SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "LAR1:vti ;pers:(Vadeby Anna 1969)"

Sökning: LAR1:vti > Vadeby Anna 1969

  • Resultat 1-10 av 80
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Amin, Khabat, et al. (författare)
  • Analysis of road safety trends 2020 : Management by objectives for road safety work towards the 2020 interim targets
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The Swedish road safety management is based on the Vision Zero and designated interim targets to track progress towards its achievement. 2020 was the final year for achieving the interim target of halving the number of fatalities between 2007 and 2020, i.e., a maximum of 220 fatalities in 2020. The interim target also specifies that the number of seriously injured in road traffic must be reduced by a quarter. This report describes and analyses the current road safety trends in terms of road safety performance indicators and the numbers of fatalities and seriously injured. As this report is the last for the 2007-2020 interim target period, it can be seen as a final summary of how well the targets were achieved for fatalities and seriously injured and for the safety performance indicators. However, it is also important to remember that the year 2020 coincided with the COVID-19 pandemic, which had a profound impact on virtually the entire society. This affected travel in a number of different ways, and consequently it is impossible to estimate the impact this has had on the outcome in 2020, although it probably has led to a slightly lower outcome. The table below shows starting and final values together with an overview of whether the safety performance indicators have met the 2020 targets.
  •  
2.
  • Andersson, Kristina, et al. (författare)
  • Smarta urbana trafikzoner : en del av den flexibla staden där fordon rör sig på människors villkor - resultatrapport steg 2
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Projektet Smarta urbana trafikzoner har genomfört tre demonstrationer av smarta zoner som kan bli ett kraftfullt verktyg för att bidra till tystare, säkrare och hälsosammare urbana miljöer. Den smarta zonen bygger på digitala verktyg såsom uppkopplade sensorer och geofencing. Ett geofence är ett digitalt definierat område där fordonet styrs av digitalt uppsatta regler, vilket möjliggör kontroll av hur ett fordon körs inom zonen, utan mänsklig inblandning.
  •  
3.
  • Anund, Anna, 1964-, et al. (författare)
  • Rumble Strips, Continuous Shoulder, and Centerline
  • 2021
  • Ingår i: International Encyclopedia of Transportation. - Oxford : Elsevier. ; , s. 549-553
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rumble strips in the center of two-lane rural roads and on the shoulder of motorways are a countermeasure aimed to help drivers who unintentionally are about to leave the lane, for example, due to fatigue or inattention. Rumble strips are widely used. They are installed in the raised profile or as in-ground (milled or pressed). The design varies in width, depth, length, and design. The most effective are the in-ground ones. Evaluations show an effect of 10% reduction of all injury crashes and 37% reduction on target crashes (head-on, single crashes to the left, etc.). Rumble strips contribute to speed reduction of 2–5 km/h and an increased distance to them with 10–15 cm, something that is good for vehicle-to-vehicle interactions, but less good for pedestrians and cyclist using the shoulder. To summarize, rumble strips save lives to a rather small cost in relation to other infrastructure-based countermeasures.
  •  
4.
  • Belin, Matts-Åke, et al. (författare)
  • Speed and technology : Different modus of operandi
  • 2023. - 1
  • Ingår i: The Vision Zero Handbook. - Cham : Springer. - 9783030765040 - 9783030765057 ; , s. 971-994
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Within Vision Zero as a strategy, it is imbedded the fact that injuries occur when the mechanical energy reaches individuals at rates that entail forces in excess of their thresholds for injury. Therefore, according to Vision Zero, there are three main strategies to eliminate fatalities and severe injuries due to road crashes: protect people from exposure of harmful energy, reduce the risk of events with harmful energy, and protect people from harmful energy in the event of a collision. Controlling speed is therefore of the task of utmost importance in a strategy such as Vision Zero.A traffic enforcement camera, or “speed camera,” system has the possibility to control speed in a road system, and it has the possibility to affect its road users both at a macro and a micro perspective. In a micro perspective, it primarily concerns how effective the cameras are locally at the road sections where the enforcement is focused on, while at a macro perspective it is more focused on how the camera enforcement system and strategies, possibly together with the overall enforcement strategy, affects attitudes and norms related to driving with excessive speed. Experience worldwide has proven the effectiveness of automated speed cameras in reducing speed and, in turn, crashes and injuries.In this chapter, firstly the rationale behind speed limits, speed management, and speed compliance strategies will be explored and analyzed, in particular from a Vision Zero perspective. Secondly, various different approaches to speed camera systems in Europe, in Sweden, Norway, the Netherlands, and France, will be analyzed and further explored. Finally, based on similarities and differences in approaches in these countries, in the last section some aspects concerning the setting of speed limits, speed management strategies that underpin the choice of camera technology, and modus of operandi, safety effects of and attitudes toward cameras, will be explored and discussed.
  •  
5.
  • Ellison, Mia, et al. (författare)
  • Att utveckla verktyg för säkerhetskultur i bussföretag
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Projektet har haft som mål att utveckla säkerhetskulturen i en grupp bussföretag. Enkätmätningar visar att attityder till ledningens information om säkerhet och förarnas kunskap om företagens säkerhetsmål, men även till förarnas hastighetshållning, har signifikant förbättrats sedan projektstart för några år sedan. Under 2021 har tekniska fleetsystem utvecklats för att mäta och följa upp hastighet. Framöver kommer uppföljning av bränsleförbrukning och olyckor att fortsätta utvecklas. Nya tekniska system visar med hjälp av geofencing att hastighetsefterlevnad på vägar med hastighetsgränser 30–50 km/tim behöver förbättras. Dialog med återkoppling av mätdata till förare behövs för att utveckla säkerhetskulturen i bussföretagen. Bältesanvändningen är mycket hög och vi ser en möjlig koppling mellan att mäta och följa upp, och beteendet hos förare.Studiens syfte är att finna metoder och teknik för att utveckla och förbättra säkerhetskulturen från ett organisatoriskt- och ledarperspektiv. Säkerhetskultur handlar om gemensamma attityder och beteenden avseende säkerhet och vi har i denna studie fokuserat på prioriteringar, ledarskap, kommunikation och engagemang hos anställda. Hälften av bolagen i studien var engagerade och deltog i möten och engagerade sina förare. De mindre bolagen, påverkades mer av pandemin och hade svårt att få tid eller kraft för engagemang. Detta pekar på vikten av rutiner som har prövats och utvärderats och som är lätta att hantera. De aktiva företagen har köpt och varit med och utvecklat ett fleetsystem för att kunna mäta och följa upp hastighetsefterlevnad. Processen tog längre tid än väntat och har stött på problem med hantering av personuppgifter.
  •  
6.
  • Elvik, Rune, et al. (författare)
  • Updated estimates of the relationship between speed and road safety at the aggregate and individual levels
  • 2019
  • Ingår i: Accident Analysis and Prevention. - : Elsevier Ltd. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 123, s. 114-122
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Recent studies of the relationship between the speed of traffic and road safety, stated as the number of fatalities and the number of injury accidents, are reviewed and their results synthesised by means of meta-analysis. All studies were based on data fully or partly for years after 2000. Previously proposed models of the relationship between the speed of traffic and road safety, including the Power Model and an Exponential Model, are supported. Summary estimates of coefficients show that the relationship between speed and road safety remains strong. The Power Model and the Exponential Model both fit the data very well. The relationship between speed and road safety is the same at the individual driver level as at the aggregate level referring to the mean speed of traffic.
  •  
7.
  • Forsman, Åsa, 1972-, et al. (författare)
  • Effektutvärdering av stängsling på järnväg : Pilotprojekt i Region Öst
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Trafikverket har under 2010-talet arbetat med en åtgärdsstrategi inom järnvägen som bland annat inneburit att nya stängsel har satts upp längs spåren på utpekade sträckor. Syftet med dessa åtgärder har varit att minska antal personpåkörningar i enlighet med halveringsmålet som innebär högst 55 omkomma i järnvägstransportsystemet år 2020. Det har dock inte genomförts någon mer omfattande utvärdering av stängslingens effekt, delvis på grund av de svårigheter detta innebär. Syftet med den här studien var att analysera stängslingens effekter i Trafikverkets region Öst och, baserat på dessa erfarenheter, bedöma om metoden kan användas nationellt. En viktig del i projektet var att bedöma om de dataunderlag som finns är av tillräckligt bra kvalitet för att en nationell utvärdering ska vara rimlig att genomföra.
  •  
8.
  • Forsman, Åsa, 1972-, et al. (författare)
  • Ett förändrat arbetssätt för rattfylleriövervakning i polisregion Mitt : utvärdering av pilotprojektet Effekt
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Polisen i region Mitt har testat ett nytt sätt att organisera och genomföra rattfylleriövervakning och i den här rapporten presenteras en utvärdering av försöket. Syftet med det nya arbetssättet var att poliskontrollerna skulle bli mer synliga för att på så sätt öka den upplevda upptäcktsrisken.Målet var att kontroller skulle genomföras under minst 20 timmar per 100 km2 per vecka och varje kontroll skulle pågå i 20 minuter. Kontrollerna kombinerades med kommunikationsinsatser, främst genom inlägg på polisens Facebookkonton.
  •  
9.
  • Forsman, Åsa, 1972-, et al. (författare)
  • Förslag på metod för att mäta den subjektiva upptäcktsrisken med avseende på rattfylleribrott
  • 2017
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • Syftet med det här projektet har varit att föreslå en metod för att utvärdera förändringar i polisens arbetssätt med avseende på rattfylleriövervakning. Huvudsakligen handlar det om att mäta den subjektiva upptäcktsrisken, men utvärdering av polisens arbetssätt och kommunikation föreslås också. Det finns två viktiga delar i polisens strategi för övervakning: kontroller och kommunikation. Den sammantagna effekten av detta behöver utvärderas men man bör även titta på de olika delarna var för sig. I detta pm föreslås därför en utvärdering med tre olika delstudier. För var och en av delstudierna förutsetts att man gör både före- och eftermätningar i dels det område där arbetssättet förändras och dels i ett kontrollområde. Vi är dock medvetna om detta är en ideal situation som kanske inte är möjlig i praktiken. Om en utvärdering kommer att genomföras kan därför förslaget behöva modifieras för att passa de förutsättningar som då råder. De tre olika delstudierna är: Delstudie 1: Utvärdering av polisens implementering Den här delstudien är uppdelad i två nivåer där syftet med nivå 1 är att studera hur polisen ändrat sitt arbetssätt och syftet med nivå 2 är att studera vad som fungerat bra och mindre bra i implementeringen från polisens perspektiv. Nivå 1 är nödvändig för att tolka resultatet av övriga delar i utvärderingar och nivå 2 är en fördjupad utvärdering. Exempel på data som föreslås samlas in är: var och när kontroller genomförs, resultatet av kontrollerna samt informationsspridning till allmänheten. Dessutom föreslås intervjuer med poliser på olika befattningar som deltagit i implementeringen. Delstudie 2: Enkätstudie För att mäta den subjektiva upptäcktsrisken hos förare i allmänhet föreslås en enkätstudie där ett frågeformulär skickas ut via post till ett slumpmässigt urval ur körkortsregistret eller befolkningsregistret (frågorna ska också kunna besvaras som en webbenkät). Målgruppen är personer som har körkort för minst en typ av motorfordon och som också framfört något fordon det senaste året. Ett förslag på utformning av en enkät med 14 frågor har tagits fram. Två frågor behandlar den subjektiva upptäcktsrisken, en som avser upptäcktsrisk på en övergripande nivå och en som avser upptäcktsrisk i fem specifika situationer. Resten av enkäten består av bakgrundsfrågor och frågor om bland annat riskmedvetenhet, normer, om man själv eller någon man känner har blivit stoppad i en kontroll och om man fått information om kontroller via media. Delstudie 3: Utvärdering av kommunikation i sociala medier Syftet med den här delstudien är att bedöma hur väl polisen lyckas nå ut med sitt budskap. Vi föreslår att man samlar in följande typ av information: omfattningen av polisens aktiviteter på sociala medier, spridning, innehåll och karaktär på kommentarerna. Det huvudsakliga syftet med utvärderingen är att mäta subjektiv upptäcktsrisk hos förarpopulationen och jämföra om den har förändrats före och efter att polisen har genomfört förändringar som rör rattfylleriövervakningen. För att uppnå syftet är det nödvändigt att genomföra åtminstone nivå 1 i delstudie 1 (utvärdering av polisens implementering) och delstudie 2 (enkätstudie). Övriga delar är dock också mycket viktiga för att förstå helheten och vi förordar därför att alla delar i utvärderingen genomförs.
  •  
10.
  • Forsman, Åsa, et al. (författare)
  • Impact of Nonresponse and Weighting in a Swedish Survey
  • 2007
  • Ingår i: Transportation Research Record. - Washington DC : Transportation Research Board. - 0361-1981 .- 2169-4052. ; :1993, s. 80-88
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Results from travel surveys, together with traffic monitoring programs, serve as a basis for policy decisions and evaluations. Correct interpretation of the survey results is therefore of vital importance, and the impact of different sources of error needs to be investigated. This paper presents a study of nonresponse errors in a Swedish travel survey. Survey methodologists have addressed the problem of nonresponse for a long time, and several methods have been developed to reduce possible bias. Particularly common are different weighting methods based on auxiliary information. However, the performance of these techniques is based on how well the chosen auxiliary variables can explain the response behavior. The aims of the present study were to (a) investigate whether the mobility of nonrespondents differs from the mobility of respondents and (b) determine whether weighting reduces possible nonresponse bias. A weighting technique called calibration was used. The travel survey was based on a mail questionnaire, and the response rate was about 53%. Nonrespondents were contacted by telephone and asked a selected number of questions from the original questionnaire. Results show that mobility did differ between respondents and nonrespondents for some of the travel modes. The effect of calibration was generally small and inconsistent; the bias was reduced in some cases and increased in others. Nevertheless, calibration is recommended if procedures for calculating the weights are readily available.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 80
Typ av publikation
rapport (52)
konferensbidrag (13)
tidskriftsartikel (10)
bokkapitel (2)
proceedings (redaktörskap) (1)
annan publikation (1)
visa fler...
doktorsavhandling (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (60)
refereegranskat (20)
Författare/redaktör
Forsman, Åsa, 1972- (23)
Anund, Anna, 1964- (15)
Forsman, Åsa (8)
Fors, Carina, 1978- (5)
Larsson, Peter (5)
visa fler...
Lindholm, Magnus (5)
Amin, Khabat (4)
Sternlund, Simon (4)
Sörensen, Gunilla, 1 ... (3)
Hurtig, Per (3)
Fredriksson, Rikard (3)
Rizzi, Matteo (3)
Lundberg, Thomas, 19 ... (2)
Linder, Astrid (2)
Olstam, Johan, 1979- (2)
Forward, Sonja, 1956 ... (2)
Gustafsson, Susanne (2)
Henriksson, Per, 196 ... (2)
Stave, Christina, 19 ... (2)
Jansson, Jonas, 1973 ... (2)
Hjälmdahl, Magnus (1)
Kircher, Katja, 1973 ... (1)
Eriksson, Olle (1)
Ahlström, Christer (1)
Kircher, Albert (1)
Dukic, Tania (1)
Bolling, Anne (1)
Sörensen, Gunilla (1)
Odolinski, Kristofer ... (1)
Ringdahl, Rasmus (1)
Gundlegård, David (1)
Andersson, Jeanette, ... (1)
Gustafsson, Mats, 19 ... (1)
Hedlund, Jonathan (1)
Genell, Anders, 1974 ... (1)
Björklund, Gunilla, ... (1)
Andrén, Peter, 1972- (1)
Andersson, Kristina (1)
Herslöf, Victoria (1)
Hökars, Felicia (1)
Malmryd, Jonas (1)
Salmi, Anna-Karin (1)
Svedin, Martin (1)
Melkersson, Maria (1)
Hjort, Mattias (1)
Mårdh, Selina (1)
Nygårdhs, Sara, 1979 ... (1)
Skogsmo, Ingrid, 196 ... (1)
Tapani, Andreas, 197 ... (1)
visa färre...
Lärosäte
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (80)
Linköpings universitet (3)
Språk
Svenska (40)
Engelska (40)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Teknik (55)
Medicin och hälsovetenskap (10)
Samhällsvetenskap (10)
Naturvetenskap (7)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy