| 1. |
- Ronström, Owe, 1953-
(author)
-
In retrospect: Dancing and music-making among Yugoslavs in Stockholm
- 2021
-
In: Sounds of Migration. - Uppsala/Stockholm : Eddys AB. - 9789187403392 ; , s. 59-82
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- In recent years, we have seen a renewed interest in the study of music and migration in the Nordic countries, following from the extensive migration waves in recent decades and the increasingly charged political discourse on refugees and integration. Many of these studies focus on the role of music as a collective emblem, a social catalyst and a unifying force for people in vulnerable situations.Studies of music and migration in the Nordic countries go further back in time. During the 1980s, migration research was expanded to include studies of expressive culture, cultural encounters and cultural diversity. During the 1990s and onwards, a number of works on music making and dancing among migrants were published that significantly strengthened and renewed the field of ethnomusicology in the Nordic countries.In April 2019, Nordic ethnomusicologists gathered in Stockholm to discuss how experiences and knowledge from previous studies could enrich today's research. This book is the result of this meeting.
|
|
| 2. |
-
Sounds of Migration : Music and migration in the Nordic countries
- 2021
-
Editorial collection (peer-reviewed)abstract
- In recent years, we have seen a renewed interest in the study of music and migration in the Nordic countries, following from the extensive migration waves in recent decades and the increasingly charged political discourse on refugees and integration. Many of these studies focus on the role of music as a collective emblem, a social catalyst and a unifying force for people in vulnerable situations.In April 2019, Nordic ethnomusicologists gathered in Stockholm to discuss how experiences and knowledge from previous studies could enrich today's research. This book is the result of this meeting.
|
|
| 3. |
- Ronström, Owe, 1953-
(author)
-
Inledning
- 1990
-
In: Musik och kultur. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9144301618 ; , s. 5-20
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 4. |
-
Musiketnologi : Elva repliker om en vetenskap
- 2017
-
Editorial collection (peer-reviewed)abstract
- In October 2016 ethnomusicologists from Sweden, Denmark and Finland met to discuss and reflect over the development of ethnomusicology in the Nordic countries during the last 30 years – the themes that have been elaborated and the results that have been won; the current themes, theories, trends and tendencies; and the near future, how and in which directions the field may continue to develop. The eleven papers here collected present a broad range of perspectives on the roots and development of ethnomusicology in the Nordic countries, music archives and historical sources, the role, position and identity of ethnomusicology and ethnomusicologist in Academia at large, and within the fields of musicology, ethnology and anthropology in particular. A conclusion of the colloquium is that even though there is no ethnomusicological department in Nordic universities, the field nevertheless has become quite firmly established as an academic field of its own in the Nordic countries.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ronström, Owe, 1953-
(author)
-
Carl Jularbo, modernist. Eller : Sverige i oskuldens tid - en kulturhistoria
- 2021
-
In: Saga och sed. - : Kungliga Gustav Adolfs Akademien. - 0586-5360. ; , s. 95-112
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Den första halvan av den här artikelns långa titel speglar det perspektiv jag lagt på individen och fenomenet Carl Jularbo, som modernist. ”Sverige i oskuldens tid” är en fras jag lånat av Jonas Sima, från hans bok om Gösta Snoddas Nordgren. Den markerar en gräns i tiden, att det handlar om Sverige före oljekris, arbetskraftsinvandring, Palmemord, internet och terrorhot. ”En kulturhistoria” är en lek med ord. Dels vill jag berätta en historia om kultur i betydelsen konstnärlig odling, i det här fallet musik av ett särskilt slag. Det är en hållning som stöds av huvudpersonen själv. I sin samtid gick Jularbos musik under namnet ”kultis”, men själv sa han hellre ”den kulturella” eller ”kultiverade dansmusiken”, för att skilja den mot andra, råare och mindre kultiverade former, kanske särskilt all den jazz som under hans tid blev så populär. Men så vill jag också på klassiskt etnologiskt vis berätta en historia om det kulturellt betydelsefulla och generaliserbara i det till synes specifika och obetydliga – som en dragspelare och hans musik. Därtill vill jag ta tillfället i akt och också tänka om kulturhistoria, ett ämne som är ständigt aktuellt för mig som etnolog.
|
|
| 7. |
- Ronström, Owe, 1953-
(author)
-
Musik i utkanten. : Musikliv i periferins periferi
- 2021
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- En utgångspunkt för konferensen om regionala musikliv är att belysa regionernas roll i svenskt musikliv, i ljuset av en dominerande berättelse om att ett musikliv att tala om tidigare endast fanns i huvudstaden.Termer som region/al, liksom landsbygd, landsort, liksom positionella metaforer som ”ute i/på, in till” har förmåga att själva bidra till att frambringa det de beskriver: ett system av centrum-periferirelationer som framstår som givna och självklara (Ronström 2016, Stenbacka & Cassel 2020). Svensk kulturhistoria har länge framställts utifrån ett centralistiskt perspektiv, i vilket kultur, inklusive musik, uppstår och formas i centrum, för att sedan sippra ut till regionala centra och vidare till landsbygden. Men också i de perifera regioner som upprättas genom detta slags centralistiska perspektiv skapas kedjor av centrum periferirelationer. Därför föreställer vi oss gärna att det är i regionala centra vi bör söka efter spår av livskraftiga musikmiljöer under 1700- och 1800-tal. I två bidrag till konferensen diskuteras musiklivet på Gotland under 1800-talet, ett av Sveriges mest marginaliserade landskap. I det första redogör Eva Sjöstrand för utvecklingen av ett formellt organiserat musikliv i Visby vid början av 1800-talet, med tonvikt på musikintressets roll för den sociala skiktningen och musikens roll i såväl vidmakthållandet som överbryggandet av klass och genuspositioner. Visbys Musikaliska sällskap bildades 1815 som ett av landets första. Ö-läget innebar särskilda problem. Det gotländska samhället fick influenser utifrån enbart under seglationssäsongen, maj-oktober. Skulle det klinga musik året om på ön måste öborna utbilda egna förmågor. Därför startades en kostnadsfri musikundervisning som, unikt nog, var öppen både för flickor och pojkar och blev mycket framgångsrik. Vidare belyser Eva Sjöstrand detta musiklivs relation till och betydelse för musikutövandet vid Gotlands nation i Uppsala, till vitala musikcentra på kontinenten, det svenska fastlandet och, inte minst, på den gotländska landsbygden. I det andra bidraget undersöker Owe Ronström vilket slags musikliv som står att finna i de perifera regionala centralorternas periferier. Utgångspunkt är brev och noter efter lantmätaren Lars Paul Engbom (1810-1880), verksam i Gothem, en socken på östra Gotland väl förankrad i såväl svensk som gotländsk dåtida periferi. Engbom var en mångkunnig man som författade tidningsartiklar, dikter, sångtexter och därtill komponerade, spelade piano, orgel, flöjt, klarinett, gitarr och fiol och ledde en egen kör i Gothem i vilken han själv sjöng basstämman. I hans kvarlåtenskap fanns bl.a. en gitarr, en kabinettsorgel, en speldosa, fyra psalmodikon, en samling danska sånger, en visbok och en inbunden handskriven lärobok: ”FÖRSTA GRUNDERNA I MUSIQUE jemte några MUSICALISKA STYCKEN skrifne i Januarii 1830 af L.P. Engbom”. Resultaten diskuteras i ljuset av studier av centrum-periferirelationer med betoning på hur föreställningar om avlägsenhet och öighet samverkar med föreställningar om förflutenhet och efterblivenhet, isolering och särprägel (Ronström 2016, 2021). Eva Sjöstrand, författare, kulturjournalist, P2-producent, Visby. Epost: evasjostrand@yahoo.seOwe Ronström, professor i etnologi, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala Universitet, Campus Gotland. Epost: owe.ronstrom@etnologi.uu.se
|
|
| 8. |
- Ask, Jenny, et al.
(author)
-
I landet annorlunda : Öar, öbor och besökare i gotländska turistbroschyrer.
- 2017
-
In: Laboratorium för folk och kultur. - Helsingfors : Föreningen Brage. - 0787-5576. ; 3
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Gotland är en av Sveriges äldsta, mest kända och välutvecklade turistdestinationer. I forskningsprojektet ”Hållbara besök” undersöker vi hur Gotland produceras som en attraktiv destination i turistbroschyrer. Turistbroschyrer förstår vi som ett gränssnitt, en aktiv instans som inte bara sprider bilder och föreställningar utan också upprättar positioner, samspelsformer och praktiker, som i sin tur bidrar till att formera besökare, besökta och besöksmål. Vilka slags människor, platser, aktiviteter och bilder presenteras i broschyrerna? Vad lyfts fram och vad finns inte med? Vilka budskap är avsedda, vilka är dolda, underliggande? Genom en kombination av folkloristisk genreteori, diskursanalys och normkritiska perspektiv har vi granskat turistbroschyrer från olika gotländska reseföretag och organisationer från 1970-talet fram till idag. Vi har undersökt texter, bilder, relationer mellan text och bild och hur de tillsammans producerar betydelser, blir meningsbärande. Vilka värden, roller och positioner som tillskrivs besökare, besökta och destinationer? I vilka sammanhang och med vilka expressiva former (som färger, motiv, attribut, ord, symboler, stil och affekt) aktiveras ”ön”, ”öbor” och ”besökare” eller ”turister” ut? Hur upprättas positionerna ’besökare’ och öbor i relation till Gotland som besöksmål?
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Griggio, Consuelo, et al.
(author)
-
Mingling abscence and presence in Visby:the Medieval Week 'Plague Edition' 2020
- 2023
-
In: Enabling Sustainable Visits. - Uppsala : Campus Gotland. - 9789150630145 ; , s. 23-52
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Since the beginning of the pandemic in the spring of 2020, new digital and hybrid solutions for meetings, events, concerts, and festivals have been introduced as an opportunity to carry on cultural activities during lockdown. Pressure was put on festivals, forcing the entire industry to adapt and find new solutions to survive. On the island of Gotland, Medeltidsveckan (The Medieval Week), the largest medieval festival in the Nordic region, successfully launched a fully digital version in 2020, aptly called ‘The Plague Edition’. This chapter discusses the digitization of Medeltidsveckan and argues that the digitization of large events might not only represent a novel chance to enable sustainable visits in the future but also an opportunity for the creation of new social places in which presence and absence is constructed and negotiated in new ways.
|
|
