| 41. |
- Aronsson, Henrik, et al.
(författare)
-
POR – import and membrane association of a key element in chloroplast development
- 2003
-
Ingår i: Physiologia Plantarum. - : Blackwell Publishing. - 0031-9317 .- 1399-3054. ; 118:1, s. 1-9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The development of proplastids or etioplasts to chloroplast is visualized by the accumulation of chlorophyll in leaves of higher plants. The biosynthesis of chlorophyll includes a light-dependent reduction of protochlorophyllide (Pchlide) to chlorophyllide (Chlide). This light-dependent step is catalysed by the nucleus-encoded NADPH:Pchlide oxidoreductase (POR, EC 1.6.99.1). POR is active within plastids and therefore has to be translocated over the plastid envelope membranes. The import of chloroplast proteins seems to follow a general import pathway using translocons at the outer and inner envelope membrane. POR cross-linking to Toc75, one of the major translocon components at the outer envelope membrane, indicates its use of the general import pathway. However, since variations exist within the so-called general import pathway one has to consider previous data suggesting a novel totally Pchlide-dependent import pathway of one POR isoform, PORA. The suggested Pchlide dependency of POR import is discussed since recent observations contradict this idea. In the stroma the POR transit peptide is cleaved off and the mature POR protein is targeted to the plastid inner membranes. The correct and stable association of POR to the membrane requires the cofactor NADPH. Functional activity of POR calls for formation of an NADPH–Pchlide–POR complex, a formation that probably takes place after the membrane association and is dependent on a phosphorylation reaction.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
- Arvidsson, Barbro, 1945-
(författare)
-
Group supervision in nursing care : a longitudinal study of psychiatric nurses' experiences and conceptions
- 2000
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom hälso- och sjukvården betonas att vården ska ges utifrån ett patientorienterat sätt. Om sjuksköterskor skall kunna ge patienten god omvårdnad, måste de själva ha en god arbetssituation. Det blir allt vanligare att sjuksköterskor i arbetet utsätts för en mängd negativa psykiska påfrestningar, såsom hot och våld, som kan leda till stress. Stress kan också relateras till att sjuksköterskorna i sitt arbete ställs inför komplicerade etiska övervägande. Det är viktigt att få möjligheter att reflektera över vilka etiska principer och ställningstagande arbetet baseras på. En metod som möjliggör reflektion är grupphandledning i omvårdnad. Deltagarna i grupphandledning bör ha samma yrkesbakgrund och ledas av en utbildad handledare, som också har samma yrkesbakgrund, som de som deltager i handledning. I handledning reflekteras över genomförda omvårdnadssituationer utifrån frågor som Vad hände? Vilka etiska aspekter förekommer? Vad kan sjuksköterskan göra annorlunda om det händer igen? Det handlar om att genom reflektion undersöka hur sjuksköterskan agerar, gör bedömningar, tänker och känner i olika omvårdnadssituationer. I detta sammanhang kan hon/han få emotionell och teoretisk återkoppling, ges möjlighet att kritiskt granska och diskutera svåra ställningstaganden samt få alternativa handlingsmöjligheter. Det övergripande syftet med föreliggande studie var att granska och undersöka hur psykiatrisjuksköterskors professionella kompetens över tid förändrades genom grupphandledning i omvårdnad. Tre delstudier genomfördes. Undersökningsgruppen bestod av tolv psykiatrisjuksköterskor, fördelade på två grupper som erhöll handledning i omvårdnad under två år. Inför den första delstudien konstruerades två frågeformulär för att undersöka om deltagarna i grupphandledning upplevde trygghet, tillit och lärande under handledningssammankomsterna. Resultatet från delstudie 1 visar att psykiatrisjuksköterskorna i hög grad upplevde att handledningssammankomsterna karakteriserades av ett humanistiskt synsätt. Deltagarna upplevde stöd, hjälp och att man lyssnade på varandra samt att alla hade en inlevelseförmåga. Efter varje handledningssession skrevs dagbok över vad som hänt. Avsikten med dagboksanteckningarna var att få material som beskrev handledningssituationerna. En allmän kunskapsutvecklande handledningsmodell skapades av de i resultatet framtagna orden och formuleringarna. Handledningsmodellen kan användas vid uppbyggnad och genomförande av handledning och undervisning inom olika yrkesområden för att stimulera till ökad yrkesmässig utveckling. Delstudie 2 och 3 utgjordes av svar från intervjuer med deltagarna efter ett år och två år, under pågående handledning, samt fyra år efter avslutad grupphandledning i omvårdnad. Resultatet visar att psykiatrisjuksköterskorna kände ökad arbetstillfredsställelse. De förvärvade ökad kunskap och kompetens och fick förstärkt säkerhet i omvårdnadssituationer. Vidare uppfattade de att deras självförtroende ökat. Vid fyra årsuppföljningen framkom att psykiatrisjuksköterskornas yrkesidentitet hade förstärkts. De hade integrerat omvårdnadsperspektivet i det dagliga arbetet. Grupphandledning i omvårdnad bidrog till att deltagarna vidmakthöll styrka och hade kraft att fortsätta att arbeta. Psykiatrisjuksköterskorna önskade att grupphandledning i omvårdnad skulle utgöra en integrerad del i deras yrkesverksamhet. Efter avslutad handledning kvarstod känslan av gemenskap bland de som deltagit i handledning. I Sverige är omvårdnadsforskning på frammarsch och ger sjuksköterskor en god möjlighet till uppdatering och att bli mer avancerade och skickliga i sina uppgifter. Presenterade studie visar att grupphandledning i omvårdnad är ett sätt att få ökad medvetenhet om hur omvårdnadsforskningens resultat kan förklaras, tydliggöras och tillämpas. Grupphandledning i omvårdnad bör vara en naturlig del i sjuksköterskeutbildningen.
|
|
| 44. |
- Arvidsson, Barbro, 1945-
(författare)
-
Grupphandledning i omvårdnad utmanar sjuksköterskans kompetens
- 2004
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - Stockholm : Socialmedicinsk tidskrift. - 0037-833X. ; 81:4, s. 334-339
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Handledning i omvårdnad startade bland sjuksköterskor inom den psykiatriska vården i England. Under 1960-talet började handledning av sjuksköterskor införas på en psykiatrisk avdelning vid Ullevåls sjukhus i Norge. Utvecklingen av handledning i omvårdnad/yrkesmässig handledning i omvårdnad har sedan dess spridits via den psykiatriska vården till den somatiska (Hermanson m.fl., 1994), och kom i slutet av 1980-talet även till Sverige.
|
|
| 45. |
- Arvidsson, Barbro, 1945-, et al.
(författare)
-
Psychiatric nurses' conceptions of how a group supervision programme in nursing care influences their professional competence : a 4-year follow-up study
- 2001
-
Ingår i: Journal of Nursing Management. - Chichester, United Kingdom : Blackwell Publishing. - 0966-0429 .- 1365-2834. ; 9:3, s. 161-171
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIM: The aim of the study was to describe, after 4 years, psychiatric nurses' conceptions of how a 2-year group supervision programme within nursing care had influenced their professional competence.BACKGROUND: The intention of group supervision in nursing care is to understand nurses' experiences within real care settings and to structure these in a professional and personal context.METHODS: Ten psychiatric nurses participated in a 2-year group supervision programme. They were interviewed 4 years after the group supervision was ended. Data were analysed according to the phenomenographic method.FINDINGS: Six description categories emerged: a feeling of job satisfaction; gaining knowledge and competence; gaining a sense of security in nursing situations; a feeling of personal development; realizing the value of supervision; and a sense of professional solidarity.CONCLUSIONS: The findings of the 4-year follow-up showed that a group supervision programme in nursing care had lasting influences on the psychiatric nurses' professional competence in the form of a pronounced professional identity and an integrated nursing care perspective. Group supervision contributes to maintaining the strength and energy needed to carry on working, which makes continuing supervision necessary.IMPLICATIONS: An important research implication could be to investigate the type of knowledge that ought to be developed within group supervision in nursing care.© 2001 Blackwell Science Ltd.
|
|
| 46. |
- Arvidsson, Barbro, 1945-, et al.
(författare)
-
Psychiatric nurses' conceptions of how group supervision in nursing care influences their professional competence
- 2000
-
Ingår i: Journal of Nursing Management. - Oxford : Blackwell Publishing. - 0966-0429 .- 1365-2834. ; 8:3, s. 175-185
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIM: The aim of the study was to describe, after 1 and 2 years respectively, psychiatric nurses' conceptions of how group supervision within nursing care influenced their professional competence.BACKGROUND: The intention of group supervision in nursing care is to understand nurses' experiences within real care settings and to structure these in a professional and personal context.THE STUDY: Ten psychiatric nurses participated in the group supervision. They were interviewed on two occasions: after 1 and 2 years, respectively.FINDINGS: The data analysis was influenced by the phenomenographic approach and provided four description categories: a feeling of job satisfaction; acquiring knowledge and competence; gaining a sense of security in nursing situations; and a feeling of personal development.CONCLUSIONS: In supervision, practice and theory are integrated, resulting in enhanced nursing competence among the participants. Supervision should be an integrated part of nursing work and regarded as a means of quality assurance. A long-term follow-up could give valuable proof that group supervision in nursing care has a lasting effect on nurses' professional competence.
|
|
| 47. |
- Arvidsson, Fredrik, et al.
(författare)
-
Visions of Future News - Consensus or Conflict?
- 2002
-
Ingår i: Proceedings of the 25th Information Systems Research Seminar in Scandinavia (IRIS). - : IRIS. ; , s. 25-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The move from print to multimedia will cause changes not only to the form of the news service but also the involved processes in the news organizations. The cooperative scenario building technique is used on a number of groups; end-users, management and media professionals to envisioning the news services of the future. We take the perspective of consensus and conflict to illustrate the identified visions. Firstly, we illuminate conflicts and consensus between the groups, regarding their visions and future use scenarios. Secondly, we show the implications of using the cooperative scenariobuilding technique in relation the consensus and conflict perspectives in cooperative design. We conclude that both consensus and conflicts could be found in the scenarios described in the paper and that the cooperative technique was suitable in this context.
|
|
| 48. |
- Atteia, A., et al.
(författare)
-
Structure, organization and expression of the genes encoding mitochondrial cytochrome c1 and the Rieske iron-sulfur protein in Chlamydomonas reinhardtii
- 2003
-
Ingår i: Molecular Genetics and Genomics. - : Springer Verlag. - 1617-4615 .- 1617-4623. ; 268:5, s. 637-644
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The sequence and organization of the Chlamydomonas reinhardtii genes encoding cytochrome c 1 ( Cyc1) and the Rieske-type iron-sulfur protein ( Isp), two key nucleus-encoded subunits of the mitochondrial cytochrome bc 1 complex, are presented. Southern hybridization analysis indicates that both Cyc1 and Isp are present as single-copy genes in C. reinhardtii. The Cyc1 gene spans 6404 bp and contains six introns, ranging from 178 to 1134 bp in size. The Isp gene spans 1238 bp and contains four smaller introns, ranging in length from 83 to 167 bp. In both genes, the intron/exon junctions follow the GT/AG rule. Internal conserved sequences were identified in only some of the introns in the Cyc1 gene. The levels of expression of Isp and Cyc1 genes are comparable in wild-type C. reinhardtii cells and in a mutant strain carrying a deletion in the mitochondrial gene for cytochrome b (dum-1). Nevertheless, no accumulation of the nucleus-encoded cytochrome c 1 or of core proteins I and II was observed in the membranes of the respiratory mutant. These data show that, in the green alga C. reinhardtii, the subunits of the cytochrome bc1 complex fail to assemble properly in the absence of cytochrome b.
|
|
| 49. |
-
Audio- and Video-Based Biometric Person Authentication : Third International Conference, AVBPA 2001 Halmstad, Sweden, June 6–8, 2001 Proceedings
- 2001
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book constitutes the refereed proceedings of the Third International Conference on Audio- and Video-Based Biometric Person Authentication, AVBPA 2001, held in Halmstad, Sweden in June 2001.The 51 revised papers presented together with three invited papers were carefully reviewed and selected for inclusion in the book. The papers are organized in topical sections on face as biometrics; face image processing; speech as biometrics and speech processing; fingerprints as biometrics; gait as biometrics; and hand, signature, and iris as biometrics.
|
|
| 50. |
- Axelsson, Åsa B., 1955, et al.
(författare)
-
How bystanders perceive their cardiopulmonary resuscitation intervention : a qualitative study
- 2000
-
Ingår i: Resuscitation. - Amsterdam : Elsevier. - 0300-9572 .- 1873-1570. ; 47:1, s. 71-81
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The importance of bystander cardiopulmonary resuscitation (CPR) prior to arrival of the emergency medical service is well documented. In Sweden, CPR is initiated prior to emergency medical services (EMS) arrival in about 30% of cardiac arrests out-of-hospital, a figure which should be improved urgently. To do so, it is of interest to know more about the bystanders' perceptions of their intervention. A qualitative method inspired by the phenomenographic approach was applied to 19 bystanders who had performed CPR. In the analysis, five main categories and 14 subcategories emerged. The main categories were: to have a sense of humanity, to have competence, to feel an obligation, to have courage and to feel exposed. Interviews described how humanity and concern for another human being were the foundation of their intervention. CPR training offers the possibility to give appropriate help in this emergency. If the aim of CPR training was extended beyond teaching the skill of CPR to include preparation of the rescuer for the intervention and his/her reactions, this might increase the number of people able to take action in the cardiac arrest situation.
|
|
