| 1. |
- Alexanderson, Karin, 1952-, et al.
(författare)
-
Stuprör, hängrännor och rännkrokar : Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten handlar om:Det är en utvärdering av ett pilotprojekt med fem kommuner som drivits av Socialstyrelsen 2012-2014. Socialtjänsten i de fem kommunerna har i projektet beskrivit och prövat olika former samordning mellan enheter för med vuxna och barn för att upptäcka och ge adekvat stöd ur ett familjeperspektiv. I rapporten beskrivs hinder och framgångsfaktorer i var och en av de medverkande kommunerna men också sammantaget.De viktigaste resultaten:Alla fem kommuner har fullföljt projektet och har en fortsatt ambition att fortsätta utvecklingsarbetet. De har kommit olika långt i sina ambitioner. De i implementeringsteori beskrivna hindren förekommer även i detta projekt. Det har gällt exempelvis brister i kommuniceringen av projektet nedåt och uppåt i organisationen, hög arbetsbelastning, personalomsättning och brister i ledningsstöd. Att enheterna är lokaliserade på olika ställen eller organiserade i olika förvaltningar är andra hinder. Tre förhållanden som identifierats som hindrande eller försvårande av ett samordnat arbetssätt kan sammankopplats med lagstiftning och organisationsformer. Utredning och insats går inte alltid i fas med varandra tidsmässigt på vuxenheten och enheten för barn och unga. Enligt socialtjänstlagen ska en barnutredning vara slutförd inom fyra månader och en förhandbedömning ska vara gjord inom 14 dagar (SOL 11:2). Sådana tidsgränser formuleras inte för vuxenärenden. Barnutredningen kan avslutas utan insats med hänvisning till att det finns en fungerande förälder. Vuxenutredningen likaså om den vuxne saknar motivation att göra något åt sitt missbruk. Någon uppföljning av vad detta innebär för barnen sker inte om barnutredningen avslutats. Slutligen diskuteras resultatet utifrån en vedertagen metafor. De flesta kommuner i Sverige har en specialiserad organisation. I en sådan organisation flyter barnärendena i ett stuprör och vuxenärenden i ett annat. Utöver metaforen stuprör införs här metaforerna hängrännor och rännkrokar. Hängrännor behövs för att möjliggöra ett helhetsperspektiv på familjen, i hängrännorna blandas ärendena. Rännkrokar slutligen ses som strukturerna i organisationen som underlättar de blandade ärendeflödena. De samordningsmodeller som kommunerna prövat kan liknas vid försök att montera upp hängrännor. Kommunerna kan använda utvärderingen som inspiration för att själva implementera familjeorienterat arbetssätt och samordnade insatser till familjer med missbruksproblematik. Socialstyrelsen planerar utge ett kunskapsstöd för ett sådant arbete bl.a. med stöd av resultaten av rapporten.
|
|
| 2. |
- Arnqvist, Anders, 1953-, et al.
(författare)
-
Skolutveckling på vetenskaplig grund
- 2012
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - Stockholm : Stiftelsen SAF. ; , s. 19-:8, s. 19-28
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Bastholm, Caroline
(författare)
-
A user guide to simple monitoring and sustainable operation of PV-diesel hybrid systems : Handbook for system users and operators
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This report contains a suggestion for a simple monitoring and evaluation guideline for PV-diesel hybrid systems. It offers system users a way to better understand if their system is operated in a way that will make it last for a long time. It also gives suggestions on how to act if there are signs of unfavourable use or failure. The application of the guide requires little technical equipment, but daily manual measurements. For the most part, it can be managed by pen and paper, by people with no earlier experience of power systems.The guide is structured and expressed in a way that targets PV-diesel hybrid system users with no, or limited, earlier experience of power engineering. It is less detailed in terms of motivations for certain choices and limitations, but rich in details concerning calculations, evaluation procedures and maintenance routines. A more scientific description of the guide can be found in a related journal article.
|
|
| 4. |
- Bennmarker, Helge, et al.
(författare)
-
Do Benefit Hikes Damage Job Finding? Evidence from Swedish Unemployment Insurance Reforms
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2001 and 2002, Sweden introduced several unemployment insurance reforms. A major innovation in the first reform was the introduction of a two-tiered benefit structure for some unemployed individuals. This system involved supplementary compensation during the first 20 weeks of unemployment. The 2002 reform retained the two-tiered benefit structure but involved also substantial benefit hikes for spells exceeding 20 weeks. This paper examines how these reforms affected transitions from unemployment to employment. We take advantage of the fact that the reforms had quasi-experimental features where the “treatments” differed considerably among unemployed individuals. We find that the reforms had strikingly different effects on job finding among men and women. The two reforms in conjunction are estimated to have increased the expected duration of unemployment among men but to have decreased the duration of unemployment among women. The overall effect on the duration of unemployment is not statistically different from zero. However, the reforms reduced job finding among males who remained unemployed for more than 20 weeks.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Göransson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning : En enkätstudie
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsprojektet ”Speciella yrken? Ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning” är finansierat av Vetenskapsrådet. I den här rapporten redovisas resultat från delprojekt 1. Syftet med rapporten är att ge en övergripande och representativ bild av specialpedagogers och speciallärares yrkesroll. Det empiriska materialet utgörs av data från en enkätundersökning som omfattar alla som tagit specialpedagog- eller speciallärarexamen från och med 2001 års examensordning (4252 personer, svarsfrekvens 75%). I rapporten redovisas vilka kunskaper och värderingar yrkesgrupperna bedömer att deras utbildning har resulterat i, vilka arbetsuppgifter de menar kännetecknar deras praktiserande av yrkesrollen, och även vilka förutsättningar yrkesgrupperna har att hävda en specifik expertis vad gäller att identifiera och arbeta med skolproblem. Rapporten riktar sig i främsta hand till praktiskt verksamma inom skolverksamheten på olika nivåer, lärarutbildare och blivande specialpedagoger och speciallärare.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
