| 1. |
- Agnidakis, Paul, 1974-
(författare)
-
Rätten till platsen
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Surahammar och Timrå är två mindre orter i mellersta respektive norra Sverige som förenas i ett framgångsrikt industriellt förflutet. Båda har även, i likhet med många andra orter som präglats av en industriell produktion, drabbats av den senare tidens förändrade villkor för industrin. För Surahammars och Timrås del innebär det att ett beroende av industrin succesivt kommit att ersättas med ett beroende av nyinflyttning från i första hand de intilliggande städernas befolkning. Invånare som har ett förflutet från tiden då industrin dominerade i samhället samsas numera om den lokala ytan med dem som har flyttat in under senare tid. Den här etnologiska studien handlar om hur människor skapar sig en plats i två mindre industrisamhällen som genomgår omvandling. Vilka betydelser tilldelar man platsen man bor och verkar på, och hur hävdar man sin lokala existens inför sig själv och gentemot andra?
|
|
| 2. |
- Andersson-Skog, Lena, 1959-, et al.
(författare)
-
Stat och marknad i historiskt perspektiv : från 1850 till idag
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I dag ser vi stora förändringar i det svenska samhället i form av avregleringar – eller snarare omregleringar. Samtidigt har debatten om avregleringarna i den svenska ekonomin polariserats alltmer. Å ena sidan framställs avregleringsvågen som något naturnödvändigt och helt självklart. Å andra sidan ses den som en del av högersammansvärjning, ägnat att torpedera välfärdssamhället. Bakom båda uppfattningarna finns föreställningen att avregleringarna är en avvikelse eller nyorientering från ett läge där regleringar alltid har funnits - alltså att perioden efter 1990 skulle vara unik.Författarna sätter detta fenomen i ett större perspektiv genom att diskutera och dra lärdomar från ett antal omreglerade sektorer i den svenska ekonomin. De använder historiska exempel för att belysa olika faser i vår moderna regleringshistoria. Exemplen berör sektorerna som järnvägen, telekommunikationer, posten, bussbranschen, flyget, elsektorn, vård och skola och apotek.Hur såg omvandlingen till en reglerad ekonomi ut i Sverige, och vilka drivkrafter låg bakom dessa förändringar?
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Dermineur, Elise, 1982-
(författare)
-
Gender and politics in eighteenth-century Sweden : Queen Louisa Ulrika (1720-1782)
- 2017
-
Bok (refereegranskat)abstract
- This book retraces the life and experience of Princess Louisa Ulrika of Prussia (1720-1782), who became queen of Sweden, with a particular emphasis on her political role and activities. As crown princess (1744-1751), queen (1751-1771) and then queen dowager (1771-1782) of Sweden, Louisa Ulrika took an active role in political matters. From the moment she arrived in Sweden, and throughout her life, Louisa Ulrika worked tirelessly towards increasing the power of the monarchy. Described variously as fierce, proud, haughty, intelligent, self-conscious of her due royal prerogatives, filled with political ambitions, and accused by many of her contemporaries of wanting to restore absolutism, she never diverted from her objective to make the Swedish monarchy stronger, despite obstacles and adversities. As such, she embodied the perfect example of a female consort who was in turn a political agent, instrument and catalyst. More than just a biography, this book places Louisa Ulrika within the wider European context, thus shedding light on gender and politics in the early modern period.
|
|
| 5. |
- Egan Sjölander, Annika, 1971-, et al.
(författare)
-
Motorspriten kommer! : en historia om etanol och andra alternativa drivmedel
- 2014
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Motorspriten kommer! löd budskapet i början av 1900-talet. Liknande utfästelser om alternativa drivmedel har gång på gång hörts genom historien. Men de oljebaserade bränslena har behållit sitt grepp om transportsystemet, trots att de alltid ansetts problematiska. Varför?Den här boken handlar om olika försök att utveckla och förverkliga alternativ till oljebaserade drivmedel i Sverige. Den spänner över ett drygt sekel, från slutet av 1800-talet och framåt, och behandlar bland annat sulfitsprit, syntetisk bensin, gengas, metanol och den första och andra generationens etanol. I fokus står motiven bakom dessa alternativ varför de har ansetts angelägna och önskvärda liksom de problem och strukturella hinder som de har mött och alltjämt fortsätter att möta. Boken ger historiska och medievetenskapliga perspektiv på de pågående försöken till en omställning på drivmedelsområdet och bidrar till kunskap av värde för såväl beslutsfattare som allmänhet.Boken bygger på forskning som utfördes inom det tvärvetenskapliga projektet Framtidens drivmedel? Biobränslen i historisk och kulturell belysning. Den är skriven av samtliga forskare i projektet Annika Egan Sjölander, Helena Ekerholm, Jenny Eklöf, Erland Mårald, Christer Nordlund och Bosse Sundin i samarbete med Henrik Lång.
|
|
| 6. |
- Ek-Nilsson, Katarina, et al.
(författare)
-
Min mormor : Kvinnoliv i en annan tid
- 2023. - 1
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Anna från Bäckaby reste som 16-åring till New York, gifte sig och blev änka när maken dog i första världskriget. Hon for hem till Småland och blev bondhustru. Den unga Esther arbetade i Berlin på 1910-talet, mötte kärleken och förlovade sig. Men fästmannen stupade i kriget och hon fick sprätta upp monogrammen på sitt brudlinne. I Norrköping blev hon rådmanshustru och värdinna i ett borgerligt hem. Kajsa levde sitt liv i Frostviken i ett småbrukarhem. Hon var den ostyriga flickan som förvandlades till myndig husmor, som uppfostrade sina barn i Herrans tukt och förmaning. Andra världskriget kom obehagligt nära då tyska desertörer flög så lågt över gården, att man kunde se deras ansikten inne i planet. Anna från Masthugget växte upp i Göteborgs arbetarkvarter, där hon upplevde Storstrejken 1909 och 1917 års hungerkravaller. Hennes man arbetade vid Statens järnvägar och när det svenska folkhemmet tog form fick familjen det allt bättre. Dessa kvinnors livshistoria berättar om tidens kvinnoideal och utvecklingen från ett fattigt land i Europas utkant till välfärdsstaten Sverige. I Min mormor skildrar fyra etnologer på ett personligt sätt sina mormödrars liv.
|
|
| 7. |
- Eriksson, Ove E.
(författare)
-
Checklist of the non-lichenized ascomycetes of Sweden
- 2014. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is the second edition of a list of all non-lichenized ascomycetes from Sweden, excl. lichenicolous fungi and one-celled yeasts. It enumerates 2935 species in 797 genera and 160 families. For each species is given information on important synonyms and literature where it has been treated, exsiccata, habitats, known distribution in Sweden, and anamorphs. Seperate chapters present Notes, Excluded species, References and an Index to all names of accepted species and genera. Massarina abieticola (Vain.) O.E. Erikss., comb.nov., Niptera bispora Baral, nomen novum, and Neottiella janthina (Fr. Ryman comb.nov. are proposed.
|
|
| 8. |
- Fairbrother, Malcolm, 1975-
(författare)
-
Free traders : elites, democracy, and the rise of globalization
- 2019
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Today's global economy was largely established by political events and decisions in the 1980s and 90s, when scores of nations opened up their economies to the forces of globalization. In Free Traders, Malcolm Fairbrother argues that politicians' embrace of globalization was much less motivated by public preferences than by the agendas of businesspeople and other elites. Drawing on over one hundred interviews with decision-makers, and analyses of archival materials from Canada, Mexico, and the U.S., Fairbrother tells the story of how each country negotiated and ratified two agreements that substantially opened and integrated their economies: the 1989 Canada-U.S. and trilateral 1994 North American Free Trade Agreement. Contrary to what many commentators believe, these agreements-like free trade elsewhere-were based less on mainstream, neoclassical economics than on the informal, self-serving economic ideas of business. While the stakes in the globalization debate remain high, Free Traders uses a comparative-historical approach to sharpen our understanding of how globalization arose in the past to provide us with clearer trajectory for how it will develop in the future.
|
|
| 9. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Den arabiska våren : Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika
- 2013. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här boken diskuteras bakgrunden till folkresningarna i Mellanöstern och Nordafrika, den så kalladeMENA-regionen. Vilka var drivkrafterna bakom folkresningarna?Var det politiskt förtryck och demokratiskt underskottsom fick oppositionen att vakna till liv? Eller var det regionensekonomiska snedfördelning, rättsosäkerheten och avsaknadenav ett socialt skyddsnät? Eller kan man se folkresningarna somett uttryck för frustration och vanmakt? Kanske som en kängamot den utbredda korruptionen, som grep in i invånarnas vardagligaliv och kränkte deras mänskliga värdighet?11förordRegionen har varit utsatt för både politiskt förtryck och utbreddkorruption under en lång tid. Vad var det som fick bägarenatt rinna över just år 2010? Kan det ha varit den stora andelenunga i regionen? Länderna har på senare år fått ett kraftigtvapen mot censuren i och med den moderna tekniken och parallellthar andelen högutbildade ökat markant. Vilken roll spelardessa faktorer?Och vem var det egentligen som låg bakom folkresningarna?Var det Facebookgenerationen som var den drivande motorn?Eller olika islamistiska grupperingar? Eller kanske den växandemedelklassens krav?Och vad var det egentligen upproren ville förändra? Protesternavar till en början antiauktoritära aktioner som riktadesmot korrupta och förtryckande regimer. Demonstranternakrävde demokratiska och mänskliga rättigheter. Företrädarnaför politisk islam var inte helt ute ur bilden, däremot dröjde detlite innan de trädde fram. Nu vet vi att både den demokratisktsinnade riktningen av politisk islam och den ultrakonservativagjorde stora framsteg. Hur ska vi förstå denna utveckling? Ärdet ett bakslag för den arabiska våren? Kan man särskilja politikenfrån religionen i regionen? Och är politisk islam en enhetligidétradition?Jag diskuterar också om folkresningarna verkligen var så oväntadesom de verkade. Varför kunde man inte förutse händelseförloppen?Var västerländska makthavare och analytiker förblindadeav sina egna förhållanden med länderna i regionen?Eller ligger förklaringen i traditionella och konservativa idétraditionersom under lång tid styrt synen på den muslimskaOrienten och förhållandet mellan den västerländska civilisationenoch den islamiska?Och vilka var vinnarna och förlorarna? Efter de inledandefolkresningarna i Tunisien och Egypten har regionala och inter12den arabiska vårennationella aktörer anpassat sig till den nya situationen. Det pågåren maktkamp mellan olika politiska sekulära och religiösakrafter i dessa länder och mellan regionala stormakter somSaudiarabien,Iran, Turkiet och Qatar. Parallellt med detta pågåren maktkamp mellan å ena sidan västländer och deras allieradeoch å andra sidan Ryssland och Kina och deras bundsförvanter.De vill alla styra utvecklingen åt ett håll som gynnar dem. Detnya politiska läget har föranlett nya allianser och nya strategier.Men gynnar denna maktkamp verkligen regionens demokratiseringsprocess,eller har den motsatt effekt?Det leder mig osökt in på framtiden. Vad kan man förväntasig av folkresningarna i Nordafrika och Mellanöstern på långsikt? Hur kommer regionen att se ut? Och vilken riktning kommerutvecklingen att ta?
|
|
| 10. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Occidentalism : Idéer om väst och modernitet bland muslimska tänkare
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreställningarna om Västerlandet i den muslimska världen har genomgått radikala förändringar under modern tid. Dessa föreställningar har pendlat mellan ytterligheter på grund av bland annat kontakternas karaktär. De tvära kasten har präglats av västmakternas inte så sällan cyniska politik. Störst betydelse har de muslimska lärda och intellektuella haft som genom sina föreställningar om och tolkningar av politiska, kulturella, religiösa och sociala förhållanden i väst i den muslimska världen förmedlat en bild av väst. Vid sidan av dessa tänkare har andra aktörer som exempelvis makthavare, media och populärkultur och en rad samhällsinstitutioner varit delaktiga i utformningen av muslimska bilder av västerlandets kultur, civilisation och dess livsstil. Föreställningarna om väst har varit påverkade av västerländska tänkares bild av den muslimska Orienten. Inspirerade av den i väst så omhuldade orientalistiska diskursen internaliserade man under en tid dess föreställningar. Detta innebar att man förkastade allt som tillhörde den muslimska Orienten och anammade en idealbild av Västerlandet. I nästa fas och som ett försvar mot orientalismens idétradition skapades occidentalismens diskurs, vars främsta kännetecken var att framställa Västerlandet som den muslimska världens motsats. Det var på jakt efter en muslimsk identitet som occidentalismens idétradition växte fram. I denna reaktion förkastas Västerlandets dominans och allt som härrör från väst, eftersom det anses utgöra en kontrast eller motbild till den muslimska Orienten. Det finns påfallande likheter mellan orientalismens och occidentalismens föreställningar. Gemensamt för båda idétraditionerna är att båda projicerar de värsta egenskaperna på Det Andra. Detta får som konsekvens att den egna kulturen och civilisationen anses sakna varje form av gemenskap med Det Andra och Det annorlunda som måste hållas på avstånd. Orientalismen användes som ett maktmedel för att rättfärdiga Västerlandets hegemoni över Orienten. Occidentalismen i sin tur utgör en plattform för utformningen av en muslimsk identitet vars främsta kännetecken är motståndet mot allt som härrör från väst. Det kan röra sig om västerländsk politisk dominans – en anspelning på kolonialismens era, imperialism och pågående konflikter mellan västerländska stater och muslimska länder, materialism och vad som allmänt uppfattades som västerlandets moraliska och kulturella dekadens.
|
|
