| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- De Geer, Jan
(författare)
-
Vissa drag i Badelundaåsens geohydrologi : (Sträckan Mälaren - Sätra brunn)
- 1965
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningen har genomförts som en hydrogeologisk, lokalregional inventering av Badelundaåsen och dess biåsar. Den speciellt inriktade kartering, som utfördes i skalan 1:20 000 omfattade själva åsen jämte dalens begränsning. Mellanliggande lerområden, som ur geohydrologisk synpunkt är av måttligt intresse, inventerades särskilt på källor. Avsikten med karteringen av de perifera delarna var främst att erhålla en summarisk överblick över var potentiella – i relation till åsen ”indirekta” – infiltrationsområden är belägna. Dessutom siktade den på att ge en uppfattning av vilka lateraldistala åsdelar som kan tänkas fungera som grundvattenmagasin. Övriga hjälpdata insamlades vid en omfattande brunnsinventering, via kontakter med borr- och ingenjörsfirmor sant från berörda kommunala instanser och från länsingenjören. Ett tiotal egna, grunda borrningar utfördes som stöd för karteringen för att i illa kända avsnitt fastlägga lertäckets utbredning visavi åsen.Vid sidan av att det nödvändiga och omfattande avvägningsarbetet verkställdes, togs ett antal vattenprover i och för bestämning av tritium- och kloridhalterna m.m.Undersökningen utmynnade i en rapport, enligt vars viktigaste rekommendationer sex undersökningsborrningar utfördes i åsdelen Tomta-Hallsta kring årsskiftet 1964-1965 för att fixera en definitiv plats för långvarig provpumpning. Planerade borrningar i sidled från åsen kunde dock ej inrymmas i detta program.Av den grundvattenprofil, som upprättats i Badelundaåsens längdriktning framgår, att praktiskt taget alla normala geohydrologiska element finns representerade; såsom grundvattendelare, lågpunkt(-er), trösklar och källor av skilda typer. Ett viktigt resultat var konstaterandet av ett antal källor 1 à 2 km i sidled från åsens kärnzon i höjd med Hallsta. Man kan här faktiskt tala om ett litet artesiskt bäcken. Det kommer sannolikt att visa sig spela påtaglig roll som utjämnande grundvattenmagasin vid den tänkta exploateringen av de kvarvarande outnyttjade grundvattentillgångarna i Västeråsregionen.Ett försök har gjorts att klassificera olika åsdelar med skiljaktig, geohydrologisk situation; dränerande, läckande och kombinationen dränerande och läckande.Genom att det finns ett stort antal observationspunkter i form av grus- och sandtäkter, borrningar m.m. har det varit möjligt att ungefärligt inlägga lertäckets utkilande begränsning mot åsens kärnzon. Det har sålunda blivit möjligt att approximativt bestämma de direkta infiltrationsytorna. Med ledning härav bör man principiellt vid långvarig pumpning och i kombination med kloridens och hårdhetens förändringar kunna sluta sig till den ungefärliga infiltrationens direkta och indirekta andelar. I det behandlade fallet Tillberga och Skultunas dubbelvattentäkt, har problemet endast delvis kunnat lösas därför att karakteristika för årsomgivningens grundvatten är okända. Den allt större proportionen ”indirekt”, pumpat grundvatten är emellertid alldeles klar. 12 st tritiumbestämningar har gjorts vid Laboratoriet för Radioaktiv Datering i Stockholm. I första hand var avsikten att erhålla en allmän orientering vad beträffar den ungefärliga omsättningshastigheten i grundvattnets översta skikt. Dessutom har några specialfrågor berörts bl.a. om det förekommer markanta åldersskillnader i vertikalled eller ej, Ett försök har också gjorts att bestämma ett grundvattenmagasins approximativa storlek i ovannämnda artesiska bäcken, där avbördningen via källor är tillnärmelsevis känd.Även kloridhalternas viktiga roll för bedömning av vattenbalansen har berörts. Grundvattentemperaturmätningar har visat att norra delen av området har lägre värden än södra. Mätresultaten sätts också in i sitt större regionala sammanhang, för Sverige, genom att en kort exposé lämnas för grundvattentemperaturerna utanför fjällkedjan.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
