| 1. |
- Seitl, Camilla, et al.
(författare)
-
Arbetsintegrerat lärande genom lärandesamtal med föräldrar : En grund för pedagogers utveckling i arbete
- 2023
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - 1890-9167. ; 20:4, s. 129-150
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I följande studie undersöks hur pedagoger beskriver sitt eget lärande och sin identitetsutveckling i ljuset av införandet av en ny typ av föräldrasamtal. Föräldrasamtalen som genomförts har skett på gruppnivå med föräldragrupper istället för de traditionella utvecklingssamtalen. I samtalen riktar pedagogerna in sig på interaktion och kollektivt lärande hos barn och vårt material för den här studien utgörs av texter som pedagogerna har skrivit för att reflektera över den nya samtalsmodellen. Syftet med studien är att förstå samtalen som en aktivitet genom vilken pedagogers lärande och identitet i arbete kan utvecklas. Texterna har analyserats genom innehållsanalys. Genom studien belystes hur förskolepedagogerna utmanas kunskapsmässigt i sammanhang med föräldrar och kollegor, varför det blir viktigt för pedagogerna att reflektera över arbetet och den egna utvecklingen. Resultatet visar hur dessa gruppsamtal bidrar till pedagogernas yrkesidentitet och lärande i arbete.
|
|
| 2. |
- Cedersund, Elisabet, et al.
(författare)
-
Social pedagogy versus social work in a Swedish context
- 2021
-
Ingår i: International journal of social pedagogy. - : UCL Press. - 2051-5804. ; 10:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden there are several different professions that work within the welfare sector. Two of these are social pedagogues and socionoms. This article examines the similarities and differences between these professional fields by exploring four areas in more detail: education, the history of ideas and theory, research and practice. The results show that there are not only many differences but also some similarities. In practical work, social pedagogues and socionoms often work side by side and perform similar tasks. They are located in the same areas and often use the same methods. When it comes to the differences in educational history and current educations, they are large although they can also be found in, for example, the history of ideas. Furthermore, research in the various areas differs. In social pedagogy the interest has to a greater extent been focused on an understanding of the discipline through studies of the history of ideas, while in social work today one often focuses on studies of professional methods. Today’s challenges in the welfare sector require new knowledge, ways of thinking and understanding. Here, social pedagogy with its philosophical roots and humanistic values can play an important role.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Lisbeth, 1951-, et al.
(författare)
-
Praktinära forskning : ett redskap för folkbilding?
- 2021
-
Ingår i: Folkbildning & forskning. - Stockholm : Förening för Folkbildningsforskning. - 9789198021394 ; , s. 84-93
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Cederlund, Christer, 1952-, et al.
(författare)
-
I huvudet på en socialpedagog : En studie om yrkesverksamma välfärdsarbetare och deras föreställningar om socialpedagogik
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en studie om hur yrkesverksamma välfärdsaktörer med akademisk socialpedagogisk utbildning, förstår och beskriver socialpedagogik i teori och praktik. Studien har genomförts bland yrkesverksamma, före detta studenter på socionomprogrammet med inriktning mot socialpedagogik vid Stockholms universitet och det Socialpedagogiska programmet vid Högskolan Väst. Syftet är att beskriva och analysera de yrkesverksamma studenternas föreställningar om socialpedagogik som kunskapsfält och som praxis, samt hur socialpedagogiken kommit till uttryck i den egna yrkespraktiken. Studien bygger på intervjuer med 27 personer. Genom samtal och genom de berättelser vi tagit del av från respondenternas yrkesvardag har deras syn på socialpedagogik som fenomen, som värdegrund, som mål, metod och förhållningssätt växt fram.Analysen av yrkespraktiken tar utgångspunkt i tre teoretiska idealmodeller av socialpedagogik; den anpassande, den mobiliserande och den demokratiska, konstruerades som ett resultat av en tidigare intervjustudie med socialpedagogiska forskare (Eriksson 2006). I synen på socialpedagogikens värdegrund syns en samstämmighet bland respondenterna i den här studien och forskarna i den tidigare studien. Hur värdegrunden tar sig uttryck i praktiken är dock inte lika tydligt. Respondenterna ger uttryck för teorier, värderingar och förhållningssätt, men tvingas att i konkreta situationer handla pragmatiskt. Respondenternas sätt att förhålla sig till situationen är att inta ett pragmatiskt förhållningssätt, ett förhållningssätt som vi benämnt ”den pragmatiske socialpedagogen”. De försöker att upprätthålla, vad de menar är ett socialpedagogiskt förhållningssätt, trots administrativa och organisatoriska begränsningar. Det handlar om att hantera det upplevda handlingsutrymmet.
|
|
| 6. |
- Cedersund, Elisabet, 1950-, et al.
(författare)
-
Renässans för socialpedagogik? : en bok om socialpedagogisk bildning
- 2019. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna bok söker vi samla idéer och tankar från olika tidsepoker för att formulera en socialpedagogik för framtiden. För att de idéer som historiskt formulerats om socialpedagogiken ska vara användbara måste de förstås utifrån och kopplas till den nutida situationen. Boken tecknar en aktuell bild av socialpedagogisk verksamhet och forskning i Sverige, kompletterad med internationella utblickar.
|
|
| 7. |
- Cedersund, Elisabet, et al.
(författare)
-
Social pedaogical practices in Swedish welfare contexts
- 2019
-
Ingår i: International Journal of Social Pedagogy. - : UCL Press. - 2051-5804. ; 7:1, s. 7-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article focuses on social pedagogy and how social pedagogical approaches are used in Swedish welfare contexts. Social pedagogy as a phenomenon has existed in a variety of settings and during different periods of time. However, the meaning of social pedagogy as a concept depends to a great extent on the context in which it occurs, and the concept therefore has various connotations. The aim of this article is to analyse and discuss trends, directions and goals in social pedagogical practice. Three research projects (cases) are described, analysed and related to three theoretical models. The three cases – (1) a 'drive-in football' project for young people in a suburb, (2) an alternative residential caresetting for young people with learning disabilities, and (3) a 'future workshop' for older people – involved different situations and different audiences, all with elements of marginalisation and exclusion. The analysis of the three examples shows that social pedagogical practice in the Swedish context is characterised by the challenge of balancing the tensions between the individual and the collective, between emancipation and adaptation and between action and negotiation. The social pedagogical activities are also characterised by the fact that they all contain social, practical and existential dimensions of social support and an approach rooted in ethical core values.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Lisbeth, 1951-, et al.
(författare)
-
Folkbildning för förändring : Dilemman i politiskt mobiliserande didaktik
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok är skriven av en grupp forskare, som på olika sätt studerat olika aspekter av folkbildning. I sitt arbete har var och en blivit förtrogen med de begrepp och företeelser som vi här riktar ljuset på. Via ett anslag från Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté har vi kunnat samlas kring ett gemensamt tema, som vi valt att kalla mobiliseringsdidaktik. Begreppet är knappast etablerat, men vi har funnit att didaktikens frågor kan vara fruktbara även i ett sådant här sammanhang - den slags folkbildning som siktar på samhällsförändring. Projektet utgör även ett försök att se didaktiska val som dilemman. Boken har tagit formen av en antologi, där varje författare svarar för de empiriska fall som de studerat och de begreppsliga resonemang som präglat deras perspektiv. På så sätt uppstår en variation i tänkande inom ramen för det gemensamma: didaktik, design och dilemma.Författarna
|
|
| 9. |
- Matscheck, David, et al.
(författare)
-
The Coordinated Individual Plan – is this a solution for complex organizations to handle complex needs?
- 2019
-
Ingår i: Nordic Social Work Research. - 2156-857X .- 2156-8588. ; 9:1, s. 55-71
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Persons with mental health problems and substance abuse often have complex needs requiring many kinds of help concurrently. In Sweden, an attempt has been made to counterbalance the effects of fragmentation by means of legislation on collaboration, requiring on the individual level the use of Coordinated Individual Plans (Sw. Samordnad Individuell Plan, SIP). The aim of the study is to explore collaboration as it is indicated in SIP and other case documentation with focus on how SIP is motivated, and what kind and degree of collaboration is indicated by the documentation. 12 individual case files have been studied in six local authorities and the results have been analyzed in relation to a regional collaboration agreement and local collaboration agreements. The results show unclear motivation for SIP and that SIP is primarily used for documentation of short-term planning. Use of SIP and participation in SIP appears also to be uneven. The authors characterize SIP as an unsystematic form of interagency meeting, with documentation indicating a relatively low to moderate level of collaboration. The authors question whether SIP is an optimal form for collaboration and suggest that more distinct models such as case management or multidisciplinary teams could be more effective.
|
|
| 10. |
|
|
