| 1. |
- Berglund, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Civilsamhällets lokala genuskontrakt
- 2005
-
Ingår i: Med periferien i sentrum. - Alta, Norge : Norut NIBR Finnmark. - 8275711479 ; , s. 235-255
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Broberg, Anders G, 1950, et al.
(författare)
-
Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn som bevittnar våld mot en förälder som de är beroende av för sitt välbefinnande utsätts för en form av våld. Barn behöver – i synnerhet under den tidiga barndomen – föräldrar som prioriterar barnets behov framför sina egna. När barnets ena förälder – eller någon annan som bor med familjen – slår eller förgriper sig på den andra föräldern blir barnet känslomässigt övergivet och skyddslöst. Barn kan bevittna våld mot en primär omsorgsgivare under kortare eller längre peri-oder i sitt liv, men ofta innebär det ett liv begränsat av olika typer av makt, övergrepp och förtryck. Sådana upplevelser medför en ökad risk för att barnet utvecklar problem såsom posttraumatisk stress, depression, beteendeproblem och problem med sociala relationer – både inom familjen och med kamrater. Sedan 2007 är socialtjänstens ansvar, för att barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp de behöver, förtydligat i Socialtjänstlagen. Det viktigaste stödet för barn som bevittnat våld mot sin mamma är skydd från fortsatt utsatthet. Internationellt sett är den vanligaste formen av stöd till barn, utöver sådant skydd, samtal i grupp. Det finns dock stora skillnader mellan vilka mål programmen är tänkta att uppnå, vilket medför att utvärderingsstudier använder varierande mått för att bedöma vad som är ett ”lyckat utfall”. Detta försvårar i sin tur jämförelser av utvärde-ringar av dessa program. I Sverige är den vanligaste typen av insats fortfarande indivi-duella samtal, även om gruppverksamheter för barn har blivit vanligare de senaste 10 åren. Kunskapen om effekterna av de metoder som utvecklats inom och utom social-tjänsten för att stödja barn som bevittnat våld mot mamma är fortfarande begränsad internationellt och i Sverige är den i stort sett obefintlig. Göteborgs universitet fick 2008 i uppdrag av Socialstyrelsen att utvärdera effekten av insatser riktade till barn som bevittnat våld mot sin mamma. Syftet med utvärderingen var att studera förändringar i barns hälsa och välbefinnande efter stödinsatser, med ut-gångspunkt i mammors och barns beskrivningar.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hearn, Jeff, 1947-, et al.
(författare)
-
Hegemonic masculinity and beyond : 40 years of research in Sweden
- 2012
-
Ingår i: Men and Masculinities. - Thousand Oaks, CA : Sage Publications. - 1097-184X .- 1552-6828. ; 15:1, s. 31-55
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article discusses the status of the concept of hegemonic masculinity in research on men and boys in Sweden, and how it has been used and developed. Sweden has a relatively long history of public debate, research, and policy intervention in gender issues and gender equality. This has meant, in sheer quantitative terms, a relatively sizeable corpus of work on men, masculinities, and gender relations. There is also a rather wide diversity of approaches, theoretically and empirically, to the analysis of men and masculinities. The Swedish national context and gender equality project is outlined. This is followed by discussion of three broad phases in studies on men and masculinities in Sweden: the 1960s and 1970s before the formulation of the concept of hegemonic masculinity; the 1980s and 1990s when the concept was important for a generation of researchers developing studies in more depth; and the 2000s with a younger generation committed to a variety of feminist and gender critiques other than those associated with hegemonic masculinity. The following sections focus specifically on how the concept of hegemonic masculinity has been used, adapted, and indeed not used, in particular areas of study: boys and young men in family and education; violence; and health. The article concludes with review of how hegemonic masculinity has been used in Swedish contexts, as: gender stereotype, often out of the context of legitimation of patriarchal relations; "Other" than dominant, white middle-class "Swedish," equated with outmoded, nonmodern, working-class, failing boy, or minority ethnic masculinities; a new masculinity concept and practice, incorporating some degree of gender equality; and reconceptualized and problematized as a modern, heteronormative, and subject-centered concept.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Nordfeldt, Marie, 1961-
(författare)
-
Hemlöshet i välfärdsstaden : En studie av relationerna mellan socialtjänst och frivilliga organisationer i Stockholm och Göteborg
- 1999
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis is to examine the relations between local government and voluntary organisations in two Swedish cities - Stockholm and Göteborg - with regard to the issue of homelessness, and to analyse how these relations have changed during the 1990's. A further aim is to explore to what extent different localities, due to variations in the economic and political context, vary in their responses to influences and pressures from the outside, e.g. from the central state. These variations, it is assumed, result in different approaches to local welfare production and, as part of that, different views on how to care for the homeless, and also create differences in the relations between local government and voluntary organisations. A qualitative methodology has been used in the two case studies. Most of the data have been gathered through personal interviews with informants from the local governments and the voluntary organisations respectively, supplemented with different kinds of documentary information. The comparative analysis indicates that, although social policy in Sweden is rather strictly regulated at the central state level, there are differences on the local level with respect to relations between the local government and voluntary organisations. In short, there are local modes of welfare production. In Stockholm, the voluntary organisations cooperate with local government agencies, but they have in particular staked out a niche of their own - to care for the most deprived of the homeless. The voluntary organisations in Göteborg, in contrast, have become an integrated part of a restructured local government.
|
|
| 8. |
- Nordfeldt, Marie, 1961-, et al.
(författare)
-
Regionalpolitikens lokala avtryck
- 2008
-
Ingår i: Regionalpolitikens geografi. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144015415
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
