| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hammarfelt, Björn, 1980-
(författare)
-
Following the Footnotes : A Bibliometric Analysis of Citation Patterns in Literary Studies
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis provides an in-depth study of the possibilities of applying bibliometric methods to the research field of literary studies. The four articles that constitute the backbone of this thesis focus on different aspects of references and citations in literary studies: from the use of references in the text to citation patterns among 34 literature journals. The analysis covers both an Anglo-Saxon context as well as research in Swedish literary studies, and the materials used include Web of Science data, references in the Swedish literature journal TFL (Tidskrift för Litteraturvetenskap) and applications to the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet). A study is also made of the influence of one single publication—Walter Benjamin’s Illuminations—and its impact in literary studies and in wider academia.The results from the four articles are elaborated upon using a theoretical framework that focuses on differences in the social and intellectual organization of research fields. According to these theories literary studies can be described as a fragmented, heterogenic, interdisciplinary and ‘rural’ field with a diverse audience. The fragmented and rural organization of the field is reflected in low citation frequencies as well as in the difficulties in discerning research specialities in co-citation mappings, while the analysis of the intellectual base (highly cited authors) is an example of the heterogenic and interdisciplinary character of the field, as it includes authors from many fields across the humanities and the social sciences.The thesis emphasizes that bibliometric studies of research fields in the humanities need to incorporate non-English and non-journal publications in order to produce valid and fair results. Moreover, bibliometric methods must be modified in accordance with the organization of research in a particular field, and differences in referencing practices and citation patterns ought to be considered. Consequently, it is advised that bibliometric measures for evaluating research in these fields should, if used at all, be applied with great caution.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Litteratur som livskunskap : tvärvetenskapliga perspektiv på personlighetsutvecklande läsning
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Litteraturen diskuteras av hävd livligt, och så har det också varit på senare tid. Tydliga exempel är kanondebatten för några år sedan och den nu aktuella debatten om fakta och fiktion. Mindre uppmärksamhet har däremot i både forskning och media ägnats litteraturens betydelse och funktion för läsarens existentiella och sociala personlighetsutveckling. I syfte att stärka detta viktiga område anordnades därför det tvärvetenskapliga symposiet ”Litteratur som livskunskap” i Borås den 23–24 september 2008. Det var ett samarrangemang mellan Institutionen för biblioteks och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås (Skans Kersti Nilsson)och Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet (Torsten Pettersson). Evenemanget finansierades av Riksbankens jubileumsfond. Symposiets utgångspunkt var att lyfta fram det intellektuella, emotionella och funktionella samspelet mellan litteraturen och läsaren, litteraturens möjlighet att stimulera tankar och känslor inom individen men också tankeutbyte mellan individer. Denna litteratursyn förekommer inom många områden och ämnesdiscipliner. Att bedriva och utveckla motsvarande forskning är en uppgift för litteraturvetenskap, för biblioteks- och informationsvetenskap, för svenskämnets didaktik och i lärarutbildningen, för medicin och vårdvetenskap, för psykologi, psykiatri och psykoterapiutbildning, för filosofi och teologi. Här finns det sammantaget en stor potential för nya insikter. Det positiva gensvar som vi fick då vi kontaktade forskare från dessa områden visar också att en tvärvetenskaplig samling uppfattas som angelägen. Samtliga sjutton föredrag som hölls vid symposiet levererades sedan också – ibland i något omarbetad form – för denna volym. Ordet ”livskunskap” har av volymens redaktörer valts med anknytning till den amerikanska filosofen Martha Nussbaums banbrytande arbete om filosofi och litteratur, Love’s Knowledge (New York 1990). Nyaristotelikern och dygdeetikern Nussbaum har i sin forskning ställt frågan om hur vi bör leva. Målet för människans liv är, menar hon, självförverkligande. Det uppnås då vi väljer att leva ett gott liv, och svaret på frågan ”Hur bör vi leva?” finner vi inom oss själva. Detta svar är alltså i viss mening subjektivt men, som hon tydligt markerar, därför inte relativistiskt. Det råder betydande enighet om vad som är grundläggande för ett gott mänskligt liv. Martha Nussbaum betraktar således relationen mellan litteratur och etik som mycket intim. Vi läser för att förverkligas, vi ”läser för livet” (”reading for life”, Love’s Knowledge, s. 29): för att ställa våra egna frågor till de texter vi älskar, för att söka bilder och förebilder att spegla våra liv i. Litteraturläsning ger, menar Nussbaum, den typ av kunskap som Aristoteles kallar ”fronesis”, d.v.s. praktisk kunskap baserad på en positiv uppfattning om människans förmåga till empati och medkänsla. Denna förmåga är väsentlig även för det demokratiska samhället. Den svenska terminologin på området är ännu inte etablerad och vårt ordval ”livskunskap” och ”personlighetsformande” motsvaras ibland av andra uttryck om ”verklighetsförståelse” och ”identitetsbyggande”. Gemensamma antaganden för denna volym och det symposium som den utgår från kan dock sägas vara: ”Litteraturen gestaltar en syn på livet”; ”Litteraturläsning skapar en dialog mellan text och läsare”; ”Denna dialog kan påverka läsarens livssyn och personlighetsutveckling”; och ”Denna påverkan är värd att studera i ett tvärvetenskapligt perspektiv”. Sammantaget, men i många fall också var för sig, kombinerar bidragen åtskilliga perspektiv. En gruppering av dem har därför inte varit alldeles lätt men ändå nödvändig för att läsaren skall se en grundläggande struktur. Boken liksom symposiet inleds med Juhani Ihanus keynoteföredrag, som ger ett historiskt och teoretiskt perspektiv på hur ordens och litteraturens betydelse kan uppfattas. Tillsammans med fem andra principiellt inriktade bidrag bildar det en första avdelning ”Historiska och teoretiska utgångspunkter”. Därefter följer ”Möten med litteraturen”, en avdelning som redogör för läsningens betydelse såväl individuellt som i (terapi)grupper och för möjligheterna att bedriva forskning kring detta. Den sista avdelningen ”Litteraturens roll inom skolan, biblioteken och högskolan” belyser, som rubriken anger, försöken att mer eller mindre målmedvetet utnyttja litteraturens potential som livskunskap inom utbildnings- och biblioteksväsendet. Genomgående för alla avdelningar är att många artikelförfattare också föreslår nya forskningsuppgifter. En ofta återkommande gemensam nämnare är då behovet att främja växelverkan mellan å ena sidan textorienterade vetenskaper och å andra sidan vetenskaper som koncentrerar sig på människans psyke. Det är en naturlig följd av ett enkelt men fundamentalt faktum, nämligen det att litteraturens värdefulla potential för livskunskap alltid i sista hand bygger på samspelet mellan textens beskaffenhet och läsarens psykiska konstitution. Det är en integrerad process – men den västerländska vetenskapssamhället splittrar upp den nödvändiga forskningskompetensen i olika discipliner. Denna volym är ett första litet steg i en mer integrerad riktning. Det är vår förhoppning att den skall stimulera svensk forskning till att fortsätta dess inriktning: att bättre förstå det intrikata samspelet mellan text och psyke för att kunna stöda och utveckla det i olika mänskliga sammanhang.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Lundgren, Ingela
(författare)
-
Releasing and relieving encounters : Experiences of pregnancy and childbirth
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The experience of childbirth is an important life event for women, which may follow them throughout life. The overall aim of this thesis has been to describe and analyse these experiences from the women's perspective as well as the encounter between the woman and the midwife, and the possibility that a birth plan might improve women's experience of childbirth. The setting has been the ABC-centre (Alternative Birth Care), antenatal clinics and Sahlgrenska University hospital in Göteborg, and Karolinska hospital in Stockholm, Sweden. The studies have used both qualitative (phenomenological and hermeneutic) and quantitative approaches. The essential structure of the experiences of pregnancy and childbirth may be conceptualised under the heading ‘releasing and relieving encounters’, which for the woman constitutes an encounter with herself as well as with the midwife, and includes stillness as well as change. Stillness is expressed as being in the moment; exemplified as presence and being one's body. Change is expressed as transition; to the unknown and to motherhood. In the releasing and relieving encounter, for the midwife stillness and change equals being both anchored and a companion. To be a companion is to be an available person that listens to and follows the woman through the process of childbirth. To be anchored is to be the person that in the transition process respects the limits of the woman's ability as well as her own professional limits. The releasing and relieving encounter is not improved for women by a birth plan. Instead, in some aspects the relationship between the woman and her midwife during childbirth is reported as less satisfactory if preceded by a birth plan although some experiences of fear, pain and concerns for the child might be improved.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Pejlare, Johanna, 1976
(författare)
-
On Axioms and Images in the History of Mathematics
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation deals with aspects of axiomatization, intuition and visualization in the history of mathematics. Particular focus is put on the end of the 19th century, before David Hilbert's (1862–1943) work on the axiomatization of Euclidean geometry. The thesis consists of three papers. In the first paper the Swedish mathematician Torsten Brodén (1857–1931) and his work on the foundations of Euclidean geometry from 1890 and 1912, is studied. A thorough analysis of his foundational work is made as well as an investigation into his general view on science and mathematics. Furthermore, his thoughts on geometry and its nature and what consequences his view has for how he proceeds in developing the axiomatic system, is studied. In the second paper different aspects of visualizations in mathematics are investigated. In particular, it is argued that the meaning of a visualization is not revealed by the visualization and that a visualization can be problematic to a person if this person, due to a limited knowledge or limited experience, has a simplified view of what the picture represents. A historical study considers the discussion on the role of intuition in mathematics which followed in the wake of Karl Weierstrass' (1815–1897) construction of a nowhere differentiable function in 1872. In the third paper certain aspects of the thinking of the two scientists Felix Klein (1849–1925) and Heinrich Hertz (1857–1894) are studied. It is investigated how Klein and Hertz related to the idea of naïve images and visual thinking shortly before the development of modern axiomatics. Klein in several of his writings emphasized his belief that intuition plays an important part in mathematics. Hertz argued that we form images in our mind when we experience the world, but these images may contain elements that do not exist in nature.
|
|
