| 61. |
|
|
| 62. |
|
|
| 63. |
- Aldrin, Viktor, 1980, et al.
(författare)
-
Högskolepedagogik
- 2014
-
Ingår i: Nationalencyklopedin. - Malmö : Nationalencyklopedin.
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)
|
|
| 64. |
- Aldrin, Viktor, 1980-
(författare)
-
Högskolepedagogik som motstånd och anpassning i historia, nutid och framtid
- 2013
-
Ingår i: Högre Utbildning. - Lund : Swednet. - 2000-7558. ; 3:1, s. 15-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel är en reflektion över högskolepedagogikens historia, nutid och framtid. I den identifieras två strategier som kan ses som syftet med en högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare: motstånd mot negativa konsekvenser av den oerhörda förändring som skett av universiteten de senaste decennierna, samt anpassning till en överlevnad och sökandet efter styrka i dessa förändringar. Artikeln för även fram en framtidsvision om en starkare skrågemenskap inom universitetslärarkåren med fokus på lärarskap genom empatisk dialog snarare än negativt ifrågasättande. På så sätt skulle de olika vetenskapsdisciplinerna tillsammans utgöra kärnan i reflektionen och agerandet för en fortsatt högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare. Disciplinerna kan liknas vid dialekter inom ett språk – hög-skolepedagogik. På samma sätt som ingen enskild dialekt kan definiera hela språket, är det i den disciplinära mångfalden som högskolepedagogiken skapas och där den hämtar styrka för motstånd och anpassning.
|
|
| 65. |
- Aldrin, Viktor, Teol.dr. 1980-
(författare)
-
Kristendomen har en ny plats på schemat
- 2014
-
Ingår i: Pedagogiska Magasinet. - Stockholm : Lärarförbundet. - 1401-3320. ; 4, s. 48-51
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 66. |
- Aldrin, Viktor, 1980-
(författare)
-
Kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning : Didaktiska och högskolepedagogiska perspektiv på undervisningen i religionskunskap
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I samband med de nya läroplanerna i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet har religionen kristendom kommit att fortsatt ha en särställning, trots att detta inte var inskrivet i Skolverkets förarbete. Kristendom är den enda religion som explicit skrivs ut i läroplanerna och därmed ställs specifika krav på lärare i religionskunskap. Undervisning om kristendom har alltid funnits med i lärarutbildningen men har många gånger kommit att behandlas som ett utomstående kompetensområde med liten didaktisk koppling till läraryrket. För att möta kraven i läroplanerna är det därför av största vikt att dels ge lärarstudenter kunskaper och kompetenser i hur kristendom kan utgöra en del i undervisningen i religionskunskap, samt dels utforma en relevant och praxisnära undervisning om kristendom i den religionsdidaktiska utbildningen. På så vis kan blivande lärare utrustas i arbetet som religionskunskapslärare i den nya grund- och gymnasieskolan.Min presentation bygger på en forskningsstudie i mötet mellan ämnesdidaktik och högskolepedagogik som kommer att bedrivas under våren 2014 vid Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad. Underlaget för studien har inhämtats dels i form av två enkäter till lärarstudenter i religionsdidaktik och dels i form av en workshop med fokus på hur kunskaper i religionen kristendom kan omformas i praktisk didaktik. En sådan studie om kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning har möjlighet att inte bara skapa förutsättningar för en mer praxisnära religionsdidaktisk undervisning i religionen kristendom utan även i förlängningen ge elever möjlighet att nå de nya målen i religionskunskap.
|
|
| 67. |
|
|
| 68. |
- Aldrin, Viktor, 1980-, et al.
(författare)
-
Kursguider, kursinstruktion och kursbeskrivning : Ett rundabordssamtal om kursguidepraktiker i högre utbildning
- 2012
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Vad ska en kursguide eller kurs-PM innehålla? Hur bör ett sådant dokument struktureras? Kursguider har som instruktionsdokument kommit att bli allt mer viktiga som dokument i undervisning på universitet och högskolor och utvecklats till att bli ett semiofficiellt dokument mellan kursplanernas formella nivå och undervisningens mer informella nivå (jfr Robinson 2011, Rowan & Correnti 2009). Ett exempel på detta är att betygskriterier tenderar att flyttas från kursplaner till kursguider. Som område ligger kursuidepraktiker nära den utveckling som sker inom kursplaneområdet och har i likhet med denna ett tydligt fokus på Constructive Alignment eftersom mål i kursplanen förklaras och konkretiseras i studieguiden (Martone & Sireci 2009). Utvecklingen av kursguider måste därför ha ett tydligt kvalitetsperspektiv med goda möjligheter till transparens och granskning (Porter 2002). En annan central aspekt av kursguidepraktiker är de sätt på vilket IKT kommit att påverka utvecklingen av kursguider. På vilka sätt kan lärplattformar och digitala medier användas? Digitala tekniker ger idag möjlighet att gå bortom ett papperstänk vad gäller instruktioner med ett enkelriktat budskap till att istället utgöra grund för interaktivitet och medskapande mellan lärare och student. Kursens gång kan därmed påverka utformningen av kursguiden som alltså blir både kommunikation, instruktion och dokumentation kring kursens mål och genomförande. Kursguider som forskningsområde är ett område med omfattande forskning vad gäller kursplanekonstruktion och instruktionsdesign (för en forskningsöversikt, se Roher & Pashler 2010), men med i stort sett obefintlig forskning om dess praktiker.Rundabordssamtalet kommer att ske i form av ett samtal mellan högskolepedagoger från västsvenska högre lärosäten. Målgruppen för rundabordssamtalet är dels pedagogiska ledare och dels undervisande lärare. Rundabordssamtalet är ett led i projektet Bättre Studieguider på Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborg universitet och det utbyte som påbörjats mellan västsvenska universitet och högskolor kring erfarenheter och idéer om kursguidepraktiker.Martone, A. & Sireci, S. G. (2009) Evaluating Alignment Between Curriculium, Assessment, and Instruction. Review of Educational Research 79(4), s. 1332–1361.Porter, A. C. (2002) Measuring the Content of Instruction: Uses in Research and Practice. Educational Researcher 31(7), s. 3–14.Robinson, G. (2011) Designing Effective Instruction. Hoboken, NJ: Wiley.Roher, D. & Pashler, H. (2010) Recent Research on Human Learning Challenges Conventional Instructional Strategies. Educational Researcher 39(5), s. 406–412.Rowan, B. & Correnti, R. (2009) Studying Reading Instruction With Teacher Logs: Lessons From the Study of Instructional Improvement. Educational Researcher 38(2), s. 120–131.
|
|
| 69. |
- Aldrin, Viktor, 1980-
(författare)
-
Kursguidernas roll i högre utbildning : En studie av kursguidebruk vid Göteborgs universitet
- 2013
-
Ingår i: Högre Utbildning. - Lund : Högre Utbildning. - 2000-7558. ; 3:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Kursguider är en text som finns mellan kursplanens målformuleringar och själva genomförandet av en kurs. Den skrivs om för varje kurstillfälle för att anpassas till datum och specifika examinationsformer. Som undersökningsmaterial är kursguider därmed mycket praktiknära och ger mycket god insyn i hur undervisning är tänkt att ske. Trots detta har ingen tidigare forskning gjorts i Sverige kring detta material, och internationell forskning finns endast i begränsad omfattning kring denna typ av praktiknära material. Denna artikel är en del i ett större projekt, Bättre kursguider, på Enheten för Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborgs universitet som bedrivits 2011–2012.
|
|
| 70. |
|
|
