| 1. |
-
Att rätt förfoga över tingen : Historiska studier av styrning och maktutövning
- 2007
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur ska vi förstå den omsorg som ägnas åt den enskilda individen i vårt moderna samhälle? Det sätt på vilket Michel Foucault närmat sig denna fråga i termer av maktutövning och styrning har under de senaste åren erhållit ett ökat intresse inom humaniora och samhällsvetenskap.Avsikten med detta samlingsverk är att presentera aktuell svensk forskning som tar sin utgångspunkt i Foucaults begreppsapparat. Antologin inleds med två bidrag som teoretisk och historiografiskt reflekterar över analysen av makt och styrning. Därefter följer en rad empiriska studier som ger spännande inblickar i bland annat svensk sinnessjukvårds rutiner under tidigt 1900-tal, 1800-talets förändrade definitioner av socialpolitik samt hur Ferdinand Tönnies distinktion mellan Gesellschaft och Gemeinschaft återanvänts i olika politiska och vetenskapliga sammanhang. Antologin avslutas med en artikel som med utgångspunkt i de övriga bidragen ställer frågor om vad det innebär att utföra studier i Foucaults anda
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
History of Schooling : Politics and local practice
- 2012
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The relationship between education policy and local practices is at the core of research pertaining to the history of education. In this volume, the authors examine this issue from a multitude of perspectives, presenting a broad and comprehensive picture of schooling on international, national and local levels. Three issues of great significance, both in the history of schooling, and for educational policy—‘School Finance’, ‘School Reform’ and ‘School Media’—are discussed in relation to five European countries, by addressing topics such as textbook supply in the eighteenth century, the spread of monitorial education, the rise of educational expenditure during the nineteenth century, and the internationalization of educational policy during the twentieth century.
|
|
| 4. |
-
Norrlandsfrågan : Erfarenhet av utbildning, bildning och fostran i nationalstatens periferi
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Norrland är ett begrepp som väckt och fortsätter att väcka många associationer: såväl storslagen natur, rika naturresurser och framtidsland, som fattigdom, förtryck och underutveckling.I Norrlandsfrågan behandlas Norrlands utbildningshistoria med utgångspunkt från tre teman: Organisation och ekonomi, Ideologi, politik och styrning samt Fostran och pedagogik. Bland de företeelser som därmed uppmärksammas ingår de norrbottniska arbetsstugorna, Svenska Missionssällskapets lappländska skolor, uppfostranstraditioner i nybyggarland och den Munktellska salongen i Falun. I ett innehållsrikt inledningskapitel ges också en introduktion till Norrlands historia, och hur dess särdrag påverkat utvecklingen av dess utbildningsväsende. Samtidigt som denna bok samlat forskning kring Norrlands utbildningshistoria, avser den också att ge inblickar i mekanismer av mer allmän art. Inte minst rörande hur utbildning utformas i glesbebyggda och resursfattiga områden, hur nationella minoriteter behandlas i nationella utbildningssystem, och hur de sistnämnda påverkas av religiösa konflikter. Därmed blir boken även av intresse för de som intresserar sig för utbildningens särdrag i exempelvis kanadensiska och australienska nybyggarområden, rasmotsättningarnas amerikanska sydstater och de religiösa konflikternas Irland.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Ny utbildningshistorisk forskning II : Nio bidrag från Forskarskolan i tillämpad utbildningshistoria
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som dess titel antyder, är denna bok en uppföljare. Som sådan delar den dess föregångares syfte. Där Ny utbildningshistorisk forskning (2008) avsåg att ge inblickar i aktuell forskning av doktorander finansierade eller associerade till den Nationella forskarskolan i utbildningshistoria (2005–2011), gör denna bok det motsvarande för Forskarskolan i tillämpad utbildningshistoria (2020–2025). Där den föregående boken gav inblick i den forskning som producerades av den generation av forskare som inkluderar denna bokseries redaktörer, men också Stefan Rimm, Björn Norlin, David Sjögren och Johanna Ringarp, presenterar alltså denna bok en ny generation av forskare, från Andreas Westerberg och Victor F. Johansson i bokens första kapitel, till Sophie Winkler och Chelsea Rodriguez i dess två sista.Det finns säkerligen flera analyser att göra, om man jämför dessa två volymer. Vid sidan av den uppenbara internationaliseringen av den svenska utbildnings-historiska forskningen, finns både likheter och skillnader rörande ämnesval, metoder och teoretiska ramverk. Glädjande är dock att den tvärvetenskapliga karaktär som framhölls 2008, också är utmärkande för denna volym.
|
|
| 7. |
-
Utbildningens revolutioner : Till studiet av utbildningshistorisk förändring
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ordet revolution avser i allmänhet en omvälvande eller grundläggande förändring som, i jämförelse med långsammare processer, sker under en kortare tid. I utbildningshistoriska sammanhang är ordet revolution användbart eftersom det riktar fokus på de övergripande och omvälvande förändringar som karaktäriserat utbildningsväsendet under de senaste trehundra åren. I vår bok presenteras analyser av ett brett urval av förändringar inom det svenska utbildningsväsendet. Antologin inkluderar kapitel om förändringar i 1800-talets skola och utbildning, däribland införandet av Läsebok för folkskolan, arbetarorganisationers fostran av demokrater, och en kritisk analys av föreställningen om 1800-talets skola som en del av en demokratiseringsprocess. Dessutom ges inblickar i 1900-talets utbildningsrevolutioner med kapitel som ägnar sig åt allt från rökrutans införande, den Nya matematiken, förskolesektorns expansion och 1990-talets utbildningsreformer.Boken har publicerats för att ge en översikt över den omfattande utbildningshistoriska forskningsmiljö som vuxit fram i Uppsala under de senaste tio åren. Den riktar sig till såväl den utbildningshistoriskt intresserade läsaren, som till en bredare historisk och utbildningsvetenskaplig läsekrets.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Utbildningshistoria : En introduktion
- 2024. - 4
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken ger en lättillgänglig presentation av det svenska utbildningssystemets historia. Utbildningsreformer för förskolan, grundskolan, folkbildning och universitet beskrivs och introduktioner till skolämnenas historia presenteras, däribland svenska, historia och samhällskunskap. Övergripande och tvärgående perspektiv på utbildningshistorien anläggs för frågor som rör utbildningens ekonomiska historia, lärarkårens utveckling, sociala förhållandens betydelse för utbildning, utbildningspolitik samt betyg och bedömning.I boken medverkar ett tjugotal författare, varav de flesta är ledande specialister inom de ämnen de skriver om. Denna fjärde upplaga är uppdaterad med bland annat beskrivningar av sexualundervisningens historia.Utbildningshistoria – en introduktion vänder sig till blivande lärare samt studenter och forskare i till exempel historia och pedagogik som behöver kunna placera skolans situation i ett vidare sammanhang och i ett längre tidsperspektiv.
|
|
