| 1. |
- Berg, Gunnar, et al.
(författare)
-
Skolans kommunalisering och de professionellas frirum : Rapport utarbetad på uppdrag av utredningen om skolans kommunalisering
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- FörordAllt fler är överens om att lärarna är skolans viktigaste resurs. Diskussionen om skolan handlar därför i hög grad om hur vi ska ge bästa tänkbara förutsättningar för lärarna att bedriva en bra undervisning. Man brukar säga att lärare och rektorer är exempel på professioner eller, lite beroende på definitionen, semiprofessioner. För alla grupper av professionella är det av yttersta vikt med autonomi i yrket –så även för lärare och rektorer. När effekterna av skolans kommunalisering ska bedömas är det därför relevant att analysera på vilket sätt lärarnas och rektorernas handlingsutrymme för självständiga professionella handlingar i den svenska skolan förändrats från tiden närmast före skolans kommunalisering och framåt. I denna rapport visas bland annat att staten vid olika tidsperioder tillerkänt skolans professionella varierande grad av handlingsutrymme för professionella handlingar i skolans vardagsarbete. I rapporten talas om att skolan före kommunaliseringen kännetecknades av central regelstyrning, som i samband med kommunaliseringen ersattes av en decentraliserad målstyrning. Numera utmärksstyrningen av centraliserad resultatstyrning. Vidare framhålls i rapporten att lärarna och rektorerna av olika skäl inte alltid använt det frirum för professionella handlingar som staten medgett.Undersökningen har genomförts efter ett uppdrag från denna utredning till professor Gunnar Berg, som utarbetat rapporten i samverkan med en grupp forskare bestående av Fia Andersson, Göran Bostedt, Judit Novak, Jan Perselli, Frank Sundh och Christer Wede. Forskarna ansvarar själva för innehållet i rapporten.Utredningen om skolans kommunalisering (U 2012:09)Leif Lewin Särskild utredare
|
|
| 2. |
- Brander, Laura, 1976-
(författare)
-
Finns det plats för både kvinnor och män? : Seminariemiljön vid Historiska institutionens grundutbildning ur ett genusperspektiv
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under vårterminen 2009 genomfördes en genusanalytisk undersökning av Historiska institutionens seminariemiljö. Syftet med undersökningen var att öka kunskapen om institutionens seminariemiljö ur ett genusperspektiv liksom medvetenheten om jämställdhet hos studenter och personal vid Historiska institutionen. Undersökningen var uppdelad i tre delar. Den första delen bestod av öppna observationer på A-, B- och C-kursen då bland annat kvinnors och mäns talutrymme kartlades. Den andra delen innefattade en enkät där studenternas syn på seminariemiljön och jämställdheten på institutionen undersöktes. Den tredje delen bestod av en gruppintervju med lärarna som fokuserade på seminarieledarnas roll och syn på seminariemiljön. Undersökningen visar att talutrymmet vid seminarierna är mer jämnt fördelat än vad som var förväntat med tanke på resultat från tidigare forskning. Det finns dock skillnader i hur kvinnor och män agerar och uttrycker sig i seminariesituationen, precis som det finns skillnader i seminarieformerna och undervisningssätten. De flesta studenter är nöjda med seminarieformen som sådan men en del kritik lyftes fram i enkäten då det gäller genusintegreringen på grundutbildningen. Ett annat resultat av undersökningen är att studenter och lärare har formulerat förslag till åtgärder för att förbättra jämställdheten och kvaliteten på undervisningen. Dessa åtgärdsförslag är av sådan karaktär att de även kan tillämpas på andra institutioner vid universitetet.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lundström, Markus, 1980-, et al.
(författare)
-
Erfarenheter av rasism i kontakt med svenska myndigheter och andra offentliga verksamheter : en kunskapsöversikt
- 2021. - Första upplagan
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten sammanställer kunskap om människors erfarenheter av rasism i kontakt med svenska myndigheter och andra offentliga verksamheter. Kunskapsöversikten inbegriper totalt 523 vetenskapliga artiklar, böcker, bokkapitel och rapporter som publicerats mellan januari 2016 och maj 2021. Samtliga studier berör rasism, en teknologi som sorterar och rangordnar människor utifrån stereotypa föreställningar om ras, etnicitet, kultur, nationalitet eller religion. Studierna i kunskapsöversikten är indelade i tre urvalsnivåer: en övergripandeurvalsnivå (A) som inbegriper samtliga insamlade rasismstudier, en generellurvalsnivå (B) med studier som berör myndigheter och offentliga verksamheter, och en specifik urvalsnivå (C) med studier om människors erfarenheter av rasism ikontakt med dessa samhällsinstitutioner. Urvalsnivå A består till viss del av historiska studier (7 %), men merparten handlarom rasism i dagens Sverige (93 %). Studierna utgörs av vetenskapliga artiklar (59 %), antologikapitel (16 %), rapporter (16 %), doktorsavhandlingar (6 %) och akademiska böcker (3 %). De bygger framför allt på kvalitativa metoder som intervjuer och textanalys (82 %), men inbegriper även enkätstudier och andra kvantitativa undersökningar (18 %). Sammantaget ger de 523 studierna en övergripande bild av hur rasism återfinns på olika områden och samhällsnivåer. Urvalsnivå B inbegriper 195 studier som berör rasism inom samhällsinstitutioner som skola och förskola (21 %), regering/riksdag (13 %) och Polisen (12 %). Sammantaget tyder detta generella kunskapsläge på att människor även drabbas av rasism genomsvenska myndigheter och andra offentliga verksamheter. Urvalsnivå C innehåller 16 studier som dokumenterar människors erfarenheter. I mötet med Polisen återfinns rasistiska praktiker som rasprofilering, våld och trakasserier. Det finns indikationer om stereotypisering av ungdomar på HVB-hem. Studier om medborgares kontakt med socialtjänsten pekar på försummelse, misstänkliggörande och trakasserier. Inom skolområdet visar studier att elever stereotypiseras och utestängs av skolverksamheten, och på universitetet återfinns liknande erfarenheter. Studier om rasism inom vårdområdet talar om stereotypisering och bortprioritering som ett hälsoproblem i Sverige. Det aktuella kunskapsläget indikerar alltså att det finns erfarenheter av rasism ikontakt med svenska myndigheter och andra offentliga verksamheter. Samtidigt är bilden ofullständig. Endast ett fåtal myndigheter/verksamheter har undersökts och det saknas komparativa och longitudinella studier, metaanalyser och internationella jämförelser, samt forskning om hur rasism samverkar med andra maktordningar. Kunskapsläget implicerar att återskapandet av rasistiska praktiker – inom och genom svenska myndigheter och andra offentliga verksamheter – är ett fenomen som är väl belagt men fortfarande outforskat.
|
|
