| 1. |
- Abate, Megersa, 1980-, et al.
(författare)
-
A disaggregate stochastic freight transport model for Sweden
- 2019
-
Ingår i: Transportation. - : Springer. - 0049-4488 .- 1572-9435. ; 46:3, s. 671-696
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper presents estimation results for models of transport chain and shipment size choice, as well as an implementation of the estimated disaggregate models (for two commodity groups), in the context of the national freight transport model for Sweden. The new model is a disaggregate and stochastic (logit) model, whereas the existing Swedish national model is deterministic. One advantage of the new approach is that it bases the underlying behavior of shippers on a stronger empirical foundation (that is micro-data from the Swedish Commodity Flow Survey, CFS). Another advantage is that it overcomes a well-known disadvantage of deterministic models that lead to implausibly large responses to changes in scenario or policy variables. Although estimation and implementation of aggregate stochastic models were done before, in the context of a national freight transport forecasting model, we think this is the first implementation of disaggregate freight transport chain and shipment size models estimated on choice data for individual shipments, certainly in Europe. We carried out a number of model runs with both versions of the implemented model to compare elasticities and found that transport cost and time elasticities for tonne-km are smaller (in absolute values) in the disaggregate stochastic model than in their deterministic counterparts.
|
|
| 2. |
- Abate, Megersa, 1980-, et al.
(författare)
-
Joint econometric models of freight transport chain and shipment size choice
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In freight transportation, decisions regarding the choice of transport mode (or chains of modes) and shipment size are closely linked. Building on this basic insight, in this paper we estimate and review various joint econometric models using the Swedish National Commodity Flow surveys. Robust parameter estimates from this exercise will be used to update the current deterministic Swedish national freight model system (the SAMGODS model) to a stochastic one.
|
|
| 3. |
- Björk, Lisa, 1985-, et al.
(författare)
-
Freight modal shift : A means or an objective in achieving lower emission targets? The case of Sweden
- 2023
-
Ingår i: Transport Policy. - : Elsevier. - 0967-070X .- 1879-310X. ; 142, s. 125-136
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- For several decades, modal shift within the freight transport sector has been promoted by policy makers as an important basis for achieving lower transport emission targets. Even though the literature on mode choice is well established, there is less consensus about the volume of freight with the potential to shift and, more importantly, the actual contribution of freight modal shift to achieving less climate and air pollution impacts. The climate contribution of freight modal shift can be increasingly questioned, as decarbonization is taking place at increasing rates within road freight transport. In this paper, the role of modal shift policies in realizing climate objectives is scrutinized by focusing on the case of Sweden, which serves to illustrate some general insights. We highlight how modal shift is often analyzed and discussed in isolation, even though it forms an important part of a policy mix in which it may contribute to achieving climate objectives. Treating modal shift as an objective in its own right may render less effective and cost-efficient policy instruments.
|
|
| 4. |
- Björk, Lisa, 1985-, et al.
(författare)
-
Freight modal shift in Sweden : means or objective?
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Modal shift within the freight transport sector has been promoted by policy makers as one of the means to achieving climate and environmental targets for several decades. The European Union has also had modal split objectives in place since 2011. In the Green Deal the ambition of shifting freight away from road transports is repeated. Even though the literature on mode choice is well established, there is less consensus about the volume of freight with potential to shift and, more importantly, the actual contribution of modal shift to achieving environmental and climate objectives. Based on a literature review to determine the potential of freight modal shifts within different segments in Sweden, this paper discuss the underlying assumptions explaining how freight modal shift is interpreted both as a political means to achieving overarching policy objectives and as a policy objective in itself.
|
|
| 5. |
- Björk, Lisa, 1985-, et al.
(författare)
-
Vilken överflyttning av godstransporter från väg till järnväg har skett? : en kunskapssammanställning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart är ett av tre övergripande mål i Sveriges nationella godstransportstrategi (NGTS) som antogs 2018. Syftet med detta PM är att sammanställa ett kunskapsunderlag om överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Underlaget ska kunna användas av Trafikanalys i arbetet med slututvärderingen av NGTS. Godsarbetets fördelning över olika trafikslag har legat relativt stabilt över tid under de senaste 20 åren. Den officiella statistiken presenteras som årligt aggregerade godsrörelser på svenskt territorium i godstransportarbete (ton-km) och godsmängd (ton). Det gör det svårt att uttala sig om förändringar i godsarbetets fördelning över olika trafikslag. Att godsets fördelning ligger stabilt kan vara ett resultat av att ingen överflyttning har skett alls, att överflyttning skett men i så liten omfattning att den inte syns i aggregerade siffror, eller att överflyttning har skett mellan alla trafikslag och i olika riktningar men med en liten resulterande nettoeffekt. För att närma oss vilka konkreta faktorer som kan påverka överflyttning av gods från väg har vi i denna rapport valt att kombinera en litteraturgenomgång och fallstudier genom intervjuer med svenska aktörer. Aktörerna representerar transportköpare, transportföretag, hamnar och terminaler. Genomgången visar att olika typer av generella styrmedel har möjliggjort och underlättat överflyttning, till exempel offentliga upphandlingar respektive avreglering av marknaden för godstransporter på järnvägen. Andra styrmedel har försvårat överflyttning, till exempel avgifter inom sjöfart. Företagen framhåller att det i första hand har varit möjligheten till att sänka kostnader som påverkat beslutet att transportera gods med järnväg eller sjöfart.
|
|
| 6. |
- Bång, Magnus, et al.
(författare)
-
Automatisk trafikövervakning genom AI i svenska farvatten : Slutrapport AutoMon Del I
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna slutrapport redogör för resultatet av projektet: AutoMon Del I—Automatisk trafikövervakning genom AI i svenska farvatten (TRV2019/95873). Projektägare är Linköpings universitet och genomförts tillsammans med Sjöfartsverket, SAAB, VTI, och Luftfartsverket. Vi kommer i denna rapport redogöra för resultaten samt diskutera framtida utmaningar med konceptet AutoMon. Syftet med AutoMon är att undersöka och belysa problemområdet automatiserad trafikövervakning genom att implementera en AI-demonstrator för svenska farvatten, initialt med fokus på att detektera anomalier i trafiken, och där hanteringen (dvs. granskning och lösning) av problemsituationer lämnas över till en mänsklig operatör. Förekomsten av fartygsolyckor och -incidenter, med potentiellt stora konsekvenser för individ och miljö - utanför etablerade VTS-områden - visar på behovet av utökad övervakning av sjötrafiken i svenska farvatten för att möjliggöra proaktiva åtgärder för att minimera olycksrisker till sjöss. Forskningsprojektet undersöker hur en hög nivå av automation kan användas för att upptäcka och hantera trafikavvikelser på svenskt vatten samt ge möjlighet till s.k. situational awareness (lägesbild) över hela dess yta, samtidigt som stöd för centralt eller distribuerat beslutsfattande ges. Runt om i världen förekommer även manipulation av AIS-systemet och dess positionsangivelser; ett problem som sannolikt kommer att öka även i Sverige. Båda problemställningarna är globala, vilket ger hög relevans. Lösningar har högt värde där digitalisering och artificiell intelligens kan användas som medel för ökad sjösäkerhet (safety och cyber security).
|
|
| 7. |
- Carlén, Björn, 1965-, et al.
(författare)
-
Landbaserade godstransporter, klimat och styrmedel : underlagsrapporter 1-10
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VTI notat 28-2014 innehåller de tio underlagsrapporter som ligger till grund för VTI rapport 831: ”Landbaserade godstransporter, klimat och styrmedel – Sammanfattande rapport”. I VTI rapport 831 diskuterar forskarna flera dimensioner av hur växthusgaserna från godstransportsektorn ska kunna minskas, till exempel med hjälp av så kallade Gröna korridorer. Vidare diskuteras hur man ska se på de klimatpolitiska konsekvenserna av överflyttning från väg till järnväg eller elektrifierade fordon på väg.
|
|
| 8. |
- Carlson, Annelie, 1969-, et al.
(författare)
-
Nuvarande förutsättningar och försök med längre godståg mellan Gävle och Malmö
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Andra delprojektet av ELVIS-demonstrationsprojektet för längre och tyngre godståg syftar till att analysera dagens förutsättningar för användningen av längre tåg och att utvärdera demonstrationsförsöket där ett 730 meter långt demonstrationståg (i stället för dagens maximala 630 meter) kördes mellan Gävle och Malmö 6–7 oktober 2012. En slutsats är att det är tekniskt möjligt att trafikera tåg som är längre än 630 meter men det finns organisatoriska hinder. För att utnyttja infrastrukturen effektivare, föreslår projektet som en temporär lösning användningen av dedikerade kanaler för längre godståg i specifika korridorer. Jämförelsen av demonstrationstågets färd med upp till 630 meter långa referenståg, försvårades mycket av att centrala data som beskriver referenstågen var svåra att få tag på och delvis osäkra. En viktig slutsats är att det behövs en bättre kartläggning av nuläget för att kunna göra tillförlitliga kvantitativa analyser. Det var möjligt att sammanställa information om elförbrukningen per bruttotonkilometer för demonstrationståget och 85 referenståg. Däremot är det svårt att kvantifiera hur exakt tågens längd, vikt, hastighet och antal stopp med mera, påverkar elförbrukningen var för sig – både med hänsyn till det bristfälliga datamaterialet och det faktum att det finns en relativt stor variation i elförbrukningen oavsett vilken aspekt som studerats. Betydelse av topografin och tågets längd och vikt för elförbrukningen per bruttotonkilometer kan visas. Demonstrationstågets elförbrukning per bruttotonkilometer är generellt sett lågt i jämförelse med referenstågen. Det går dock att dra slutsatsen att elförbrukningen per bruttotonkilometer generellt inte är högre för längre tåg men det går inte att säga att förbrukningen generellt är lägre. Litteraturen och diskussioner med företagen indikerar att näringslivets transportkostnader per transporterat ton gods kan reduceras genom att använda längre godståg. Skalfördelarna kan dock enbart utnyttjas om inte hela lokets dragkraft utnyttjas redan idag. Det är uppenbart att den tillgängliga järnvägsinfrastrukturen avgör vilka tåglängder och -vikter som är affärsmässigt gångbara. Elkostnaderna per transporterat ton kan möjligtvis också reduceras genom att använda längre tåg, men detta kan inte förutsättas utan vidare. En trafikering av längre godståg i större omfattning kräver investeringar i mötesspår, förbigångsspår, terminalspår med mera. De hittills genomförda överslagsmässiga kalkylerna för 750 meter långa tåg tyder på att investeringskostnaderna är relativt blygsamma. Det finns behov av analyser för olika tåglängder eftersom det inte är uppenbart att minimilängden på 750 meter, som krävs på TEN-T:s stomnät från 2030, är optimal.
|
|
| 9. |
- Christodoulou, Anastasia, et al.
(författare)
-
Targeting the reduction of shipping emissions to air: A global review and taxonomy of policies, incentives and measures
- 2019
-
Ingår i: Maritime Business Review. - 2397-3757. ; 4:1, s. 16-30
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract Purpose – The purpose of this paper is to identify and classify the various initiatives developed and implemented across the globe for the abatement of maritime air emissions. Design/methodology/approach – In this paper, an extensive survey of various sources was conducted, including the official reports of international and regional institutions, government policy documents, port authority websites, classification society pages, private firms’ sites and the academic literature. The initiatives were then categorized in accordance with the classification of the Swedish Environmental Protection Agency and analyzed using the SPSS Statistics software to give some insight into their frequencies and the interrelationships between them. Findings – This exploratory review resulted in the establishment of a comprehensive global database of initiatives encouraged by the whole range of shipping stakeholders and decision-makers for the reduction of shipping air emissions. According to the findings, economic incentives that provide motivation for the adoption of less environmentally damaging practices are the most commonly used initiative, followed by infrastructure investments and informative policies. Research limitations/implications – The results provide implications for further research that include an in-depth analysis of ports’ policies, as well as an evaluation of initiatives applied on a large scale to map their emissions reduction potential for shipping. Originality/value – The main contribution of this paper is the identification and analysis of all the diverse initiatives implemented globally in a comprehensive way and its dealing with air pollution from shipping as a whole.
|
|
| 10. |
- de Jong, Gerard, et al.
(författare)
-
Recent developments in national and international freight transport models within Europe
- 2013
-
Ingår i: Transportation. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0049-4488 .- 1572-9435. ; 40:2, s. 347-371
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The past decade has seen many new freight transport models for use in transport planning by public authorities. Some of these models have developed new concepts, such as logistics modules, inclusion of transshipments, storage and sourcing and the determination of shipment size.This paper provides a review of the European literature on freight transport models that operate at the national or international level and have been developed since 2004. The introduction of elements of logistics thinking is identified as a common theme in recently developed models, and further worked out. Furthermore, ideas on what might be the next key developments in freight transport modelling are presented.
|
|
