| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Borglund, Tommy, 1968-, et al.
(författare)
-
Effekterna av hållbarhetsredovisning : En studie av konsekvenserna av de nya riktlinjerna om hållbarhetsinformation i statligt ägda företag
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringen beslutade under 2007 om nya riktlinjer för extern rapportering för de statligt ägda företagen. Dessa ska från och med räkenskapsåret 2008 hållbarhetsredovisa enligt Global Reporting Initatives (GRI:s) riktlinjer. Krav på hållbarhetsredovisning ger staten som ägare möjlighet att följa upp att styrelserna har tagit sitt ansvar enligt statens ägarpolicy, dvs att statligt ägda företag ska vara föredömen vad gäller socialt och miljömässigt ansvarstagande. Syftet med studien är att undersöka om och i vilken utsträckning regeringens utökade krav på hållbarhetsinformation har fått effekter på statligt ägda företagens hållbarhetsarbete. Studien fokuserar på förändringar i strukturer eller processer i företagens hållbarhetsarbete som kan härledas till tillämpningen av regeringens riktlinjer och de nya prioriteringar som följer av att riktlinjerna tillämpas. Studien bygger på intervjuer och enkäter till CSR- och hållbarhetschefer i 49 statligt hel- eller delägda företag samt till styrelseordförandena i dessa företag. Sammantaget visar resultaten att införandet av de nya riktlinjerna påverkat företagen i varierande grad. De företag som tidigare saknat erfarenhet från hållbarhetsredovisningar har genomgått en större förändringsprocess än de som redan sedan tidigare redovisat sina hållbarhetsfrågor. Riktlinjerna har därmed haft störst effekter på de företag som sedan tidigare inte haft större erfarenheter från hållbarhetsarbete. Resultaten visar att riktlinjerna bidragit till att skapa uppmärksamhet och medvetenhet kring hållbarhetsfrågor i företagen samt att generera ny kunskap om hållbarhetsfrågor. I synnerhet har kunskapsnivån ökat hos de företag som sedan tidigare ansåg sig ha begränsad kunskap och bristande erfarenhet från att arbeta med hållbarhetsredovisning. Nya hållbarhetsfrågor har därmed prioriterats i vissa företag. Framförallt har företagen medvetandegjorts om vikten av hållbarhetsfrågor. Vidare visar resultaten att riktlinjerna om hållbarhetsredovisning främst bidragit till förbättrade rutiner för att redovisa hållbarhetsfrågor snarare än skapat stora förändringar av hållbarhetsarbetet som praktik. I viss mån har det skett en ökad systematisering av hållbarhetsarbetet i stort. I vissa företag har nya hållbarhetsfrågor prioriterats och nya rutiner och riktlinjer för kärnverksamhetenhar utarbetats. Studien visar att affärsstödjande processer förändras i vissa företag. Dessa processer handlar främst om miljö och inköp, även om mycket få företag rapporterar egentliga förändringar av det de upplever vara kärnverksamheten. Strukturförändringar – att den formella organisationen i företagen ändras – förekommer i begränsad utsträckning och kan i så fall hänföras till organiseringen av hållbarhetsarbete. Överlag har dock riktlinjerna främst påverkat företagens sätt att rapportera och redovisa hållbarhetsfrågor snarare än själva hållbarhetsarbetet. Det leder oss fram till slutsatsen att redovisningen av hållbarhetsfrågor i första hand stärker och förbättrar redovisningsprocedurer, medan steget till förändrad praktik är längre. Av studien framkommer att hållbarhetsredovisning handlar om en lärprocess. Att använda GRI:s riktlinjer är inte helt okomplicerat. I flera fall upplevts det som svårt att arbeta enligt riktlinjerna i synnerhet när det gäller att välja ut och styra efter relevanta GRI-indikatorer. I vissa fall anser företagen att indikatorerna inte är anpassade efter deras bransch – och att de flesta indikatorerna därmed inte är applicerbara på deras verksamhet. Företagen har lärt sig att anamma GRI i olika utsträckning. Tydligt är att GRI anpassas till företagens egen verksamhet genom att GRI:s indikatorer översätts till relevanta nyckeltal i företagen.
|
|
| 4. |
- De Geer, Hans, et al.
(författare)
-
Anglo-Saxification of Swedish Business : Working paper within the project 'Scandinavian Heritage'
- 2003
-
Ingår i: Business Ethics. A European Review. - : Wiley-Blackwell. - 0962-8770 .- 1467-8608. ; 12:2, s. 179-189
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An increasingly globalised world challenges old orders, structures and arrangements. This becomes especially apparent in the ?eld of international business, where mergers, acquisitions and foreign direct investment can trigger job cuts, divestment and the closing-down of traditional industries. For this reason mergers and acquistions are sensitive issues. When two companies from different countries merge, or when a ?rm is purchased by a foreign actor, a new dimension enters into the life of the companies. This is very likely to cause worry and unrest among employees. In such a situation con?icts and clashes may arise and old values and norms may be challenged by the new order. In this paper we examine that issue. A special focus will be given to the con?icts and clashes that can be the consequence of such an encounter between old and new. We shall exemplify this with a case concerning a Swedish company recently bought by an American competitor. The particular aspect of the problem that we are interested in is the in?uence of the new ownership on the ethical values and virtues of the Swedish company. We look speci?cally at the sense in which the changes in the ethical ?eld are expressions of a new Anglo-Saxon shareholder-oriented model, as opposed to a more traditional Scandinavian stakeholder model.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Englund, Hans, 1971-, et al.
(författare)
-
Managing performance evaluation uncertainties in schools : When teachers become struggling performers
- 2017
-
Ingår i: European Educational Research Journal. - : Sage Publications. - 1474-9041. ; 16:6, s. 885-906
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Performative technologies are increasingly relied upon as a means of controlling the work of teachers. As noted in the literature, one possible outcome of this trend is the performer, a teacher identity that presupposes the internalization of, and adaptation to, a performative logic. Based on the findings from an empirical study of a Swedish upper secondary school, we suggest that teachers who actually submit to the underlying logic of performative technologies – i.e. who intentionally strive towards a performative identity – will encounter a number of performance evaluation uncertainties, due to how performative technologies may: (a) reflect and recognize teacher performances based on qualitative judgements, (b) fail to take into account their entrepreneurial endeavours, (c) depict essentially collective effects as individual performances, and (d) reflect and recognize performances in a relativizing way. Such performance evaluation uncertainties will, in turn, provoke perceived tensions as performative teachers want to be (perceived as) performers but become uncertain as to when and why they did (not) perform well. And importantly, we find that such tensions tend to turn the ongoing reproduction of a performative identity into a cognitive struggle. Based on this, we introduce and elaborate on a particular type of performative teacher identity; the struggling performer.
|
|
| 7. |
- Englund, Hans, 1971-, et al.
(författare)
-
Performative Technology Intensity and Teacher Subjectivities
- 2019
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research. - : Routledge. - 0031-3831 .- 1470-1170. ; 63:5, s. 725-743
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Critical educational literature suggests that an increased reliance upon neoliberally inspired management technologies transforms the very foundations from which images of the ideal teacher are constructed. The purpose of this paper is to add to this literature by (i) identifying and analysing a number of theoretical qualities associated with performative technologies, and (ii) discussing how such qualities contribute to the emergence of performative teacher subjectivities. Drawing upon the findings from a qualitative interview study into the extensive use of performative technologies in a Swedish upper secondary school, we discuss four key roles of performative technologies—referred to as territorializing, mediating, adjudicating, and subjectivizing—and the intensity by which they play out such roles. A key conclusion is that the intensity by which performative technologies territorialize, mediate, and adjudicate educational practices affects self-reflection and internalization among teachers and, hence, is important for understanding the subjectivizing role of performative technologies.
|
|
| 8. |
- Frostenson, Magnus, 1970-
(författare)
-
A Consent and Knowledge Perspective on Normative Control
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- For a couple of decades, the idea of normative control has been challenged for not paying due respect to employee self-determination, self-actualization, autonomy, integrity and freedom to make moral decisions. Despite well-articulated criticism, few scholars problematize the functionality and nature of normative control given varying employee perceptions of it. This article adopts a perspective where both employee consent and knowledge of aspects and components of normative control are taken into account. Through such an approach, four different states related to normative control are identified and discussed. By doing so, the article shifts focus from the recurrent obsession with the pros and cons of value alignment to the internal legitimacy of the person(s) exercising normative control and to employee knowledge of what normative control actually brings about.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
