| 1. |
- Bergman, Ann-Sofie, 1963-, et al.
(författare)
-
Supported Visitation in Cases of Violence : Political Intentions and Local Practice in Sweden
- 2018
-
Ingår i: International Journal of Law, Policy and the Family. - : Oxford University Press. - 1360-9939 .- 1464-3707. ; 32:3, s. 374-393
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, supervised visitation has been replaced with a new measure called supported visitation. In the reform process, it was emphasized that if face to face visitation cannot be organized without risk for the child, indirect visitation or no visitation are to be considered better options. The aim of this article is to explore social work practice regarding supported visitation in cases involving violence. It draws on a study of a local visitation centre and the data consists of case files from the social services regarding 37 children where a court ordered visitation support, interviews with seven members of staff, ten parents and three children, and local documents and guidelines. For 18 of the 37 children, case files contained credible information about a history of violence. The study shows that district courts sometimes order visitation support in cases where there is a risk for the child and where in the near future normalization of visitation is unlikely. Thus, the measure of visitation support is sometimes used in a way that was not intended. Regarding social work practice, the analysis indicates that, although the guidelines developed at the local support centre under study adhere to the national policy intentions, both professionals’ validation and invalidation of violence can be seen. For service users previously subjected to violence, the documented court and social services’ practices may actively contribute to children’s and residential parents’ continued vulnerability.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Broberg, Anders G, 1950, et al.
(författare)
-
Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn som bevittnar våld mot en förälder som de är beroende av för sitt välbefinnande utsätts för en form av våld. Barn behöver – i synnerhet under den tidiga barndomen – föräldrar som prioriterar barnets behov framför sina egna. När barnets ena förälder – eller någon annan som bor med familjen – slår eller förgriper sig på den andra föräldern blir barnet känslomässigt övergivet och skyddslöst. Barn kan bevittna våld mot en primär omsorgsgivare under kortare eller längre peri-oder i sitt liv, men ofta innebär det ett liv begränsat av olika typer av makt, övergrepp och förtryck. Sådana upplevelser medför en ökad risk för att barnet utvecklar problem såsom posttraumatisk stress, depression, beteendeproblem och problem med sociala relationer – både inom familjen och med kamrater. Sedan 2007 är socialtjänstens ansvar, för att barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp de behöver, förtydligat i Socialtjänstlagen. Det viktigaste stödet för barn som bevittnat våld mot sin mamma är skydd från fortsatt utsatthet. Internationellt sett är den vanligaste formen av stöd till barn, utöver sådant skydd, samtal i grupp. Det finns dock stora skillnader mellan vilka mål programmen är tänkta att uppnå, vilket medför att utvärderingsstudier använder varierande mått för att bedöma vad som är ett ”lyckat utfall”. Detta försvårar i sin tur jämförelser av utvärde-ringar av dessa program. I Sverige är den vanligaste typen av insats fortfarande indivi-duella samtal, även om gruppverksamheter för barn har blivit vanligare de senaste 10 åren. Kunskapen om effekterna av de metoder som utvecklats inom och utom social-tjänsten för att stödja barn som bevittnat våld mot mamma är fortfarande begränsad internationellt och i Sverige är den i stort sett obefintlig. Göteborgs universitet fick 2008 i uppdrag av Socialstyrelsen att utvärdera effekten av insatser riktade till barn som bevittnat våld mot sin mamma. Syftet med utvärderingen var att studera förändringar i barns hälsa och välbefinnande efter stödinsatser, med ut-gångspunkt i mammors och barns beskrivningar.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Dahlkild-Öhman, Gunilla, et al.
(författare)
-
Inequality regimes and men’s positions in social work
- 2013
-
Ingår i: Gender, Work and Organization. - : Wiley. - 0968-6673 .- 1468-0432. ; 20:1, s. 85-99
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to contribute to the exploration of men’s positions in professions numerically dominated by women through an in depth analysis of the gendering practices in groups of social workers. The empirical material consists of interviews with three work groups in Sweden, each with one man and several women as members. The analysis focuses upon gendering practices in the interview setting. It shows how the positions occupied by the men in the sample confirm or undermine constructions of masculinity as dominance. Furthermore, it is argued that to fully understand men’s positions in these groups the analysis needs take other forms of inequality into account in addition to gender. It is shown that in the empirical cases under scrutiny men’s positions are shaped by regimes of inequality where age and gender relations, as well as notions of professional experience, are interconnected.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Eriksson, Maria, 1969-
(författare)
-
Barn som upplever våld
- 2009
-
Ingår i: I arbete med våldsutsatta kvinnor. - Stockholm : Gothia Förlag. - 9789172056718 ; , s. 108-127
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
