
-
Ligger »nästan inföddlikhet» i tvåspråkighetens natur? : Om ålders- vs tvåspråkighetseffekter vid andraspråksinlärning
- 2021
-
Ingår i: Språk och stil. - : Uppsala University. - 1101-1165 .- 2002-4010. ; NF 31:1, s. 108-142
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The relatively recent insight, that the ultimate attainment of childhood L2 learners does not always – or, in fact, does not very often – converge fully with that of native speakers, has called into question age of acquisition (AoA) as the cause of such near-native (rather than nativelike) ultimate attainment. An alternative, increasingly popular, interpretation is that the subtle differences between near-native and nativelike language knowledge and behavior arise, not as an effect of AoA, but merely as an artefact of the customary, allegedly biased comparison between monolingual and bilingual speakers. Along similar lines, it is commonly held that it is the monolingual acquisition (made possible through total L1 loss and ‘neural resetting’) that makes it possible for internationally adopted children to become fully nativelike in their L2 (or “new L1”). With data from a recent series of studies, we challenge these views. In these studies, speakers of Swedish, who were either L1 monolinguals, L1 (simultaneous) bilinguals, early L2 (sequential) monolinguals, or early L2 (sequential) bilinguals, were tested on a total of 13 measures of language representation and processing in Swedish, covering both production and perception of phonetics, morphosyntax, and lexis. The results show consistent effects of AoA but next-to-neg- ligible effects of bilingualism on ultimate attainment, suggesting that AoA – not bilingualism– is the primary determinant of L2 ultimate attainment.
|
|
9. |
- Abramsson, Marianne, et al.
(författare)
-
Medelålders och äldres boende
- 2000
-
Ingår i: Bostadsrätten i ett nytt millenium.
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
10. |
- Ackermann-Boström, Constanze
(författare)
-
"Språket fick jag inte med mig som liten" : unga meänkielibrukares samtal om språkbevarande i sociala medier
- 2021
-
Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap. - Uppsala : Tidskrift för genusvetenskap, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. - 1654-5443 .- 2001-1377. ; 42:4, s. 32-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Young members of minoritized linguistic communities often face a situation of double marginalization. On one hand, many communities have struggled to maintain their languages due to oppression and assimilation politics, which often leads to a language shift. On the other hand, many uoung members also experience a language purism within the community, mostly from older generations, criticizing the young members' linguistic practices and language skills. This paper explores how young Tornedalians, Kvens and Lantalaiset use social media as an arena for metapragmatic reflexions on minority language learning and Meänkieli maintenance. Drawing on data from the social media platform Instagram, this paper examines the role of Meänkieli in young peoples' life and identity. The paper also explores how social media can contribute to create community among young Tornedalians, Kvens and Lantalaiset.
|
|