| 1. |
|
|
| 2. |
- Ljungström, Linus
(författare)
-
"En tystnad vari ordet sväller" : Bygdeskildringar som ordkonst i Stina Aronsons Hitom himlen och Tage Aurells "Pingstbrud"
- 2020
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ämnet för denna licentiatavhandling är den konstnärliga behandlingen av landsbygden och glesbygden som språklig, social miljö, mer specifikt i romanen Hitom himlen (1946) av Stina Aronson (1892‒1956) och novellen ”Pingstbrud” (Nya berättelser, 1949) av Tage Aurell (1895‒1976). Syftet är att undersöka verkens spänningsfält mellan avantgarde och bygdeskildring. Hur används bygdemiljön som litterärt material, diskursivt och narratologiskt, i en medveten konstnärlig praktik, en poetik? I andra hand kommer frågan huruvida författarskapen delar så pass många egenskaper att det är rimligt att tala om en litteraturhistorisk strömning.Med hjälp av bland annat Ludwig Wittgensteins språkspelsbegrepp och Thomas O. Beebees transmesis-begrepp undersöks hur den språkliga, sociala miljön hämtad från Tornedalen och Värmlands skogsbygd framställs.I analysen av Hitom himlen ligger fokus inte minst på iscensättningen av den tornedalsfinska miljön, men också på romanens förhållande till en av Aronson själv antydd poetik. Analysen av ”Pingstbrud” undersöker framför allt skvallrets, inte bara tematiska, utan även formmässiga roll i framställningen.Centralt hos både Aurell och Aronson tycks vara temat kring människans ensamhet och längtan efter gemenskap och förståelse. Gestalternas ofta misslyckade försök att bryta sin isolering och nå verklig kontakt med andra grundar sig bland annat i att klyftan mellan gestalternas intention och förmågan att kommunicera denna intention är alltför vid för att lyckas. Både Aronson och Aurell förespråkar en litterär hållning som betraktar det ringa som något betydelsefullt. Genom en avlyssningens poetik försöker de uppfatta det som egentligen menas med allt som sägs. De ger orden en ny konstnärlig kontext där form och innehåll organiskt bär upp varandra. De ringa orden, de banala fraserna och de slitna uttrycken sätts i ett sammanhang som låter läsaren reflektera över deras uttrycksfullhet.Det är de ringa ordens poetik, en betydelsediger enstavighet, tystnaden som får ordet att svälla.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Svedjedal, Johan, 1956-
(författare)
-
Efterord
- 2018
-
Ingår i: Från sidan. - Stockholm : Rönnells antikvariat. - 9789198136869 ; , s. 415-42w1
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Svedjedal, Johan, 1956-
(författare)
-
Ära och andrum : Harry Martinson och Samfundet De Nio
- 2020
-
Ingår i: Litterär kalender 2020. - Stockholm : Norstedts Förlag. - 9789113102542 ; , s. 171-195
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Samfundet De Nio har sedan 2003 årligen givit ut sin litterära kalender, som innehåller essäer, poesi och kortprosa av några av den svenska litteraturens mest intressanta namn. I årets utgåva finns bidrag av bland andra Magnus Bergh, Jonas Ellerström, Marit Furn, Maja Hagerman, Per Helge, Kerro Holmberg, Andrea Lundgren, Johan Svedjedal, Amelie Björck, Kerstin Ekman, Tore Janson, Anneli Jordahl, Lars Kleberg.och Matilda Södergran. Ola Larsmo tilldelades 2019 De Nios Stora pris för "ett författarskap buret av sanningslidelse, gestaltningskraft och rättvisepatos". Hans författarskap presenteras genom en längre intervju av Madeleine Gustafsson som avslutar kalendern. En utvald konstnär utformar omslaget och ett flertal av inlagans illustrationer. I år är det Marja-Leena Sillanpää som fått uppdraget och som i samarbete med formgivaren Elsa Wohlfahrt Larsson står för den grafiska profilen.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Haglund, Tuva, 1986-
(författare)
-
Tillsammans i Engelsfors : Socialt fiktionsbruk i Engelsforstrilogins digitala fangemenskap 2011–2016
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis examines a digital reading community within a framework of fan culture. This community was formed in the early 2010s by fans of a Swedish fantasy series, The Engelsfors Trilogy (2011–2013), written by Mats Strandberg and Sara Bergmark Elfgren. Fan culture can be described as an interpretative community with established terminology and repertoires. Within a growing participatory culture, fans’ active engagements with fictional worlds have become mainstream, and more broadly spread. My study focuses on the creative practice of fan art, that is stories, pictures and videos created by fans, with an original work as a point of departure. I examine fan art as a form of reader response, expressed and shared within the digital community. The empirical material consists of blog posts (about 800) published between 2011 and 2016 on six different websites. Focusing on the readers of fan culture, my study combines perspectives of sociology of literature and fan studies. I also use theoretical concepts from narratology to discuss relations between the multiple variations of the Engelsfors universe that emerge through fan art. The analysis is partly a quantitative survey covering the art work’s forms and content, as well as contextual aspects of posting and sharing Engelsfors-related material, partly close readings of the most significant motifs: the engagement with fictional characters and romantic readings of the main love story. The approach provides a holistic perspective, unusual in research about fans and reading communities. By comparing the activities in different digital contexts, I argue for more nuanced perspectives on how digital engagements differ in relation to user purposes. The readers’ art works as well as their interaction, centre on the fictive characters, their features, personalities and relationships. Emotional readings comprise a general focus within fan culture, and among Engelsfors fans the emphasis is on strong positive emotions like affection, friendship, security, romance and love. Paying close attention to emotive aspects of how and why reading experiences are being shared has been a key perspective when looking at how different creative and communicative practices relate to different needs and purposes among the fan readers. Critical modifications of the source text are rare, and instead an enthusiastic and affirmative attitude dominates in relation to the authors’ project as well as to fellow fans in the community.
|
|
| 10. |
|
|
