| 1. |
- Arnqvist, Anders
(författare)
-
Läs- och skrivutveckling i förskoleklass
- 2003
-
Ingår i: Lagarbete och tidig läs- och skrivutveckling. - Stockholm : Skolverket.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Berger, Sune
(författare)
-
Bruksanda och platsers betydelse
- 1997
-
Ingår i: Bergdahl, E., Isacson, M., Mellander, B., (red) Bruksandan - hinder eller möjlighet?. - : Ekomuseum Bergslagens skriftserie, nr 1.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Berger, Sune
(författare)
-
Ett geografi-liv-stycke
- 1998
-
Ingår i: Olsson, G (red) Att famna en ton. - : Acta Universitatis Upsaliensis.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Berger, Sune
(författare)
-
Samhällets geografi
- 1995
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
- Berggren, Mats, et al.
(författare)
-
Kärnkraftsdebatt ger möjlighet till kritiskt tänkande i högstadiefysiken
- 2019
-
Ingår i: Naturvetenskapernas och teknikens didaktik. - Linköping : LiU-Tryck. - 9789176850442 ; , s. 39-48
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I skolans styrdokument betonas vikten av att elever ges möjlighet att utveckla sitt kritiska tänkande. Detta är inte minst angeläget i dessa tider av tillgång till sociala medier och spridande av så kallade alternativa fakta. Trots sin positiva klang finns det dock ingen etablerad konsensus kring vad kritiskt tänkande egentligen är. Inom ramen för ett skolutvecklingsprojekt i samverkan mellan Uppsala universitet och Tiundaskolan, en 4-9-skola i Uppsala, utforskar vi hur kritiskt tänkande kan uttryckas i undervisningspraktiken i ämnena svenska, historia, matematik och fysik. Som exempel har vi i fysikämnet designat, genomfört och analyserat en undervisningssekvens utifrån kärnkraft som tema, där elever i årskurs 9 gavs möjlighet att anamma olika åsikter och argument i frågan genom rollspel. Eleverna genomförde en debatt, där de representerade olika parter: boende nära Forsmark, miljöorganisationen Grön Fred, och företag som utvecklar kärnkraft, respektive vindkraft. Före och efter debatten skrev eleverna individuella texter där de argumenterade för sin personliga åsikt i frågan: Ska kärnkraften bevaras som den är, läggas ner, eller utvecklas? Vi fann att de genom debatten fick goda möjligheter att utveckla och visa kunskaper motsvarande flera kunskapskrav i kursplanen i fysik som annars sällan berörs i fysikklassrummet, såsom, för betyg A: ”Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.” Som exempel på naturvetenskapligt förankrade argument utnyttjade eleverna genererad energi per utsläppt mängd koldioxid som ett mått vid jämförelser mellan kärnkraft och andra energikällor. I de individuella texterna höll de flesta eleverna fast vid sina åsikter från innan de arbetade med temat även efteråt, men nu med fler och mer nyanserade argument.
|
|
| 8. |
- Berglund, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Civilsamhällets lokala genuskontrakt
- 2005
-
Ingår i: Med periferien i sentrum. - Alta, Norge : Norut NIBR Finnmark. - 8275711479 ; , s. 235-255
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Bergqvist, Ove, et al.
(författare)
-
Analys av flyktingfrågan – vad är det vi vill att eleverna ska kunna göra när de analyserar flyktingsituationen, och vad i vår undervisning möjliggör det?
- 2017
-
Ingår i: Lärarnas forskningskonferens 31 oktober 2017. ; , s. 24-25
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samhällskunskap undervisas elever i frågor om hur olika samhällen är organiserade och strukturerade, om värden och värdefrågor samt om hur man kan analysera, kritiskt granska och dra relevanta slutsatser om argument i samhällsfrågor. Undervisningen utgår ofta från de dagsaktuella frågor som på- verkar vårt samhälle just nu. En av dessa samhällsfrågor är det faktum att många människor under en längre tid flytt i båt över Medelhavet, en farofylld flykt som medför stora risker och en osäker framtid. Projektets utgångspunkt är denna aktuella flyktingsituation - varför så många flyr, varför andra stannar kvar och hur individer och samhälle påverkas av flyktingsituationen, idag och i den nära framtiden. Vad är det man kan när man kan analysera flyktingsituationen – om man går i ettan, i sexan, i åttan, eller första året på gymnasiet? Hur kan vi undervisa kring detta i samhällskunskap för att utveckla elevernas förmåga att analysera flyktingsituationen? Det här är ett aktuellt och viktigt ämnesområde, och kunnandet som undersöks (förmågan att analysera en samhällsfråga) är grundläggande för samhällskunskap. Samtidigt saknas nästan helt svensk forskning om elevers lärande i interaktion med läraren i undervisning på området (Olsson, 2016, s. 71). Internationell forskning har främst fokuserat hur elevers idéer om samhällsfrågor relaterar till social bakgrund och kulturell identitet (Barton & Avery, 2016), medan forskning som syftar till att beskriva innebörden av elevers samhällskunskapskunnande saknas. I ett större ram-projekt som påbörjades 2015 av SO-nätverket inom Stockholm Teaching & Learning Studies undersöks elevers förmåga att analysera i ämnet samhällskunskap. Syftet med ramprojektet är att bidra till att elevers analysförmåga preciseras och att vi på så vis utvecklar kunskap om hur denna förmåga kan möjliggöras genom undervisning. Symposiet presenterar tre delprojekt som inom ramen för den övergripande studien om innebörden av analysförmågan i samhällskunskap undersöker innebörden av och undervisning för elevers förmåga att analysera situationen med flyktingströmmarna från Syrien till Europa. Tre lärarlag från olika undervisningsstadier – låg- och mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet – har under läsåret 2016/2017 utformat och studerat undervisning för elever i årskurs 1 och 6, i årskurs 8 och i gymnasiets år 1. I delprojekten har elevers erfarande av flyktingsituationen och deras sätt att analysera denna kartlagts och analyserats fenomenografiskt (Marton, 1981; Larsson, 1986). Lärargrupperna har därefter utgått från resultaten av dessa kartläggningsanalyser för att med hjälp av variationsteori (Lo, 2012; Marton, 2014) utforma, pröva och revidera undervisning för att möjliggöra elevers utvecklande av förmågan att analysera flyktingsituationen. Varje delstudie har genomfört två cykler av planering, genomförande och analys av forskningslektioner med åtföljande för- och eftertest (jfr. Learning Study). Elevmaterial i form av skriftliga kartläggningar och inspelade och transkriberade lektioner/ gruppdiskussioner har analyserats för att identifiera kritiska aspekter (Marton 2014; Pang & Ki, 2016) av förmågan att analysera flyktingsituationen som behöver fokuseras i undervisning. Under symposiet presenteras de gemensamma utgångspunkterna och frågeställningarna, samt de tre delprojektens olika undervisningsinterventioner och analyser. Sammanfattningsvis diskuteras vilka likheter och skillnader som tycks finnas mellan olika skolstadier när det gäller att kunna analysera frågan om flyktingströmmarna över Medelhavet och kritiska aspekter av att kunna göra detta i olika undervisningskontexter.
|
|
| 10. |
|
|
