SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "LAR1:uu ;hsvcat:5"

Sökning: LAR1:uu > Samhällsvetenskap

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
2.
3.
  • EU Citizenship: Twenty Years On Special Issue German Law Journal
  • 2014
  • Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The Maastricht Treaty (the “Treaty”) first introduced the status of EU citizenship. The twentieth anniversary of the signing of the Treaty, marked in 2013, was declared the European Year of the Citizen. Union citizenship has been understood as the world’s first post-national citizenship, although it is still complementary to national citizenships. EU citizens enjoy rights that have been expanded, modified, and reinterpreted in light of the EU integration process. The Court of Justice of the European Union (CJEU) has been a driving force in this process. This twentieth anniversary has provided the occasio for this special issue. Indeed, much has happened over the last two decades. The Maastricht Treaty entered into force on the heels of German reunification, and afterwards, a series of EU treaties followed: The Amsterdam Treaty, the Nice Charter of Fundamental Rights, the aborted constitutionalization process and the Rome Treaty in 2004, and the Treaty of Lisbon. The Euro took over former national currencies in 2002; the enlargement process led to today’s twenty-eight Member States. But the ratio of this special issue is based on other events as linked to the 2008 financial crisis, bailouts, the fiscal compact, and similar measures. In a nutshell, the timeliness of this volume is linked to the current financial disarray. Since prognosis presupposes diagnosis, no further words are necessary as to the importance of this task. It is (almost) self-evident that before taking action and preparing for the future, one needs to address the very first question: Nosce te ipsum...
  •  
4.
  • Blackwell, Timothy, et al. (författare)
  • The origins of national housing finance systems : a comparative investigation into historical variations in mortgage finance regimes
  • 2018
  • Ingår i: Review of International Political Economy. - Taylor & Francis Group. - 0969-2290 .- 1466-4526. ; 25:1, s. 47-74
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This paper advances the first historically informed typology of housing finance systems. Using a novel collection of historical mortgage-market data, we identify four different ‘ideal type’ systems, which developed in mature economies when organised housing finance institutions began to emerge with the advance of industrialism and urbanism throughout the long nineteenth century: informal person-to-person lending, and state lending as solutions outside specialised banking circuits; and deposit-based and bond-based institutions as banking solutions. We adapt Alexander Gerschenkron's economic backwardness thesis in order to explain the temporal and spatial emergence of these distinct types, arguing that these systems created path-dependent logics, which made their influence felt over a century later.
  •  
5.
  • Ett konkurrenskraftigt EU till rätt pris
  • 2013
  • Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Som ett led i att uppnå en uthållig lösning på den ekonomiska krisen står nu EU inför utmaningen att stärka sin konkurrenskraft på den globala arenan. Samtidigt har medlemsländerna ambitionen att bygga ut EU-samarbetets sociala dimension och förbättra den sociala och politiska sammanhållningen. I denna bok diskuterar tretton ­ledande svenska forskare inom ekonomi, juridik och statsvetenskap den balansakt som dessa två samtidiga mål kan innebära och utvärderar alternativa vägar framåt.Hur kan EU öka sin konkurrenskraft och ­­samtidigt minska de sociala klyftor och svårlösta politiska motsättningar som krisen har genererat? Tål EU-samarbetet att medlemsländerna konkurrerar med varandra istället för att stå samlade på den globala arenan? Och hur påverkas EU:s konkurrenskraft av den alltmer flexibla form som den europeiska integrationen tagit under eurokrisen, där flera medlemsstater står utanför centrala samarbetsområden, inklusive europakten?
  •  
6.
  •  
7.
  • Husz, Orsi, 1969- (författare)
  • From wage earners to financial consumers cheque account salaries in Sweden in the 1950s and 1960s
  • 2015
  • Ingår i: Critique Internationale. - Presses de Sciences Po. - 1290-7839 .- 1777-554X. ; 69:4, s. 99-118
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In the late 1950s Swedish commercial banks started to offer payroll services to employers and open current accounts with chequebooks for both white- and blue-collar employees. Within a decade Swedish wage earners were turned into bank customers and the commercial banks – formerly solemn institutions serving business and the very richest – became retail companies selling a wide range of products to a broad public. The paper investigates, through the case of so-called cheque account salaries, the cultural challenges posed by the exceptionally early bancarisation (spread of the use of banking services) in Swedish society. I argue against over-emphasising the individual self-governing financial subjects depicted in Foulcauldian studies of the financialisation process. The making and control of new financial subjects in Sweden was made possible, at least during its first phase, by technologies and discourses rooted in a more directly disciplinary and hierarchical value system impregnated by class (as defined by production rather than consumption). Collective affiliations of groups of employees, building on wage earner identities, rather than on consumer identities, proved to be instrumental in the financialisation of everyday life. The new everyday consumers of financial products were created in a back and forth movement between the older subject positions and the models imagined for the new. Furthermore, my study demonstrates that the prevalent chronology of the financialisation of daily life in Europe can be traced further back in time.
8.
  • Fredriksson, Magnus, 1970-, et al. (författare)
  • Med synlighet som ledstjärna En analys av vilka principer som styr kommunikationsarbetet i nationella förvaltningsmyndigheter
  • 2013
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Svenska myndigheter lägger stor vikt vid kommunikation. Många har särskilda kommunikationsavdelningar och i mer än 65 procent av organisationerna sitter kommunikationsdirektören, eller motsvarande, med i myndighetens ledningsgrupp. Som kollektiv är myndigheter bland de största köparna av tjänster från reklambyråer och kommunikationskonsulter, och informatörer anställda i offentlig sektor utgör en betydande majoritet av medlemmarna i branschorganisationen Sveriges kommunikatörer. Samtidigt vet vi relativt lite om hur myndigheter ser på, och förhåller sig till, sin kommunikation som ett medel för att genomföra sina uppdrag.Syftet med analysen som presenteras här är att kartlägga vilka principer som styr myndigheters kommunikationsarbete för att på så vis belysa och åtminstone delförklara de olika problem som det pekas på i myndigheters kommunikation. Vad vi söker svar på är fyra frågor:Vilka principer styr myndigheters kommunikationsarbete?Vad innebär olika principer för hur man ser på när, var, hur, med vem och varför myndigheter ska kommunicera?I vilken utsträckning och på vilket sätt står olika principer i konflikt med varandra sett utifrån ett kommunikationsperspektiv?I vilken utsträckning och på vilket sätt medvetandegörs och hanteras dessa konflikter i strategi- och styrdokument?Utgångspunkten är att myndigheters verksamheter – på samma sätt som andra typer av organisationer – utöver lagar, regler och förordningar, också styrs av normer och principer som beskriver vad som är rätt, vad som är fel, vad som är viktigt, vad man ska sträva efter och på så vis skapar mening i det arbete man utför. Principernas kraft ligger i att det är konstruerade på samhällsnivå och många gånger för givet tagna. Organisationer reflekterar inte över dem, de är självklara.Principerna förekommer på olika nivåer i samhället och de kan knytas till yrkesgrupper, sektorer och branscher men det är också fullt möjligt att peka ut ett mindre antal principer som fungerar i mycket bredare samhällssammanhang och som därför är allomfattande. I analysen utgår vi ifrån Boltanski och Thévenot (2006) som skiljer ut sex principer; kreativitet, tradition, ryktbarhet, det civila, marknaden och produktionen. Tidigare studier visar att en organisation ytterst sällan styrs utifrån en enda princip. Det är snarare regel än undantag att en och samma organisation tvingas hantera att olika principer ställs mot varandra.För att besvara frågorna har vi analyserat myndigheters styrdokument för kommunikation. Inledningsvis tillfrågades samtliga nationella förvaltningsmyndigheter enligt SCB:s förteckning (N=252) om de hade sådana dokument. 173 myndigheter återkom med totalt 357 dokument bland annat profilmanualer, kommunikationspolicys, kommunikationsstrategier med mera. Bakgrunden till valet av styrdokument som material är att det är texter av argumenterande karaktär där myndigheterna beskriver när, var, hur, med vem och varför man ska kommunicera. Vilket också på så vis synliggör – explicit eller implicit – vilka principer myndigheter tar utgångspunkt i för sitt kommunikationsarbete. Resultaten visar att det är fyra principer som framträder i myndigheternas dokument:Ryktbarhetens principer (85 procent av myndigheterna) – att kommunikationen ska uttrycka myndighetens identitet, göra den synlig, påverka bilden av organisationen och skapa förtroende.Produktionens principer (82 procent av myndigheterna) – att kommunikationen ska bidra till verksamhetens måluppfyllelse, vara välordnad, planerad och strategisk och koordinera verksamheten.Det civilas principer (65 procent av myndigheterna) - att kommunikationen ska fungera som samhällsinformation, ge upplysning och service till medborgare, underlätta för journalisters granskning och faktasökande och redovisa resultat till uppdragsgivare. På så vis ska kommunikationen understödja samhällets demokratiska processer.Marknadens principer (22 procent av myndigheterna) - att kommunikationen ska positionera myndigheten och generera försäljning och utbyten mellan myndigheten och kunder. I första hand en princip som framträder i dokumenten från universitet och högskolor.Kreativitetens och traditionens principer förekommer inte i materialen från någon myndighet.Resultaten visar också att en betydande majoritet (84 procent) av myndigheterna söker stöd i mer än en princip och därför har att hantera olika typer av konflikter. I vissa fall är det högst påtagliga skillnader som också görs explicita som när det civilas ställs mot ryktbarhetens principer. Att vara fullständigt öppen och samtidigt sträva efter att presentera en uteslutande och tillrättalagd bild innebär stora svårigheter. Här finns många exempel på myndigheter som försöker upprätta en gräns för när anställda får kommunicera med omvärlden och vad de kan uttala sig om, samtidigt som de (ofta myndigheters ledning) försöker göra tydligt att detta inte inskränker meddelarskyddet eller offentlighetsprincipen.I andra fall är konflikterna mindre påtagliga - och ter sig sannolikt mindre bekymrande i praktiken - som när myndigheter ställer ryktbarhetens mot marknadens principer. I många sammanhang är ett starkt varumärke intimt förknippat med att stärka sin marknadsposition och på så vis bidra till en ökad försäljning (eller rekrytering av studenter).
9.
  • Mindus, Patricia (författare)
  • Dimensions of Citizenship
  • 2014
  • Ingår i: German Law Journal. - 2071-8322 .- 2071-8322. ; 15:5, s. 735-750
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The Maastricht Treaty (the “Treaty”) first introduced the status of EU citizenship. The twentieth anniversary of the signing of the Treaty, marked in 2013, was declared the European Year of the Citizen. Union citizenship has been understood as the world’s first post-national citizenship, although it is still complementary to national citizenships. EU citizens enjoy rights that have been expanded, modified, and reinterpreted in light of the EU integration process. The Court of Justice of the European Union (CJEU) has been a driving force in this process. This twentieth anniversary has provided the occasio for this special issue. Indeed, much has happened over the last two decades. The Maastricht Treaty entered into force on the heels of German reunification, and afterwards, a series of EU treaties followed: The Amsterdam Treaty, the Nice Charter of Fundamental Rights, the aborted constitutionalization process and the Rome Treaty in 2004, and the Treaty of Lisbon. The Euro took over former national currencies in 2002; the enlargement process led to today’s twenty-eight Member States. But the ratio of this special issue is based on other events as linked to the 2008 financial crisis, bailouts, the fiscal compact, and similar measures. In a nutshell, the timeliness of this volume is linked to the current financial disarray. Since prognosis presupposes diagnosis, no further words are necessary as to the importance of this task. It is (almost) self-evident that before taking action and preparing for the future, one needs to address the very first question: Nosce te ipsum...
  •  
10.
  • Mindus, Patricia, et al. (författare)
  • Introduction
  • 2014
  • Ingår i: Axel Hägerström and Modern Social Thought. - Oxford : Bardwell Press. - 978-1-905622-43-6 ; s. 1-18
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Åtkomst
fritt online (7421)
Typ av publikation
tidskriftsartikel (11837)
bokkapitel (6732)
konferensbidrag (4994)
doktorsavhandling (3057)
rapport (2543)
bok (1628)
visa fler...
annan publikation (1023)
recension (878)
samlingsverk (redaktörskap) (768)
licentiatavhandling (236)
forskningsöversikt (165)
proceedings (redaktörskap) (87)
konstnärligt arbete (24)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (19350)
refereegranskat (12253)
populärvet., debatt m.m. (2994)
Författare/redaktör
Carpentier, Nico (374)
Ihre, Johan, 1707-17 ... (239)
Ottosson, Jan, 1958- ... (187)
Magnusson, Lars, 195 ... (180)
Fredrikson, Mats, (164)
Andersson, Håkan, 19 ... (163)
visa fler...
Widmalm, Sten, 1964- ... (162)
Gredebäck, Gustaf (133)
Furmark, Tomas (133)
Ulväng, Göran, 1968- ... (132)
Brunsson, Nils, 1946 ... (128)
Burns, Tom R., (126)
Östman, Leif, (119)
Torres, Sandra (118)
Juslin, Peter (108)
Holmes, Emily A., (107)
Svanberg, Ingvar, (105)
Wolk, Sanna, 1970-, (101)
Holmlund, Bertil (100)
Eliaeson, Sven, (99)
Vedung, Evert, 1938- ... (99)
Ohlsson, Henry, 1956 ... (98)
Trost, Jan, 1935-, (98)
Andersson, Gerhard, (97)
Österdahl, Inger, (96)
Bengtsson, Bo, 1947- ... (95)
Andersson, Håkan, (94)
Svensson, Jakob, 197 ... (92)
Torres, Sandra, 1968 ... (88)
Wallensteen, Peter, (87)
Svensson, Isak, 1974 ... (86)
Wallensteen, Peter, ... (86)
Hernbergh, Anders, 1 ... (86)
Havila, Virpi, (85)
Danielsson, Anna, 19 ... (82)
Doudaki, Vaia, (81)
Broady, Donald, 1946 ... (80)
Isacson, Maths, 1948 ... (80)
Simons, Greg, 1969-, (80)
Huvila, Isto, 1976-, (79)
Larsson, Mats, 1953- ... (78)
Lehrberg, Bert, 1957 ... (77)
Burns, Tom R., 1937- ... (76)
Michanek, Gabriel, 1 ... (75)
Juslin, Patrik N, (75)
Engwall, Lars, 1942- ... (74)
Falck-Ytter, Terje (73)
Wittrock, Björn, (73)
Carpentier, Nico, 19 ... (73)
Melander, Erik, 1969 ... (72)
visa färre...
Lärosäte
Uppsala universitet (33926)
Stockholms universitet (991)
Linköpings universitet (687)
Karolinska Institutet (580)
Örebro universitet (528)
Umeå universitet (484)
visa fler...
Göteborgs universitet (465)
Mälardalens högskola (380)
Södertörns högskola (378)
Lunds universitet (369)
Linnéuniversitetet (289)
Karlstads universitet (270)
Högskolan i Gävle (216)
Högskolan Dalarna (206)
Mittuniversitetet (193)
Försvarshögskolan (183)
Högskolan i Jönköping (162)
Kungliga Tekniska Högskolan (152)
Nordiska Afrikainstitutet (129)
Ersta Sköndal Bräcke högskola (118)
Luleå tekniska universitet (59)
Malmö universitet (44)
Högskolan Kristianstad (38)
Högskolan i Borås (36)
Chalmers tekniska högskola (29)
Högskolan i Skövde (23)
Röda Korsets Högskola (19)
Gymnastik- och idrottshögskolan (12)
Högskolan Väst (10)
Sophiahemmet Högskola (10)
Högskolan i Halmstad (9)
Blekinge Tekniska Högskola (9)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (7)
Teologiska högskolan Stockholm (6)
Riksantikvarieämbetet (4)
RISE (2)
swepub_uni:mau_t (1)
Naturhistoriska riksmuseet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (22254)
Svenska (9153)
Latin (1192)
Tyska (148)
Franska (135)
Nederländska (110)
visa fler...
Danska (94)
Ryska (84)
Spanska (72)
Italienska (51)
Norska (47)
Finska (24)
Portugisiska (19)
Kinesiska (17)
Polska (14)
Turkiska (12)
Lettiska (10)
Japanska (8)
Nygrekiska (7)
Odefinierat språk (6)
Estniska (5)
Rumänska (3)
Serbiska (3)
Koreanska (3)
Tjeckiska (2)
Ungerska (2)
Persiska (2)
Ukrainska (2)
Bokmål (2)
Annat språk (2)
Arabiska (1)
Isländska (1)
Makedonska (1)
Albanska (1)
Esperanto (1)
Vietnamesiska (1)
Baluchi (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Humaniora (1795)
Medicin och hälsovetenskap (1115)
Naturvetenskap (1016)
Teknik (501)
Lantbruksvetenskap (57)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy