| 1. |
|
|
| 2. |
- Brommesson, Douglas, et al.
(author)
-
Att möta den högre utbildningens utmaningar
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den övergripande fråga som ställs i rapporten är: hur kan universitet och högskolor upprätthålla kvalitet i utbildningen? Undersökningen bärs upp av tre delar där vi studerar 1) om högskolepedagogiska kurser stärker lärare som pedagoger; 2) huruvida det finns incitament för universitetslärare att satsa på pedagogisk verksamhet; samt 3) vilka förutsättningar lektorer ges att inom ramen för sin tjänst fullgöra det pedagogiska uppdraget. I den första delstudien finner vi att pedagogiska kurser haft positiva effekter på deltagarnas upplevda trygghet i lärarrollen. Samtidigt förändras inte kursdeltagarnas grundläggande förhållningssätt till undervisning. I delstudie två finner vi att incitamenten att satsa på det pedagogiska uppdraget är relativt svaga, eftersom sakkunniga i allmänhet lägger liten vikt vid pedagogiska meriter jämfört med vetenskapliga. I den tredje delstudien undersöks balansen mellan forskning och undervisning för lektorer i statsvetenskap. Resultaten visar att skillnaden i undervisningsplikt, liksom kompensationen för likvärdiga undervisningsuppdrag, varierar mycket mellan lärosäten. Förutsättningarna för det pedagogiska uppdraget ser således väldigt olika ut för lektorer beroende på var de är anställda.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- de Las Heras Gala, Hugo, et al.
(author)
-
Quality control in cone-beam computed tomography (CBCT): EFOMP-ESTRO-IAEA protocol
- 2017
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Quality control of cone-beam computed tomography (CBCT) systems is an essential part of quality assurance to periodically check that quality requirements are met, reduce uncertainties and errors and reduce the likelihood of accidents and incidents. Radiation exposure levels must be measured to ensure that patient doses associated with CBCT examinations are kept as low as reasonably achievable consistent with the required diagnostic information. The main purpose of this document is to present procedures for quality control of CBCT systems used for dental, radiotherapy, interventional radiology and guided surgery applications.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Maria, et al.
(author)
-
Mäns våldsutövande - barns upplevelser : en kartläggning av interventioner, kunskap och utvecklingsbehov
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- En kartläggning av interventioner, kunskap och utvecklingsbehov. Olika insatser görs för att få män att sluta använda våld mot kvinnor och barn. Under våren 2006 har verksamheterna kartlagts och resultatet redovisas i rapporten. Den konstaterar att det många gånger finns stora brister i verksamheter som är riktade till män när det gäller såväl säkerhet för kvinnor och barn som dokumentation av interventionsmodeller, uppföljningsmodeller m.m. Föreslår ett utvecklingsprogram för dokumentation, uppföljning, utvärdering och fortbildning på området interventioner mot mäns våld mot kvinnor och barn.
|
|
| 6. |
- Erlingsson, Gissur Ó., et al.
(author)
-
Hur styrs och granskas kommunala bolag? : Erfarenheter och lärdomar från Norrköpings kommun
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det är vanligt, och blir allt vanligare, att kommuner organiserar sin verksamhet i kommunala bolag. I dagsläget finns omkring 1 700 kommunala bolag (i primärkommunerna). Bolagen spelar en viktig samhällsekonomisk roll. Enligt vissa beräkningar omsätter de ungefär 200 miljarder kronor, sysselsätter omkring 48 000 personer och har ett sammanlagt värde på cirka 1 875 miljarder. Parallellt med att de har vuxit i antal har flera kritiska debatter blossat upp om dem under 2000-talet. Beaktat det samhällsekonomiska perspektivet, samt att bolagens existens motiveras av att de ska ha ett kommunalt ändamål, är rapportens utgångspunkt att det är angeläget att studera frågor som rör styrning och granskning av kommunala bolag.Rapportens övergripande syfte är därför att inventera de verktyg för ägarstyrning som en kommun kan nyttja för att säkra att de kommunala bolagen verkligen gör det de är avsedda att göra. Det är en pilotstudie, oss veterligen den första i sitt slag. Eftersom vi saknar jämförbara data från andra kommuner att ställa våra resultat mot har vi heller ingen möjlighet att säga huruvida det vi finner ska betraktas som ”bra” eller ”mindre bra”. Det är heller inte vår avsikt. Ambitionen är istället att bidra till ökad reflektion kring hur kommuner kan bli bättre som bolagsägare. Med stöd i våra resultat redovisas slutsatserna i form av sex diskussionspunkter. De har en generell prägel och torde ha relevans för alla kommuner som äger bolag.Fullmäktigeledamöter efterlyser ett levande samtal om bolagen. Vår undersökning visar att överraskande många fullmäktigeledamöter anser att bolagen inte diskuteras i tillräckligt stor utsträckning i kommunfullmäktige. Hit hör också att ungefär hälften av fullmäktigeledamöterna (som saknar styrelseuppdrag) som besvarade vår enkät uttrycker missnöje med hur lekmannarevisorernas granskning av bolagen återrapporteras till fullmäktige. Från fullmäktigeledamöternas sida finns sålunda en önskan om att bolagen diskuteras i större utsträckning i kommunfullmäktige liksom att lekmannarevisorernas rapporter lyfts fram på ett bättre sätt i fullmäktige.Det finns en viss opinion för att reformera dagens bolagsstruktur. Flera av dem som besvarade vår enkät anser det vara olämpligt att driva verksamheter inom ”kultur, fritid, turism och event” samt ”kommunikationer, transport och magasinering”. Kritisk diskussion om existensberättigandet för vissa bolag förekom också i våra intervjuer. Hit hör också att en minoritet av dem som besvarade enkäten anser att dagens bolagsstruktur är tydlig och genomskådlig. Siffran betraktar vi som låg mot bakgrund av att kommunfullmäktige bär det yttersta ansvaret för kommunernas bolagsstyrning. Dessa sakförhållanden aktualiserar frågan om kommunen borde initiera en samlad diskussion om hur optimal dagens bolagsstruktur egentligen är.Det finns frågetecken om arkivering, dokumentation och öppenhet. Den upplevda bristen på transparens i bolagsstrukturen tangerar frågor om insyn och ansvarsutkrävande. En förutsättning för kritisk medborgerlig, forskningsmässig eller journalistisk granskning av offentligt utförda verksamheter (och därmed för ansvarsutkrävande) är att det är någorlunda enkelt att granska bolagen. Här finns utvecklingsområden. I vår enkät svarade cirka hälften av fullmäktigeledamöterna (utan styrelseuppdrag) att de helt enkelt inte vet om det är lätt eller svårt att få ut information om de kommunala bolagen. Dessutom angav en majoritet av de svarande att de tror att insyn och granskning blir svårare när verksamhet bedrivs i bolagsform. Också värt att uppmärksamma är att bara drygt hälften av styrelseledamöterna uppgav att de kände till de etiska riktlinjerna för de kommunala bolag i vars styrelse de sitter. Det är en anmärkningsvärd siffra då styrelserna själva ansvarar för att dessa riktlinjer ska vara på plats. Vad avser upprättande av och kännedom om exempelvis etiska riktlinjer förefaller en del arbete återstå i ett par av bolagen.Enligt politiker och styrelseledamöter fungerar lekmannarevisionen bra, men man efterlyser en bättre diskussion av revisorernas granskningar i fullmäktige. Vår enkätstudie, liksom våra intervjuer med lekmannarevisorer, ger vid handen att lekmannarevisionen i Norrköpingfungerar tillfredsställande. Åtta av tio ansåg den fungera mycket eller ganska väl, och lekmannarevisorerna säger sig uppleva en stigande respekt för det arbete de utför. Ett utvecklingsområde som vi noterar imaterialet är att såväl fullmäktigeledamöterna som de intervjuade lekmannarevisorerna tycker att bolagen och revisorernas granskningar diskuteras i för liten utsträckning i fullmäktige. Med tanke på att båda aktörerna delar denna problembeskrivning torde detta vara förhållandevis lätt att åtgärda.Arbetet med att utse styrelser kan stärkas och bli mer transparent; utbildning och kompetensutveckling för styrelserna kan vässas. I enkätstudien spårar vi ett visst missnöje med processen genom vilken styrelseledamöter i Norrköpings kommunala bolag tillsätts. Bland fullmäktigeledamöter som saknar styrelseuppdrag menar bara drygt hälften att processen är genomskinlig och en tredjedel anser att befintliga processer inte säkrar att lämpliga styrelseledamöter ta fram. En anmärkningsvärt låg andel, 15 procent, menar att det rådande sättet på vilket styrelseledamöter tas fram till stor del säkerställer att lämpliga kandidater utses till bolagsstyrelser. I materialet reses också frågetecken kring vilka utbildningsinsatser som erbjuds för styrelseledamöter. Avseende utbildningar för styrelseledamöter förefaller det finnas utrymme för förbättringar genom bättre struktur och systematik avseende frågor som när utbildningarna ska ges, vem som ska ansvara för att de ges och vad utbildningarna ska innehålla.”Personunion”: ett principiellt dilemma. I likhet med de flesta av landets kommuner finns i Norrköping en koncentration av uppdrag till ett mindre antal av kommunens ledande politiker. Vissa ser klara fördelar med ett sådant system. Styrningen blir mer praktisk och effektiv: de som sitter på flera stolar är redan insatta i kommunens organisation och i de aktuella frågorna, vilket gör att det blir lättare att hålla samman den interna styrningen då kommunikationen mellan tunga beslutsfattare underlättas. Samtidigt reser ordningen frågor, främst för att den ger upphov till en ”dubbla stolar”-problematik som kan bidra till försvårad insyn och kontroll, och därmed också besvärligare ansvarsutkrävande. Till ”dubbla stolar”-problematiken hör också följande. I fallet Norrköping sitter en av fyra styrelseledamöter även i kommunfullmäktige; och dessutom sitter flera kommunstyrelseledamöter i moderbolagets (Rådhus AB) styrelse. På papperet är det inte givet att rollerna är förenliga. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret över kommunens bolagsstyrning och vidare har kommunstyrelsen sedan 2013 förstärkt uppsiktsplikt över bolagen. Det innebär att fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter har en ägarrelation till bolagen. Så, för de fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter som sitter i kommunala bolagsstyrelser innebär läget en potentiell lojalitetskonflikt: förutom att ha ägaransvar och uppsiktplikt, förväntas de agera utifrån bolagets perspektiv och se till bolagens bästa. Sedan en rapport från kommunrevisionen publicerades år 2012 finns det emellertid en diskussion om dessa frågor som signalerar medvetenhet om personunionens inneboende dilemman. Ett arbete pågår med att formalisera styrningen och uppföljningen av de kommunala bolagen i Norrköpings kommun.
|
|
| 7. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(author)
-
Strategier för att möta småkommunernas utmaningar
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Idag har en av fyra kommuner färre än 10 000 invånare. Fallande befolkningstal i många av Sveriges småkommuner gör det svårare att uppfylla välfärdsåtaganden. I denna skrift ges en historisk bakgrund till dagens situation. Därefter inventeras och värderas de vanligaste förslagen på hur dessa utmaningar ska mötas: 1) sammanslagning av kommuner, 2) införande av asymmetriskt styrelseskick samt 3) satsningar på utökad mellankommunal samverkan. Författarna presenterar även en fjärde möjlig strategi: att uppmuntra små och krympande kommuner att aktivt formulera en medveten anpassningspolitik.
|
|
| 8. |
- Helgesson, Claes-Fredrik, 1964-
(author)
-
Civiliserade marknader? : Introduktion till ett nytt sä̈tt att fö̈rstå och organisera vä̈lfärdens marknader
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Marknaden är ett av de mest (om)diskuterade begreppen inom välfärdsområdet. Ofta omtalas marknaden just så, i singularis. Något som finns där redo att sjösättas, och som liknas antingen vid välgörare eller förstörare. Intressant är att marknaden – oavsett betraktarens ideologiska hållning – tillskrivs självständiga förmågor och egenskaper. Begreppet avreglering har använts när ett system öppnas för marknadskrafter. Nu används allt oftare begreppet omreglering, för att markera att det är andra regler som gäller när tjänster produceras på en marknad.I denna rapport introducerar professor Claes-Fredrik Helgesson, Linköpings universitet, en ny forskningsinriktning som studerar marknader som praktik. Perspektivet utgår från att marknader inte är, utan att de blir till. Marknadsstudier är det samlande begrepp som används för en framväxande tvärvetenskaplig litteratur och som här tillämpas på välfärdsområdet. Marknadsstudier inriktar sig på att undersöka vad det är som bidrar till att forma en marknad, vilka önskade och oönskade konsekvenser en marknads organisering kan få, samt hur marknader värnar olika värden som exempelvis likvärdighet, valfrihet och resurshushållning.Perspektivet som presenteras i rapporten kompletterar den dominerande nationalekonomiskt färgade förståelsen av marknader. Fokus ligger på målkonflikter och deras hantering, så kallad värdebalansering. Detta är relevant för beslutsfattare på alla nivåer i arbetet med välfärdens marknader. Hur kan civiliserade marknader utformas, det vill säga sådana som klarar av att balansera flera olika värden samtidigt. Där elever och föräldrar har val att göra samtidigt som betygen avspeglar lärandet. Där vården är tillgänglig för alla samtidigt som de med störst behov alltid tas om hand först. Och så vidare.Rapporten är framtagen som en del i forskningsprogrammet Uppdrag Välfärd som initierats av undertecknade organisationer vilka representerar olika forskningsperspektiv. Det är när perspektiven möts som vi verkligen kan säga något meningsfullt om hur en kvalitativ välfärd kan organiseras. Med ett kompletterande marknadsperspektiv tar vi ytterligare ett steg i att belysa produktionen av välfärdstjänster. Det är vår bestämda förhoppning att Uppdrag Välfärd ska bidra till att förändra den svenska diskussionen om välfärden. För välfärden är värd en bättre debatt.Vi vill tacka Claes-Fredrik Helgesson för en tankeväckande sammanställning av det framväxande fältet marknadsstudier. Vi vill också tacka alla som har varit delaktiga i arbetet med färdigställandet av rapporten: våra forskningsledare Maria Adenfeldt och Anna Krohwinkel, Annemarie Brandt som har hållit samman administrationen, Ellinor Bokedal Cardell samt Lars Norén, Göteborgs universitet, som varit refereegranskare. Tack också till referensgruppen som enträget uppmuntrat till studier där lokalt ledarskap och därmed lokala sammanhang sätts i fokus.Författaren svarar för de slutsatser, policyrekommendationer och den analys som presenteras.Stockholm, april 2014Andreas Bergström, vice vd ForesPontus Braunerhjelm, vd EntreprenörskapsforumHans Winberg, generalsekreterare Stiftelsen Leading Health Care
|
|
| 9. |
- Helgesson, Claes-Fredrik
(author)
-
Eight reflections on quality in reseach
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Talking about qualityWhat is quality in research? What is good research? How can we now how to practice it and how to assess it? These questions are almost impossible to answer, and they are precisely for this reason all the more important to talk about. This is, perhaps, all the more pressing in an interdisciplinary research context such as ours since we from this position are exposed to, and in contact with, many different conceptions of what counts as good quality in research.I asked the participants in the group of professors to each write a short reflection essay on the topic of quality in research. The aim with these contributions is to spark further conversations. This group at tema T was singled out not because they know the answers, they were asked to reflect on this because they represent a long experience of not knowing the answers.It is my hope and belief that these contributions here can help us elaborate our conversation about these ever-topical issues.Claes-Fredrik Helgesson, head of tema T 2012-2014
|
|
| 10. |
|
|
