| 1. |
- Antell, Elina, et al.
(författare)
-
Svartsjö slott : dokumentation, analys och restaureringsförslag
- 1989
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Läsåret 1988-89 ägnade Arkitekturskolans avdelning för restaureringskonst åt två större restaureringsprojekt - Svartsjö och Bogesund. Båda slotten står outnyttjade och erbjuder goda exempel på de tekniska och kulturhistoriska komplikationerna inom den kvalificerade byggnadsvården. I den föreliggande skriften finns både utställningen som visades vid Konstakademien våren 1989 och ett bearbetat förslag till ett resataureringsprogram för Svartsjö slott redovisade.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Brechensbauer Brandin, Madeleine, et al.
(författare)
-
Centralen : Studier i området kring Stockholms Centralstation
- 1989
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna skrift handlar om Centralen i Stockholm och dess närmaste omgivningar, Centralplan, T-centralen, Vasagatan och Klarabergsgatan. Den är resultatet av Arkitekturskolans arbete läsåret 1983- 84 och innehåller förutom en rad projekt också historiska utblickar och samtidskritiska resonemang. En stor del av innehållet redovisades redan våren 1984 - det skedde genom en utställning på Arkitekturmuseet och en preliminär publikation. Materialet har sedan svällt ut med innehållsrika uppsatser om Centralen, om äldre och nyare insatser för att förena konst och arkitektur och om den föga kända, ännu obebyggda Blekholmen.
|
|
| 5. |
- Franzén, Åke, et al.
(författare)
-
I Teglets Spår : Svedala igår, idag, imorgon
- 1986
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna skrift om Svedala omfattar tre delar. Den första delen "Svedala igår" är en historisk översikt som beskriver Svedalas tillväxt framför allt från mitten av 1800-till början av 1900-talet. Då skedde den omvälvande utvecklingen i samband med järnvägarnas tillkomst och industrins etablering. Den andra delen "Svedala idag" beskriver det nutida Svedala, dess bebyggelse och miljö, allt från gatu- och torgmiljöer till husdetaljer. I hus och detaljanalyser visar vi det typiska för epokens byggande vilket också idag präglar stora delar av Svedalas byggnadsbestånd. Med Svedalas historia och bebyggelse som bakgrund diskuterar vi i en tredje del "Svedala imorgon" Svedalas fram tid. Vi formulerar ett antal enkla teser med råd och anvisningar på plan- respektive husnivå till stöd för Svedalas bebyggelsemiljö nu och i framtiden.
|
|
| 6. |
- Lenngren, Kersti, et al.
(författare)
-
Moströmska Gården : En bondgård i Resele socken Ångermanland
- 1988
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den gård vi beskriver här, Mo nr 3:2, ligger i en liten by i Resele socken i Ångermanland ca tre mil norr om Sollefteå. Landskapet med niporna, de ljusa odlade terrasserna och de mörka, blånande bergen är enastående vackert. Detta är förvisso Pelle Malins poetiska Ådal. Gården ligger på en platå ovanför nipbranter på Ångermanälvens norra strand. Den består av ett 20-tal tämligen spridda timmerbyggnader. Den är mycket typisk för trakten. Den stora mangårdsbyggnaden brädslags på 1930-talet och målades ljusgul. I övrigt är husen faluröda. Födarådsstugan och bagarstugan bildar flyglar till mangårdsbyggnaden. Ladugården med sin lätt böljande taknock, de grånande härbrena och de andra ekonomibyggnaderna är mer oregelbundet placerade på en ganska stor yta.
|
|
| 7. |
- Rosberg, Karin
(författare)
-
Grönlands By i Malung 1850-1980
- 1989
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under mina efterforskningar har jag intervjuat många äldre och medelålders människor och bett dem berätta vad de minns. Det har blivit verkligt trevliga och givande pratstunder, ofta med flera syskon och makar samlade på en gång. Utgående från två kartor, storskifteskartan 1850 och en refuserad stadsplan 1934, har jag med hjälp av intervjuerna kunnat rekonstruera kartor över Grönland vart tionde år från 1880 och framåt. Det finns inget hus som är byggt efter 1850 och rivet före 1934, med andra ord alla hus som funnits under mellantiden finns markerade på åtminstone en av de två utgångskartorna. De sista femtio åren har varit lättare att kartlägga men inte lättare att beskriva. Min ambition har varit att föra historien fram till dags dato och med likartat angreppssätt för hela tidsperioden, något som ofta saknas i olika typer av bygdehistoria - de sista tjugo trettio åren brukar bli behandlade med annan vinkling än äldre tid. Jag är arkitekt, och som planerare vill man skriva en historia som sträcker sig fram till idag för att utgöra underlag för planering. Den inställningen tillämpar jag också i det här arbetet trots att det inte är avsett som planeringsunderlag.
|
|
