| 1. |
|
|
| 2. |
- Bondjers, Kristina, et al.
(författare)
-
Psychometric Properties of the PTSD Checklist for DSM-5 (PCL-5) in parents to children with burns.
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Introduction Symptoms of post-traumatic stress disorder (PTSD) is a common problem among parents of children with burns. However, there is a paucity of evaluated screening tools for this population. The aim was to evaluate the psychometric properties of the PTSD Checklist (PCL), which is recently revised in accordance to the Diagnostic and statistical manual of mental disorders, 5th ed. Methods The participating parents (N= 62, mean age= 38) completed self-report questionnaires 0.8-5.6 years after their child’s burn. Measures were the PCL-5 (consisting of four subscales; Intrusion, Avoidance, Negative alterations in cognitions and mood, and Arousal and reactivity), the Impact of Event Scale-Revised (with three subscales; Intrusion, Avoidance and Hyperarousal) and the Perceived Stress Scale. The children had a TBSA burned ranging from 1 to 31 % and were 0.1-15.0 years of age at injury.Results The average PCL-5 scores were low to moderate and indicated that no parent was above the recommended preliminary cut off of 38 for PTSD. Cronbach’s alpha values were acceptable and varied between 0.56 and 0.77 for the four PCL-5 subscales and mean inter-item correlations ranged from 0.22 to 0.73. The PCL-5 subscales were positively correlated with the corresponding IES-R subscales as well as the total PSS score (p<.05). There were no associations between the PCL-5 and burn severity (TBSA, TBSA-FT, and LOS), time since injury, child age or gender, or parent gender. Conclusion In conclusion, the PCL-5 had high internal consistency and evaluation of concurrent validity suggested moderate associations with other measures of traumatic stress and perceived stress as expected. The moderate associations with other measures of stress is to be expected, taking into account the slightly different constructs targeted by the three measures in this study. This first study suggests that the PCL-5 is a psychometrically sound instrument that deserves further evaluation as a screening tool for parents of children with burns.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Delaktighet i familjerättsprocesser för barn som upplevt pappas våld mot mamma
- 2006
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn som upplevt pappas våld mot mamma kan i dagens Sverige ses som brottsoffer. Tvister om vårdnad, boende och umgänge ska lösas med barnens bästa för ögonen och i enlighet med barnkonventionen beakta barns inställning med hänsyn till deras ålder och mognad. I papret vill vi belysa dessa frågor i dialog med såväl barndomssociologins diskussioner om barns aktörskap som samtida diskussioner om barn som upplever mäns våld mot kvinnor i sin familj. Syftet är vidare att problematisera frågan om barns delaktighet utifrån frågan om ’barn’ som en social position och ett kulturellt fenomen i samhällets ålders- och generationsordning och vilken betydelse detta kan få för professionellas tolkningar och bemötande av barn som upplever pappas våld mot mamma. De empiriska exemplen hämtas från ett pågående explorativt forskningsprojekt om barn som sociala aktörer i möten med vårdnads-, boende-, umgängesutredare.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Girls and boys as victims : social workers’ approaches to children exposed to violence
- 2008
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The paper is based upon an explorative research project on children as social actors in investigation processes regulated by the Swedish family law, with particular focus on children whose father is violent to the mother. The discussion draws upon interviews with 17 children in the ages 8-17 who have participated in such processes and these children’s narratives about encounters with investigators. Our analytical framework combines a care perspective focused upon the vulnerable position of children exposed to violence, and a rights/participation perspective focusing upon children’s agency and right to participation. We show how investigators create at least four different victim positions for children in the investigation process: protected victim, invisible victim, unprotected victim, and victim with participation. Problematic aspects of investigators’ approaches are discussed in-depth and we exemplify the kind of practices that create the position invisible and unprotected victim respectively. These positions and practices are also linked to a wider context of interacting forms of inequality, in particular inequality tied to age and gender. Here, we focus upon what notions of the child, victims, girlhood and boyhood may mean for social worker’s approaches to children exposed to violence.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Negotiating participation : Vulnerable children in family law proceedings
- 2010
-
Ingår i: Paper presented at the XVII ISA World Congress, Gothenburg, Sweden 11-17 July 2010. ; , s. 134-134
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Drawing upon a Swedish study of vulnerable children as social actors in family law proceedings this paper explores how children themselves approach and negotiate the issue of participation. The discussion is based upon thematically structured interviews with children whose father has been violent to their mother and who have met with social workers in the context of a legal dispute about custody, residence or contact. The analysis reconstructs how these children have dealt with encounters with social workers and to what extent they used the space for action they perceived that they had. What children are doing in this situation – that they all are somehow prepared for– can be seen as intentional at least to some extent. Therefore the concept of strategy seems appropriate: actions and non-action are chosen for a purpose. Children’s strategies are outlined and it is discussed how different child strategies may be linked to children’s perspectives on participation expressed in these interviews, and what these links between children’s perspectives and their strategies can tell us about children’s participation in the context of a difficult life situation.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Eriksson, Maria, 1969-
(författare)
-
Utsatta barns perspektiv på delaktighet i familjerättsprocesser : Paper presenterat vid FORSA Symposium, Norrköping 30-31 mars 2011
- 2011
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur ser utsatta barn på barns delaktighet? Vad tycker och tänker de om sin egen situation och om delaktighet för barn generellt? Presentationen bygger på intervjuer med 17 barn, 8-17 år, som upplevt pappas våld mot mamma och gått igenom en familjerättslig utredning. I fokus står frågan om vilka dimensioner av delaktighet barninformanterna fokuserar: att barn får information, att barn konsulteras, att barn får varamed och fatta beslut respektive att det finns utrymme för barns eget initiativtagande. Vidare undersöks i vilken grad barnens åsikter om delaktighet är färgade av ett omsorgsperspektiv på barn, som fokuserar barns beroende och utsatthet, och i vilken grad barnens åsikter är färgade av ett delaktighetsperspektiv där barns aktörskap och rätt till inflytande är centralt. Resultatet pekar på att rättenatt få vara med och bestämma kan vara viktigare för utsatta barn än barn i allmänhet.
|
|
| 9. |
- Eriksson, Maria, 1969-
(författare)
-
Vuxna-finns de? : Paper presenterat vid Sociologförbundets årsmöte, Stockholm, 15-17 mars 2012, workshop om ålder och makt
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rubriken är en parafras på statsvetaren Maud Eduardsartikel ”Män – finns de?” där hon diskuterar det politiskt och teoretiskt intressanta att inom politiken könsbestäms ofta kvinnor medan det samma integäller för män. På liknande sätt kan man hävda att inom sociologin åldersbestäms ofta barn, men inte vuxna. Barn pekas ut och diskuteras utifråndet faktum att de är just barn, medan vuxenheten tas för given. I sociologins mittfåra är vuxna både en given utgångspunkt och samtidigt märkligt frånvarande: de problematiseras inte som vuxna. Trots att forskningsfält som barndomsforskning, ungdomsforskning och socialgerontologi länge problematiserat ålder och på olika sätt kritiskt diskuterat en ”medelåldersnorm”, saknas idag en motsvarighet tillkritiska studier av män och maskulinitet, queerstudier och kritik avheteronormen eller kritiska studier av vithet. I papret argumenteras för att ”kritiska vuxenstudier” behövs och med hjälp av två empiriska exempel - frånfamiljerättsutredares möten med barn som upplevt våld respektive förhållningssätt till våldsutövande fäder - visas hur en explicit problematiseringav olika vuxenpositioner kan bidra till en analys av exempelvis makt och professionalitetskonstruktioner respektive föräldraskap.
|
|
| 10. |
|
|
