| 1. |
|
|
| 2. |
- Björklund, Håkan, et al.
(författare)
-
Ett aktivt svenskt värdskap för ESS är viktigare än någonsin : Regeringen måste ta ett aktivt ledarskap och säkra de extra resurser som krävs för att ESS ska bli tillgängligt för forskarsamhället och näringslivet, skriver rådgivare till ESS.
- 2022
-
Ingår i: Dagens Industri. - Stockholm : Dagens Industri. ; 5/4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Kriget i Ukraina visar på behovet av att det fria Europa står på egna ben och bygger sig starkt och då spelar forskning och utveckling en viktig roll. Den forskningsinfrastruktur som nu byggs i Sverige – till exempel European Spallation Source (ESS) – har stor betydelse för att vi ska behålla och utveckla vårt teknologiska ledarskap och samtidigt bidra till att lösa de stora utmaningar mänskligheten står inför. De flesta av oss vill se ett starkt och attraktivt Europa som kännetecknas av innovation, framtidstro och medmänsklighet. I en konkurrensutsatt värld behöver samhällsdebatten handla mer om hur vi skapar vårt välstånd, för det kommer inte av sig självt. Sverige har lång tradition av nyfiket uppfinnande, skickligt ingenjörskap och drivna entreprenörer. Det är så vi har skapat de svenska företag som nu är globala. Vi säljer varor och tjänster på en världsmarknad, vilket förutsätter teknologiskt ledarskap och spetskompetens. Exportnettot, handelsbalansens överskott, omvandlas till välstånd hemmavid och det går en rak linje från innovationer till äldreomsorg. Men att vara ett innovativt ledande land är en position som ständigt måste erövras. Varje dag. Efter 150 år av forskning och framsteg, tillväxt och ökande välstånd, växer mänskligheten in i en ny fas. Vi kommer att behöva leva, producera och konsumera på nya sätt. Utmaningarna är kända, men lösningarna är okända och det är bråttom. De stora frågorna har många svar och redskapen för att förflytta vår kunskaps gräns blir alltmer avancerade. Nya skräddarsydda material är väsentliga för att lösa många av utmaningarna. I industrins barndom kom ingenjörerna långt med envishet och enkla verktyg. Men de lågt hängande frukterna är plockade. De enkla lösningarna implementerade. För att kunna fortsätta krävs alltmer avancerade metoder och angreppssätt som kräver miljardinvesteringar för att studera material i dess minsta beståndsdelar och se hur celler reagerar på olika substanser. Energiutmaningen har inte en enda storskalig lösning utan behöver ständiga framsteg inom allt från processteknik till energialstring. Cancer har inte ett motmedel, utan stävjas genom många upptäckter inom allt från immunologi till radiologi. De tusen stegens innovationer avgör vår förmåga att lyckas med omställningen till ett mer hållbart samhälle och att utveckla nya behandlingsformer och botemedel. Att Sverige och svensk industri tar en ledande roll i denna utveckling borde vara självklart för alla. För drygt tjugo år sedan tog nordiska forskare initiativ till att skapa en världsledande infrastruktur för materialforskning i Sverige. Nu installeras instrumenten på ESS medan forskning redan pågår hos grannen MAX IV. ESS är en av Europas största vetenskapliga satsningar och beräknas vara i drift under 40 års tid. Sverige har fått ett guldägg i sin famn – sin första globala Big Science anläggning någonsin – och är värdland med Danmark som medvärd. Tretton av Europas mest tekniskt avancerade nationer finansierar detta tillsammans. ESS beräknas bli 20 gånger mer kraftfull än befintliga motsvarande anläggningar, vilket kommer att ge forskare tillgång till världens skarpaste ”öga” in i organisk och oorganisk materia. ESS blir ett verktyg som kan hjälpa mänskligheten att söka svar på många frågor som måste lösas inom energi, medicin, bioteknik, datalagring och -processing, ja inom alla områden som behöver smarta material. Närheten till Max IV är genomtänkt och en stor möjlighet. Anläggningarna kompletterar varandra och kommer att kunna bidra till ny banbrytande kunskap, nya innovationer och nya företag. Den forskning som kommer att bedrivas vid ESS stämmer väl med vår industriella tradition av ingenjörskap och det ständiga sökandet efter bättre produkter och processer. För Sverige innebär närvaron av ESS en exceptionell möjlighet. Tusentals spetsforskare från hela världen kommer varje år att komma till Sverige. Den förstärkning det innebär för forskarsamhälle, innovationsklimat och näringsliv är stor och kommer inte att likna något vi hittills sett. Satsningen kräver aktivt svenskt värdskap.ESS stärker Sveriges rykte som kunskapsnation, förbättrar vår konkurrenskraft och ger större möjligheter att tackla samhällsutmaningarna genom samverkan mellan näringsliv, samhälle och akademi. Det är en mycket långsiktig satsning som handlar om vårt framtida välstånd. För att få utdelning på Sveriges investering måste vi se till att svenska företag blir bäst i världen på att använda ESS. I dag finns en nationell strategi och ett kansli kopplat till Vetenskapsrådet och Vinnova, men det är bara början. Därför har vi valt att engagera oss ideellt, som rådgivare till ESS, för att stödja samarbetet mellan företag, samhälle och ESS.Ett aktivt svenskt värdskap för ESS är viktigare än någonsin. Pandemin leder till förseningar och därmed kostnadsökningar av stora och komplexa projekt som ESS, men förstärker samtidigt det långsiktiga behovet av ny kunskap. Det är ytterst viktigt att vi nu bäddar för framtiden så att ESS kommer i drift så snart som möjligt och kan bidra till att lösa de stora utmaningar vi står inför. Vi uppmanar därför regeringen att ta ett aktivt ledarskap för ESS genom att tillsammans med övriga medlemsländer säkra de extra resurser som krävs för att ESS ska bli tillgängligt för forskarsamhället och näringslivet så snart som möjligt.ESS blir världens mest kraftfulla verktyg för forskare. Håkan Björklund, styrelsearbetareArne Karlsson, styrelsearbetareLena Olving, styrelsearbetareBjörn Savén, grundare IK PartnersMaria Strömme, professor i nanoteknologiArtikelförfattarna är medlemmar i ESS Executive Advisory Board, ett rådgivande organ.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Mogren, Håkan, et al.
(författare)
-
Minska anställdas inflytande över rektorstillsättningar
- 2016
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - Stockholm. ; 18sep
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sveriges universitet och högskolor lider av ett ledarskapsproblem. Det är ett strukturellt problem som påverkat verksamheten långt innan den så kallade Macchiariniskandalen blev ett känt begrepp och det har egentligen ganska lite att göra med de scener som nu utspelar sig inför öppen ridå.Vi har undersökt detta ledarskapsproblem med helt andra utgångspunkter. Vi menar nämligen att ett alltför snävt fokus på Karolinska institutet och hanteringen av en enskild forskare med atypiska personlighetsdrag riskerar att skapa dimridåer snarare än klarhet kring vilka problemen är och vilka lösningar som egentligen krävs.
|
|
| 7. |
- Mogren, Håkan, et al.
(författare)
-
Viktigare fördjupa studierna än att välja exakt rätt ämne
- 2017
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - Stockgolm.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det finns ett glapp mellan de kunskaper som lärs ut på högskolorna och de behov som näringslivet har. Nästan hälften av tillväxtföretagen hittar inte tillräckligt med kandidater när de ska rekrytera ledare. Högskolan bör därför satsa på fördjupning och utvärderas efter kvalitet i stället för genomströmning, skriver Näringslivets forskningsberedning.
|
|
| 8. |
- Rostedt Punga, Anna, et al.
(författare)
-
Flodvåg av långtidssjuka covid-19-patienter väntar
- 2020
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - : Dagens Nyheter. - 1101-2447. ; , s. 5-5
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hittills har sjukvård och forskning fokuserat på de som är svårt sjuka i covid-19. Samhällsspridningen i Sverige gör att även primärvården måste förbereda sig på ett stort antal patienter med komplexa och långdragna symtom. Nu publiceras en av de första vetenskapliga fallbeskrivningarna av en långtidssjuk patient, skriver forskare vid Uppsala universitet.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
