| 1. |
|
|
| 2. |
- Arneback, Emma, 1974-, et al.
(author)
-
En skola i integration? Lärdomar från Örebro kommuns arbete med styrd skolintegration
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Skolsegregationens negativa konsekvenser har på senare år kommit alltmer i fokus. Den här rapporten har studerat Örebro kommuns arbete med integration och måluppfyllelse vid kommunens skolor, och då specifikt nedläggningen av högstadiet på Vivallaskolan och dess omorganisering till fyra anvisningsskolor i kommunen under 2017–2020.Forskarna har följt arbetet på de fyra skolorna under två och ett halvt års tid och intervjuat 128 personer: elever, lärare, skolpersonal, skolledning, politiker och tjänstemän – tillsammans bildar de en väv av röster som beskriver från en rad olika perspektiv hur omorganiseringen av Vivallaskolan har uppfattats och vilka effekter det har fått på olika nivåer.Rapporten visar på både möjligheter och utmaningar att lära av, och genom det kastar den ljus över vilka processer som har bidragit till minskad segregation, samt ökad integration och måluppfyllelse. I en förlängning kan kunskap om dessa processer komma att gynna alla elevers lärande och utveckling.
|
|
| 3. |
- Bask, Miia, 1977-, et al.
(author)
-
Inequality Generating Processes and Measurement of the Matthew Effect
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The first aim of this paper is to clarify the differences and relationships between cumulative advantage/disadvantage and the Matthew effect. Its second aim, which is also its main contribution, is not only to present a new measure of the Matthew effect, but also to show how to estimate this effect from data and how to make statistical inference. We argue that one should utilize the positivity of the natural logarithm of the largest generalized eigenvalue for a non-linear dynamic process as evidence when claiming that the Matthew effect is present in the dynamic process that generates individuals’ socio-economic life-courses. Thus, our measure of the Matthew effect focuses on the dynamic process that generates socio-economic inequality and not on the outcome of this process.
|
|
| 4. |
- Bask, Miia, 1977-, et al.
(author)
-
Social Influence and the Matthew Mechanism : The Case of an Artificial Cultural Market
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- We show that the Matthew effect, or Matthew mechanism, was present in the artificial cultural market Music Lab when social influence between individuals was allowed, whereas this was not the case when social influence was not allowed. We also sketch on a class of social network models, derived from social influence theory, that may gener-ate the Matthew effect. Thus, we propose a theoretical framework that may explain why the most popular songs were much more popular, and the least popular songs were much less popular, than when disallowing social influence between individuals.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Billingsley, Sunnee, et al.
(author)
-
The influence of family policies on women´s childbearing: A longitudinal micro-data analysis of 21 countries
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- This study analyzes whether and how family policies are related to women’s first and second child transitions in 21 post-industrial countries. We adapt the social investment approach developed in welfare state research and distinguish between investment-oriented family policies and traditional, protection-oriented family policies. Our family policy indicators vary over time and are merged with fertility histories provided by harmonized individual level data. We use multilevel event-history models and control for time-varying unobserved heterogeneity at the country level and individual-level characteristics. Higher family-policy support of both types is correlated with the postponement of first births, particularly among young women, whereas traditional-family support is also correlated with postponement among older women and women in education. Both types of family support are linked to earlier first births among lower educated women. Only investment-orientedsupport is correlated with second birth transitions and this positive relationship does not vary forwomen with differenteducational levels.
|
|
| 8. |
- Björklund, Lars
(contributor, creator_code:cre_t)
-
Vård av extremt för tidigt födda barn : en vägledning för vård av barn födda före 28 fullgångna graviditetsveckor
- 2014
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- När ett barnföds extremt för tidigt, det vill säga före 28 fullgångna graviditetsveckor, krävs särskilda resurser och kompetenser. Vården av dessa barn är komplicerad och vårdpersonalen ställs ofta inför svåra medicinska bedömningar. Denna vägledning är tänkt att stödja vårdgivare och verksamhetschefer ansvariga för neonatalvård att ge en god vård till alla extremt för tidigt födda barn. Vägledningen innehåller rekommendationer inom områden där behovet av stöd har ansetts som störst.Extremt för tidigt födda barn som fötts på regionklinik har visats ha en väsentlig högre överlevnad än barn födda på andra sjukhus. Detta motiverar att omhändertagandet av mor och barn bör ske på sjukhus med stor erfarenhet av specialiserad obstetrik och neonatal intensivvård. Det bör även finnas tillgång till en väl fungerande transportorganisation med specialiserad personal både för mammor med hotande förtidsbörd och för de extremt för tidigt födda barn som är i behov av att flyttas efter födelsen.Barnen drabbas ofta av allvarliga komplikationer och sjukdomar som kan leda till både akuta och framtida problem. Nästan alla extremt för tidigt födda barn behöver någon form avandningsunderstöd och många behöver avancerad respiratorvård. Många barn har ett långvarigt behov av extra syrgas och alla måste övervakas noga för att undvika ögonskador (prematuritets-retinopati). Cirkulationsproblem är vanliga och över hälften av barnen får behandling för att stänga ductus arteriosus, vilket är en fosterförbindelse i cirkulationen och om den kvarstår öppen kan det få negativa effekter. Akut lungsjukdom och sviktande cirkulation bidrar till att extremt för tidigt födda barn ofta drabbas av blödningar och syrebrist i centrala nervsystemet. Barnens omogna hjärnor bör därför bedömas fortlöpande och faktorer som kan påverka hjärnans utveckling och funktion negativt bör minimeras.För att främja de omogna barnens hälsa och utveckling är det centralt att vården bedrivs på ett sådant sätt att vårdrelaterade infektioner förebyggs och att smärta och stress minimeras. Smärtbehandling bör i första hand ske genom icke-farmakologiska metoder, men vid behov även med läkemedel.För att optimera tillväxten bör utarbetade nutritionsrekommendationer följas. De extremt för tidigt födda barnen har ett näringsbehov som vida överstiger det hos fullgångna nyfödda, samtidigt som näringstillförseln ofta försvåras av omogna organfunktioner och komplikationer från magtarmkanalen.Att få ett extremt för tidigt fött barn innebär en stor påfrestning för familjen. Vården bör organiseras så att den är patient- och familjecentrerad, där barnets och familjens individuella behov respekteras så långt det är möjligt och där föräldrarna stödjs och kontinuerligt informeras om barnets tillstånd och prognos.Extremt för tidigt födda barn bör följas på kort och lång sikt för att öka vårdenskunskap om följderna av en extremt för tidig födelse. Ett strukturerat uppföljningssystem ger förutsättningar för att utvärdera och ständigt förbättra vården för dessa barn.
|
|
| 9. |
- Blix, Mårten, et al.
(author)
-
Tid att följa upp : Digital tidmätning i svensk hemtjänst
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Digitala tidmätningssystem används i svensk hemtjänst för att mäta och följa upp hemtjänstbesökens längd och innehåll. Systemen samlar in data i realtid och om alla besök. I detta avseende är digital tidmätning ett kraftfullt verktyg som kan förväntas ge bättre förutsättningar för mål-och resultatstyrning än analoga metoder. Samtidigt innebär tidmätningen risker för arbetsmiljön då den kan uppfattas som detaljstyrande och stressande. I denna rapport presenterar vi resultaten från en enkät som skickades ut till alla kommuner om deras användande av tidmätningssystem i hemtjänsten. 123 kommuner besvarade enkäten och 94 av dessa angav att de mäter tidsanvändningen med hjälp av digitala system. I denna rapport presenterar och diskuterar vi resultaten från denna enkät.
|
|
| 10. |
- Borglund, Tommy, 1968-, et al.
(author)
-
Effekterna av hållbarhetsredovisning : En studie av konsekvenserna av de nya riktlinjerna om hållbarhetsinformation i statligt ägda företag
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Regeringen beslutade under 2007 om nya riktlinjer för extern rapportering för de statligt ägda företagen. Dessa ska från och med räkenskapsåret 2008 hållbarhetsredovisa enligt Global Reporting Initatives (GRI:s) riktlinjer. Krav på hållbarhetsredovisning ger staten som ägare möjlighet att följa upp att styrelserna har tagit sitt ansvar enligt statens ägarpolicy, dvs att statligt ägda företag ska vara föredömen vad gäller socialt och miljömässigt ansvarstagande. Syftet med studien är att undersöka om och i vilken utsträckning regeringens utökade krav på hållbarhetsinformation har fått effekter på statligt ägda företagens hållbarhetsarbete. Studien fokuserar på förändringar i strukturer eller processer i företagens hållbarhetsarbete som kan härledas till tillämpningen av regeringens riktlinjer och de nya prioriteringar som följer av att riktlinjerna tillämpas. Studien bygger på intervjuer och enkäter till CSR- och hållbarhetschefer i 49 statligt hel- eller delägda företag samt till styrelseordförandena i dessa företag. Sammantaget visar resultaten att införandet av de nya riktlinjerna påverkat företagen i varierande grad. De företag som tidigare saknat erfarenhet från hållbarhetsredovisningar har genomgått en större förändringsprocess än de som redan sedan tidigare redovisat sina hållbarhetsfrågor. Riktlinjerna har därmed haft störst effekter på de företag som sedan tidigare inte haft större erfarenheter från hållbarhetsarbete. Resultaten visar att riktlinjerna bidragit till att skapa uppmärksamhet och medvetenhet kring hållbarhetsfrågor i företagen samt att generera ny kunskap om hållbarhetsfrågor. I synnerhet har kunskapsnivån ökat hos de företag som sedan tidigare ansåg sig ha begränsad kunskap och bristande erfarenhet från att arbeta med hållbarhetsredovisning. Nya hållbarhetsfrågor har därmed prioriterats i vissa företag. Framförallt har företagen medvetandegjorts om vikten av hållbarhetsfrågor. Vidare visar resultaten att riktlinjerna om hållbarhetsredovisning främst bidragit till förbättrade rutiner för att redovisa hållbarhetsfrågor snarare än skapat stora förändringar av hållbarhetsarbetet som praktik. I viss mån har det skett en ökad systematisering av hållbarhetsarbetet i stort. I vissa företag har nya hållbarhetsfrågor prioriterats och nya rutiner och riktlinjer för kärnverksamhetenhar utarbetats. Studien visar att affärsstödjande processer förändras i vissa företag. Dessa processer handlar främst om miljö och inköp, även om mycket få företag rapporterar egentliga förändringar av det de upplever vara kärnverksamheten. Strukturförändringar – att den formella organisationen i företagen ändras – förekommer i begränsad utsträckning och kan i så fall hänföras till organiseringen av hållbarhetsarbete. Överlag har dock riktlinjerna främst påverkat företagens sätt att rapportera och redovisa hållbarhetsfrågor snarare än själva hållbarhetsarbetet. Det leder oss fram till slutsatsen att redovisningen av hållbarhetsfrågor i första hand stärker och förbättrar redovisningsprocedurer, medan steget till förändrad praktik är längre. Av studien framkommer att hållbarhetsredovisning handlar om en lärprocess. Att använda GRI:s riktlinjer är inte helt okomplicerat. I flera fall upplevts det som svårt att arbeta enligt riktlinjerna i synnerhet när det gäller att välja ut och styra efter relevanta GRI-indikatorer. I vissa fall anser företagen att indikatorerna inte är anpassade efter deras bransch – och att de flesta indikatorerna därmed inte är applicerbara på deras verksamhet. Företagen har lärt sig att anamma GRI i olika utsträckning. Tydligt är att GRI anpassas till företagens egen verksamhet genom att GRI:s indikatorer översätts till relevanta nyckeltal i företagen.
|
|
