| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Borgström, Anna, 1980-
(författare)
-
Dressing Up and the Art of Jamaica Kincaid
- 2012
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Whether her work is classified as fiction, biography, garden writing, or sketch, almost all ofJamaica Kincaid’s writing invokes the genre of autobiography. At the same time, she undercutsand complicates autobiographical readings of her work. Most critics have viewed Kincaid’sdisruption of autobiographical conventions as a response to personal or political trauma,but this thesis argues that her artistic investment in her engagement with the autobiographicalhas not yet been sufficiently addressed. The ambiguous invocation of autobiography,which Kincaid sustains and develops over time, works as a strategy for resistingdefinition and categorization – especially as based on race, gender, or nationality – and forasserting her individuality and uniqueness as an artist. Her manipulations of genre conventionsallow her to foreground her artistic methods and assume authority for her narratives, andalso to create a unique artistic persona. This thesis thus analyzes Kincaid’s intricate methods for dressing up the autobiographical,a strategy which both accentuates the autobiographical elements of her work and obscuresthem. The focus is on her use of references to the world outside the text, and to names, both ofwhich have the potential to signal autobiography. This thesis discusses the trends over time inKincaid’s manipulation of these traditional markers of autobiography in her early New Yorkercolumns, “Antigua Crossings,” At the Bottom of the River, Annie John, Lucy, The Autobiographyof My Mother, My Brother, My Garden (book):, Mr Potter, and Among Flowers. The ambiguous effect of these methods is greatly amplified when Kincaid’s texts link toeach other intertextually, as well as paratextually to sources such as interviews. Highlightingthe importance of these links, this study differentiates between uncognizant and cognizantreadings of Kincaid’s work. Cognizant readings – informed by intertextual and paratextuallinks and by necessity highly attentive – allow for a fuller appreciation of Kincaid’s artisticmethods. In addition to functioning as a strategy for resisting categorization, Kincaid’s engagementwith the autobiographical contributes to affect and nuance the view of the subject,the artist’s authority vis-à-vis her writing, and readings of texts. She constantly finds newways to dress up the autobiographical, and installments from her forthcoming novel indicatethat her innovation continues.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ljungström, Linus
(författare)
-
"En tystnad vari ordet sväller" : Bygdeskildringar som ordkonst i Stina Aronsons Hitom himlen och Tage Aurells "Pingstbrud"
- 2020
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ämnet för denna licentiatavhandling är den konstnärliga behandlingen av landsbygden och glesbygden som språklig, social miljö, mer specifikt i romanen Hitom himlen (1946) av Stina Aronson (1892‒1956) och novellen ”Pingstbrud” (Nya berättelser, 1949) av Tage Aurell (1895‒1976). Syftet är att undersöka verkens spänningsfält mellan avantgarde och bygdeskildring. Hur används bygdemiljön som litterärt material, diskursivt och narratologiskt, i en medveten konstnärlig praktik, en poetik? I andra hand kommer frågan huruvida författarskapen delar så pass många egenskaper att det är rimligt att tala om en litteraturhistorisk strömning.Med hjälp av bland annat Ludwig Wittgensteins språkspelsbegrepp och Thomas O. Beebees transmesis-begrepp undersöks hur den språkliga, sociala miljön hämtad från Tornedalen och Värmlands skogsbygd framställs.I analysen av Hitom himlen ligger fokus inte minst på iscensättningen av den tornedalsfinska miljön, men också på romanens förhållande till en av Aronson själv antydd poetik. Analysen av ”Pingstbrud” undersöker framför allt skvallrets, inte bara tematiska, utan även formmässiga roll i framställningen.Centralt hos både Aurell och Aronson tycks vara temat kring människans ensamhet och längtan efter gemenskap och förståelse. Gestalternas ofta misslyckade försök att bryta sin isolering och nå verklig kontakt med andra grundar sig bland annat i att klyftan mellan gestalternas intention och förmågan att kommunicera denna intention är alltför vid för att lyckas. Både Aronson och Aurell förespråkar en litterär hållning som betraktar det ringa som något betydelsefullt. Genom en avlyssningens poetik försöker de uppfatta det som egentligen menas med allt som sägs. De ger orden en ny konstnärlig kontext där form och innehåll organiskt bär upp varandra. De ringa orden, de banala fraserna och de slitna uttrycken sätts i ett sammanhang som låter läsaren reflektera över deras uttrycksfullhet.Det är de ringa ordens poetik, en betydelsediger enstavighet, tystnaden som får ordet att svälla.
|
|
| 6. |
- Lundmark, Aili, 1968-
(författare)
-
Föränderligt och beständigt : En studie av Elsa Beskows berättarspråk
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis is a study of the narrative language of Elsa Beskow, Sweden's most famous children's writer of the early twentieth century. The overall aim of the thesis is to contribute to the understanding of why Beskow's stories are still among the most popular children's books in Sweden, more than a hundred years after her literary debut.My investigation is a quantitative study of word-class distribution, various syntactic features, and readability in four picture-books and four other stories.To begin with, Beskow's language is compared to that of other texts written for young readers, including children's fiction, a contemporary reading-book, and popular comic strips. The results indicate that Beskow has something in common with all of these materials, especially with children's fiction. However, she also has her own style, which is different from the children's fiction I compare with. For example, her sentences are comparatively long and often begin with a conjunction. Moreover, Beskow uses many address phrases and interjectional phrases, and the initial clause-constituent is often some other clause element than the subject.Additionally, Beskow's narrative language is compared to conversational language and to formal prose. The results show that Beskow moves along the whole scale, from conversation to formal writing, depending on what aspect of her language use is considered. In some cases, her style even falls outside of the scale. For example, placing the subject in initial position is less common in Beskow's writing than in both conversation and formal writing.Finally, the variation between Beskow's texts is examined. The analysis shows, among other things, that the oral influences on Beskow's style increased during the five decades she wrote stories.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
