| 1. |
- Broberg, Anders G, 1950, et al.
(författare)
-
Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn som bevittnar våld mot en förälder som de är beroende av för sitt välbefinnande utsätts för en form av våld. Barn behöver – i synnerhet under den tidiga barndomen – föräldrar som prioriterar barnets behov framför sina egna. När barnets ena förälder – eller någon annan som bor med familjen – slår eller förgriper sig på den andra föräldern blir barnet känslomässigt övergivet och skyddslöst. Barn kan bevittna våld mot en primär omsorgsgivare under kortare eller längre peri-oder i sitt liv, men ofta innebär det ett liv begränsat av olika typer av makt, övergrepp och förtryck. Sådana upplevelser medför en ökad risk för att barnet utvecklar problem såsom posttraumatisk stress, depression, beteendeproblem och problem med sociala relationer – både inom familjen och med kamrater. Sedan 2007 är socialtjänstens ansvar, för att barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp de behöver, förtydligat i Socialtjänstlagen. Det viktigaste stödet för barn som bevittnat våld mot sin mamma är skydd från fortsatt utsatthet. Internationellt sett är den vanligaste formen av stöd till barn, utöver sådant skydd, samtal i grupp. Det finns dock stora skillnader mellan vilka mål programmen är tänkta att uppnå, vilket medför att utvärderingsstudier använder varierande mått för att bedöma vad som är ett ”lyckat utfall”. Detta försvårar i sin tur jämförelser av utvärde-ringar av dessa program. I Sverige är den vanligaste typen av insats fortfarande indivi-duella samtal, även om gruppverksamheter för barn har blivit vanligare de senaste 10 åren. Kunskapen om effekterna av de metoder som utvecklats inom och utom social-tjänsten för att stödja barn som bevittnat våld mot mamma är fortfarande begränsad internationellt och i Sverige är den i stort sett obefintlig. Göteborgs universitet fick 2008 i uppdrag av Socialstyrelsen att utvärdera effekten av insatser riktade till barn som bevittnat våld mot sin mamma. Syftet med utvärderingen var att studera förändringar i barns hälsa och välbefinnande efter stödinsatser, med ut-gångspunkt i mammors och barns beskrivningar.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Engwall, Kristina, 1969-, et al.
(författare)
-
Korttidsvistelse LSS - hur beaktas barnperspektivet?
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Korttidsvistelse LSS - hur hanteras barnperspektivet?I den här studien har barnperspektivet vid handläggning av korttidsvistelseenligt LSS studerats. Studien bygger på 88 sociala utredningarfrån tio kommuner, gruppintervju med LSS-handläggareoch fem föräldraintervjuer.Barnperspektiv kan definieras på flera sätt: barnets eget perspektiv, de vuxnas perspektiv på vad som är bäst för barn samt ett barnrättsperspektiv som utgår från barnkonventionens huvudprinciper.Av de flesta akter framgår att LSS-handläggaren träffat barnet. Ett sådant möte kan innebära allt från att observera barnet i sin hemmiljö,till att informera eller att fråga om barnets uppfattning. Mötet i sig behöver inte medföra att barnet fått förutsättningar att uttrycka sina åsikter. I de fall barn och ungdomar inte bedöms som tillräckligt kompetenta att uttrycka sin åsikt, så ersätts deras egna perspektiv med vuxnas barnperspektiv. I situationer där barn beskrivs som delaktiga i möten framgår det attbåde handläggare och föräldrar har ansträngt sig med att göra information begriplig så att barnet ska få möjlighet att förstå vad mötet handlar om samt att förbereda sig inför mötet.Trots att LSS-handläggarna ska beakta barnperspektivet är det ibland svårt att förstå hur bedömningar utifrån barnets bästa har gjorts i varje enskilt fall.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Eriksson, Maria, et al.
(författare)
-
Mäns våldsutövande - barns upplevelser : en kartläggning av interventioner, kunskap och utvecklingsbehov
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En kartläggning av interventioner, kunskap och utvecklingsbehov. Olika insatser görs för att få män att sluta använda våld mot kvinnor och barn. Under våren 2006 har verksamheterna kartlagts och resultatet redovisas i rapporten. Den konstaterar att det många gånger finns stora brister i verksamheter som är riktade till män när det gäller såväl säkerhet för kvinnor och barn som dokumentation av interventionsmodeller, uppföljningsmodeller m.m. Föreslår ett utvecklingsprogram för dokumentation, uppföljning, utvärdering och fortbildning på området interventioner mot mäns våld mot kvinnor och barn.
|
|
