| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Joakim, 1974-, et al.
(författare)
-
Uppdragsarkeologins publika sida. Slättbygdsprojektet
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De arkeologiska utgrävningarna är den historiska forskningsinstitution som är starkast reglerat i lag, tilloch med fastare än historieämnets plats i skolundervisningen. Om en exploatör vill utnyttja mark där fornminne finns är det ett ovillkorat krav att platsen ska grävas ut och resultaten dokumenteras.I tider avexpansion för bebyggelse och infrastruktur utvecklas därför institutionerna kring de arkeologiskautgrävningarna.Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, har tillsammans medÖstergötlands länsmuseum bedrivit ett uppdragsarkeologiskt projekt kallat Slättbygdsprojektet under åren2000-2005. Som en del av projektet ingår uppdraget att förmedla resultaten av undersökningarna tillallmänheten i olika former. En av ambitionerna är att i Agenda kulturarvs anda bedriva förmedling somfaller under begreppen demokratisering, delaktighet, tillgänglighet och dialog.Det är dennakunskapsförmedlings ramar, förutsättningar, historik, utförande och innehåll som kontextualiseras ochstuderas i den föreliggande rapporten.UV etablerades i Linköping under sent 60-tal och arbetade med stadens utbyggnad samt E4:ansdragning genom länet. Nya grävmetoder gjorde att fynd och samhällsprocesser (boplatser) under markytan upptäcktes. Detta förändrade både kunskapsbild och grävpraktik. Under slutet av 80-taletintensifieras verksamheten och ett eget lokalkontor för UV etablerades. Samtidigt har man menat attutrymmet för bearbetning, analys och synteser har varit för litet. Man kan ändå konstatera att antaletskrifter och andra informationsinsatser varit omfattande. Trots de ur vetenskaplig synvinkel, godtyckligaincitamenten till grävningar som exploateringarna utgör, har man sökt ge en sammanfattande bild avforskningsläget och prioritera de mest intressanta vetenskapliga problemen som en vetenskaplig ram för dokumentationen.Till det kommer en höjd ambitionsnivå för de publika insatserna, förmedlingen.Ambitionsnivån kring dokumentationerna har alltså under 1990-talet ökat både åt det publika och detvetenskapliga hållet.På 2000-talet är det dels utgrävningarna i Norrköping, dels längs järnvägssträckningen Mjölby-Motalasom står för de stora insatserna. Västra Östergötland är en av de mer fyndrika regionerna i länet ochSlättbygdsprojektet presenterar uppläggningen för detta. I jämförelse med den Vetenskapligaverksamhetsplanen från 2000 trycker man än mer på förmedlingen av kunskapen längs en lång rad olikainsatser.
|
|
| 4. |
- Bekker, S. B., et al.
(författare)
-
Capital cities in Africa : power and powerlessness
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Capital cities today remain central to both nations and states. They host centres of political power, not only national, but in some cases regional and global as well, thus offering major avenues to success, wealth and privilege. For these reasons capitals simultaneously become centres of "counter-power", locations of high-stakes struggles between the government and the opposition. This volume focuses on capital cities in nine sub-Saharan African countries, and traces how the power vested in them has evolved through different colonial backgrounds, radically different kinds of regimes after independence, waves of popular protest, explosive population growth and in most cases stunted economic development. Starting at the point of national political emancipation, each case study explores the complicated processes of nation-state building through its manifestation in the "urban geology" of the city - its architecture, iconography, layout and political use of urban space. Although the evolution of each of these cities is different, they share a critical demographic feature: an extraordinarily rapid process of urbanisation that is more politically than economically driven. Overwhelmed by the inevitable challenges resulting from this urban sprawl, the governments seated in most of these capital cities are in effect both powerful - wielding power over their populace -and powerless, lacking power to implement their plans and to provide for their inhabitants"--Publisher description.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bråting, Kajsa, 1975-, et al.
(författare)
-
Algebra för lärare
- 2017. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Bråting, Kajsa, 1975-, et al.
(författare)
-
Geometri för lärare
- 2013
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Cederlöf, Gunnel
(författare)
-
Bonds lost : subordination, conflict and mobilisation in rural south India c. 1900-1970
- 1997. - 1
-
Bok (refereegranskat)abstract
- This dissertation examines the transformation of rural social relations in the highlands of south India during a period of rapid agricultural change. Long before the expansion of commercial crops in agriculture, the landowning community of farmers and the landless agricultural labourers had been closely related to each other. During the economic change, the need of these labourers increased on the farms. As the labourers were also leather workers, their skills were indispensable to reassure the farmers of the increasingly necessary irrigation.By a combination of a variety of government, mission and oral sources, the thesis shows that, between 1880s and 1930s, competition for labour scaled up in the region and agricultural labourers were increasingly tied by advance payments to work for a farmer. This is known as the pannai or farm system and included both duties and rights for the labourers. On account of this, economic expansion gained support and social control was upheld. However, even after preconditions had been made available to achieve a more profitable farming by replacing permanent by casual labourers a substantial, permanent labour force was still employed on the farms. In the late 1930s and 1940s, kinship-wise mobilisation among the Madhari labourers to convert to Christianity was met by strong and sometimes violent resistance. Every movement they made to break with Goundar authority was realised as a threat. Thus, during a decade, social rationality was given priority over economic rationality by the farmers. A severe six-year long drought contributed to end this situation. The farmers finally electrified irrigation and dismissed the major part of their permanent labour force. Thus, the labourers not only gained free mobility but simultaneously lost the rights and security that had been attached to their bonds.
|
|
