| 1. |
- Bengtsson Ryberg, Johanna, et al.
(författare)
-
The Effects of Wind Power on Human Interests : A Synthesis
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PrefaceThere is a great need for knowledge concerning the impacts of wind power on humans, landscapes, the marine environment, birds, bats and other mammals.Previous studies of these environmental impacts have lacked an overall view of the effects. This has led to deficiencies in the processes surrounding the establishment of new wind farms. Vindval is a knowledge programme undertaken as a collaboration between the Swedish Energy Agency and the Swedish Environmental Protection Agency. Its aim is to gather and communicate scientific knowledge about the impacts of wind power on people and the natural environment. The programme continues until 2013.Vindval comprises some 30 individual research projects, together with four synthesis projects. Syntheses are prepared by experts, who compile and assess overall research results and experience regarding the effects of wind power in four different areas – humans, birds/bats, marine life and terrestrial mammals.The results of this research and synthesis work will provide a basis for environmental impact assessments and for the planning and permitting processes associated with wind power installations. Vindval requires high standards in the review and approval of research proposals, in order to ensure high-quality reports. The same high standards apply to the reporting, approval and publication of research results from the projects.This report was written by Johanna Bengtsson Ryberg, Gösta Bluhm, Karl Bolin, Bosse Bodén, Kristina Ek, Karin Hammarlund, Marianne Henningsson, Inga-Lena Hannukka, Carina Johansson, Sofia Jönsson, Sanna Mels, Tom Mels, Mats Nilsson, Erik Skärbäck, Patrik Söderholm, Åsa Waldo, Ingegärd Widerström, Niklas Åkerman.This report is a translation of the previous report in Swedish “Vindkraftens påverkan på människors intressen” (Naturvårdsverket report no 6497). Translated by Sofia Jönsson.The contents of the report are the responsibility of the authors.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- K. Nilsson, Annika, Universitetslektor, 1971-
(författare)
-
Hänsynsreglerna i tillsynen : Analys av hur myndigheter tillämpar och motiverar beslut gällande nyetablering av miljöfarliga verksamheter utifrån hänsynsreglerna i MB 2 kap.
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2017 utformade Naturvårdsverket detta forskningsprojekt med den övergripande frågeställningen: I vilken utsträckning bedömer och motiverar tillsynsmyndigheten sina beslut utifrån hänsynsreglerna i miljöbalken? Undersökningen avgränsades till analys av ärenden om anmälning av s.k. C-verksamheter.Syftet med analysen var att öka kunskaperna om hur operativa tillsynsmyndigheter tillämpar och motiverar sina beslut utifrån hänsynsreglerna, med målet att kunna använda resultaten bl. a. som underlag för att utveckla Naturvårdsverkets tillsynsvägledning.Undersökningen visar att tillsynsmyndigheterna ser hänsynsreglerna som centrala i deras verksamhet. Ofta men inte alltid hänvisas också till hänsynsreglerna i anmälningsärenden. I praktiken anses dock inte alltid hänsynsreglerna ändamålsenliga när tillsynsmyndigheten i sin kommunikation med verksamhetsutövarna behöver uttrycka sig konkret och tydligt. Den vägledning som efterfrågas är vägledning genom exempel på när och hur hänsynsreglerna kan tillämpas, samt gällande skälighetsavvägningar.
|
|
| 5. |
- Karlsson, Mikael, et al.
(författare)
-
Utbytbar natur? : Etiska och rättsliga aspekter på ekologisk kompensation : Slutrapport från ett forskningsprojekt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varken frivilliga insatser eller officiell naturvårdspolitik räcker för att nå målen för biologisk mångfald. Förstörelse och fragmentering av många livsmiljöer fortgår och därför tas nya naturvårdsredskap i användning. Ett av dessa är ekologisk kompensation, som blir allt mer vanligt. Redskapet handlar i korthet om att förluster av naturvärden som kvarstår efter undvikande, minimering och återställande av skada ska kompenseras med minst lika stor naturvårdsnytta på annat sätt. Användning av ekologisk kompensation ställer dock en rad etiska och juridiska frågor på sin spets, frågor som detta forskningsprojekt har grävt djupare i.Det övergripande syftet med projektet har varit att utveckla kunskaper som i ökad grad kan bidra till att göra det svenska systemet för ekologisk kompensation etiskt godtagbart, socialt acceptabelt samt rättsligt verksamt och effektivt i relation till uppställda miljökvalitetsmål. Studierna belyser exempelvis vilka etiska överväganden som kan behöva göras i arbetet med ekologisk kompensation och om dessa överväganden exempelvis bör leda till begränsningar av redskapets användning. Parallellt med sådana etiska överväganden har projektet undersökt vilka rättsliga instrument som kan användas eller som kan behöva utvecklas för att stärka genomförandet av ekologisk kompensation. Etiskt och juridiskt träffsäkra instrument kan även bidra till ökad social acceptans.En rad delstudier och andra aktiviteter har genomförts inom ramen för projektet. Denna slutrapport sammanfattar delstudierna på ett lättillgängligt sätt, med beslutsfattare och praktiker på olika nivåer som målgrupp. Resonemang och resultat i delstudierna beskrivs i respektive del i denna rapport, men framförallt mynnar den ut i en diskussion som syntetiserar projektets olika delstudier.En övergripande slutsats är att lagstiftningen behöver utvecklas på flera punkter, utöver den statliga Kompensationsutredningens förslag, inte minst i syfte att säkerställa ekologisk kompensation över längre tidsrymder och för att skapa ökad delaktighet i sociala processer. Det finns också ett behov av utvecklade regler som bättre motverkar risken för att riktigt höga naturvärden exploateras med ekologisk kompensation som legitimerande grund. Med ett utvecklat regelverk kan ekologisk kompensation bli ett mer verksamt, effektivt och legitimt redskap i naturvårdsarbetet. Men det gäller att utbytet av natur sker inom etikens ramar och har ett tydligt rättsligt stöd.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Malafry, Melina, 1982-, et al.
(författare)
-
Rättsliga förutsättningar för havsbaserad vindkraft
- 2022
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Rapporten innehåller beskrivningar och analyser av juridiska frågor kopplade till havsbaserad vindkraft. Det innefattar vilken lagstiftning som tillämpas i olika delar av havet, tillstånd som krävs och mot vilka miljöbestämmelser prövningen sker. Forskarna analyserar de EU-rättsliga frågor som kan innebära konflikter med utveckling av vindkraft, med fokus på EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektivet. I rapporten redogörs för de vanligast förekommande arterna som riskerar att påverkas av havsbaserad vindkraft och rättslig praxis kopplat till dem. Översiktsplanerna och havsplanernas betydelse för den individuella prövningen av havsbaserad vindkraft tas upp i rapporten som även innehåller en diskussion om under vilka förutsättningar vindkraft till havs kan vara ett hållbart alternativ för utbyggnad av förnybar elproduktion i Sverige.
|
|
| 8. |
- Mansikkasalo, Anna, et al.
(författare)
-
Industrins energieffektivisering - styrmedlens effekter och interaktion
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Energieffektivisering kan bidra till att flera miljökvalitetsmål kan nås, t ex Begränsad klimatpåverkan, Friskluft, Enbart naturlig försurning och Ingen övergödning. Denna rapport syftar till att öka kunskapen om hur olika styrmedel i klimat- och energipolitiken påverkar industrins energieffektivisering. Kompletterar eller motverkar styrmedlen varandra? Bland annat studeras prövning och tillsyn enligt miljöbalken, programmet för energieffektivisering i industrin (PFE), energiskatterna och handeln med utsläppsrätter. Författarna till rapporten betonar betydelsen av en effektiv prissättning på energi. Olika typer av s.k. informationsmisslyckanden kan samtidigt motivera införande av t.ex. olika informativa styrmedel. Författarna analyserar avslutningsvis också vilka förändringar i PFE och miljöbalken som skulle kunna leda till en mer renodlad styrning för energihushållning.
|
|
| 9. |
- Ottvall, Richard, et al.
(författare)
-
Uppföljning av häckfåglars förekomst och utbredning på öländska sjömarker
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanställer resultat från delprojektet "Uppföljning av arters förekomst och utbredning" som ingår som en del i övervakningen inom LIFE-projektet "Strandängar och våtmarker i det öländska odlingslandskapet" som Länsstyrelsen i Kalmar driver. Arbetet har utförts i samarbete med Högskolan på Gotland, Lunds universitet, Naturvårdsverket och Jan Pettersson (JP Fågelvind). Delprojektet har omfattat häckfågelinventeringar av sjöfåglar år 2003 respektive 2004 inom projektområdet. Dessa inventeringar som omfattade simfåglar, vadare och måsar, trutar och tärnor var en upprepning av motsvarande inventeringar som genomfördes i strandnära betesmarker på Öland år 1988 respektive 1998. Vi studerade också kläckningsframgång hos vadare kopplat till predation (främst kråka, korp och räv) och trampskador från betande djur. Överlevnaden hos vadarbon under-söktes vid olika tätheter av betesdjur. Häckfågelinventeringarna kompletterades med uppföljning av andelen lyckade häckningar av rödbena som fungerade som en modellart för häckningsframgång hos vadare i allmänhet. För detta krävdes att en metod för uppföljning av effekten av predation av ägg och ungar utarbetades och prövades.
|
|
| 10. |
- Wikström, Sofia A., et al.
(författare)
-
Ekosystemansatsen – praktiska erfarenheter från svensk havs- och vattenförvaltning
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar resultaten från forskningsprojektet ”Ekosystemansatsen – praktiska erfarenheter och nästa steg”. Projektet har undersökt erfarenheter av det praktiska införandet av ekosystembaserad havs-, vattenoch fiskförvaltning i Sverige, utifrån publicerad litteratur och intervjuer med nyckelpersoner i Sverige, Tyskland, Norge och USA. Sammanställningen visar att Sverige tagit flera steg mot en mer ekosystembaserad förvaltning, men pekar också på svårigheter. En viktig erfarenhet är att ekosystembaserad förvaltning ställer höga krav på samverkan och kommunikation mellan aktörer och att en stabil och tillräcklig finansiering är en viktig förutsättning. Det finns behov av en tydligare styrning och uppföljning från centrala myndigheter, en mer långsiktig finansiering och tydligare processer för kunskapsutbyte mellan olika aktörer. Det finns även ett behov av att kartlägga bristande överensstämmelse mellan olika sektorslagstiftningar och olika samhällsmål och att diskutera målkonflikter på nationell nivå. Implementeringen av åtgärdsprogram och planer behöver stärkas genom att berörda aktörer ges ett tydligt ansvar för att förvaltningsmål uppfylls och för en ambitiös uppföljning av framsteg mot målen. Det vore också önskvärt att vidareutveckla indikatorer för ekosystembaserad förvaltning som kvantitativt mäter framstegen mot dess principer.
|
|
