| 1. |
|
|
| 2. |
- Nikolajeva, Maria
(författare)
-
I Selma Lagerlöfs värld
- 2006
-
Ingår i: Samlaren: Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning.
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Nikolajeva, Maria, et al.
(författare)
-
How Picturebooks Work
- 2001
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Nikolajeva, Maria
(författare)
-
Word and Image
- 2006
-
Ingår i: Teaching Children’s Literature. - : Palgrave, London.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Nikolajeva, Maria
(författare)
-
Astrid Lindgren – famous and unknown
- 2007
-
Ingår i: Barnboken: Tidskrift för barnlitteraturforskning. - 0347-772X. ; :1-2
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Hellström, Martin
(författare)
-
Förpackningens förvandlingar : Konsumtion och karneval i barnboken
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Här studeras den massproducerade förpackningen som motiv inom ett flertal barnböcker, såsom Pippi Långstrump och Mio min Mio av Astrid Lindgren, Charlie and the Chocolate factory av Roald Dahl, In the Night Kitchen av Maurice Sendak, Korken flyger av Barbro Lindgren, samt ett flertal verk av Tove Jansson och Herge. I dessa verk ses förpackningen som den främsta symbolen för vårt konsumtionssamhälle. Detta samhälles konturer och sätt att fungera beskrivs i den teoretiska bakgrunden med främst Zygmunt Baumans studier av hur människan i hög grad är underställd kravet att konsumera och snabbt förpassa tingen till soptippen, vilket också påverkar de mänskliga relationerna. Men genom de verk som här studeras ses de slängda konsumtionstingen, förpackningarna, med nya funktioner och värden. De representerar något annat än den vara som den härbärgerar, eller skräpet då varan är förbrukad. Förpackningen förvandlas och upprättar därmed ett motstånd gentemot konsumtionssamhällets styrande principer. Skräpet förvägras vara skräp. Detta kan dels ses ha sarnhörighe.t med barnets egna lekar, men också med den karnevalstradition och de folkliga upptåg och omtolkningar av tingen och av de hierarkiska strukturer som Michail Bachtin beskriver. Slutsatsen som dras är att förpackningarna i materialet representerar ett annat sätt att leva gentemot konsumtionen, genom att ta hand om de slängda tingen, men också genom att se till det som finns och det värde det kan ges, istället för att eftersträva nya varor.
|
|
| 28. |
- Ahlin, Lena, et al.
(författare)
-
Narrativ teknik och känsla i Hemingways "Hills Like White Elephants"
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna presentation fokuserar på förhållandet mellan estetisk form och mottagarens känslor i Ernest Hemingways novell ”Hills Like White Elephants” (1927). Denna korta text använder sig av ett objektivt/dramatiskt berättarperspektiv och består nästan enbart av dialog mellan en man och en kvinna på en järnvägsstation mellan Barcelona och Madrid. I väntan på att tåget till Madrid ska komma sitter de i stationens bar och samtalar om den ”operation” som kvinnan ska genomgå vid resans slut. I den här presentationen belyser vi hur man genom några tolkningsstrategier kan bygga upp läsarens ”attunement” (Felski 2020) gentemot texten—och kanske till och med öppna upp för att läsaren till och med kan uppleva empati (Keen 2007). Som bland andra Maria Nikolajeva noterar verkar det som om att ju mer en läsare får veta om de fiktiva karaktärernas inre liv, desto större är sannolikheten att läsaren faktiskt blir känslomässigt engagerad i en text (81). Vi menar att Hemingways text, vars gestaltande av känslor kännetecknas av en minimalism som ställer stora krav på läsarens förmåga att tolka vad karaktärerna egentligen pratar om, till en början främst skapar en känsla av irritation och frustration hos läsaren. Denna känsla speglas också av textens karaktärer och kan förstås som ett uttryck för brist på agens; en slags ”ugly feeling” beskriven av Sianne Ngai (2007). Klassrumsarbete med denna text bör, föreslår vi, börja med en kort introduktion till kontexten, dvs modernismens typiska stil och stämningar, och därefter fokusera på miljön, speciellt betydelsen av ”tröskeln” (limen) som en plats kännetecknande en övergång från en geografisk och/eller social situation till en annan och där jaget kan destabiliseras och kan omformuleras (Turner 57; Kinsley 48). Vi föreslår även några konkreta klassrumsövningar med fokus på stil och ton för att komma åt textens känslouttryck.
|
|
| 29. |
-
Tema: Estetik och pedagogik : Theme: Aesthetics and Pedagogy
- 2022
-
Ingår i: Barnboken. - 0347-772X .- 2000-4389. ; 45
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aesthetics and Pedagogy in Nordic Children’s and Young Adult Literature – A Relationship in Transformation? ”All pedagogic art is bad art – and all good art is pedagogic” is one of Lennart Hellsing’s most cited statements about children’s literature (Tankar om barnlitteraturen, 1963). The phrasing is accurate and elegant, but the question is whether it is entirely fair to the specific terms of children’s literature? Children’s literature is often described in the form of opposite pairs such as literary and didactic, entertaining and educational, imaginative and instructing, existential and political (Weinreich, Children’s Literature – Art or Pedagogy, 2000). While these descriptions in many cases are justified, they risk making invisible the basic connection between aesthetics and pedagogy that characterises children’s literature. In recent years, research has attempted to bridge what is referred to as “the aesthetic-pedagogical divide” by considering the didactic orientation of children’s literature a part of its aesthetics (Beauvais, ”What's in ’the gap?’”, 2015; Nikolajeva, Barnbokens byggklossar, 2017). Theoretically innovative approaches on the field are especially prominent within research on the radical and political history of children’s literature (Reynolds, Radical Children's Literature, 2007; Mickenberg, Learning from the Left, 2005). The conflict between aesthetics and pedagogy permeates the history of children’s literature at least since the Romantic era (Kümmerling-Meibauer, ”Images of Childhood in Romantic Children’s Literature”, 2008). At this point a new view of literature, one which affirms imagination and emotion, takes hold at the same time as the more instructing children’s literature of the Enlightenment is criticized. Aesthetics and pedagogy are also polarized in the discussions of the role and function of contemporary children’s literature – they are set against each other and considered mutually exclusive. The polarity is particularly noticeable in the debates on children’s literature that flare up from time to time, where actors with pedagogical, political, and educational interests polemicize against defenders of the artistic autonomy of children’s culture. This theme in Barnboken: Journal of Children’s Literature Research wishes to stimulate research that aims to reconsider the relationship between aesthetics and pedagogy. We therefore welcome articles that examine the connections between aesthetics and pedagogy in Nordic children’s and young adult literature, as well as children’s culture in a broader sense, from different perspectives.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Johansson, Maritha, et al.
(författare)
-
Bildens roll i elevers meningsskapande om äldre litterära texter
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningen genomförs inom ramen för våra tjänster och finansieras inte av externa medel.Studiens bakgrund och syfte:I kurs- respektive ämnesplaner för årskurs 7–9 respektive gymnasiet finns uttalat att eleverna i ämnet svenska ska få möta litterära texter från olika tider och kulturer (Lgr11/Lgy11). Ett sätt att arbeta med det innehållet är att eleverna får ta del av utvalda, många gånger kanoniserade, litterära textutdrag som finns i antologier. I flera av antologierna har texterna bildsatts med bilder som relaterar till den litterära texten på skilda sätt. Bilder till klassiska verk är av tradition inte i fokus i skolans litteraturundervisning, samtidigt som bilder får en allt större betydelse i ungdomars kommunikation. Syftet med denna studie är därför att undersöka om och i så fall hur elevers gemensamma meningsskapande om en äldre litterär text påverkas av hur bilder relaterats till den litterära texten. Äldre litterära texter är skrivna i och för en annan tid och både deras innehåll och form kan därför uppfattas som främmande för dagens elever. Den unga mottagarens förväntningshorisont (Jauβ, 1970) kolliderar med den äldre kanoniserade texten och i denna studie undersöker vi om mötet mellan moderna elever och äldre texter påverkas av hur texten bildsatts.Genomförande och resultat:I studien får elevgrupper samtala om ett utdrag ur Iliaden: Hektor och Andromakes avsked. Elevgrupperna tilldelas olika versioner av textutdraget där själva texten förblir densamma men där bilderna varieras. I den ena versionen har texten och bilden en symmetrisk relation – de förmedlar ett likartat innehåll (Nikolajeva, 2000). I den andra och tredje versionen kan bilderna och textens relation beskrivas som kompletterande (Nikolajeva, 2000), vilket innebär att bilderna – om än på skilda sätt – vidfogar texten ytterligare ett innehåll. I vår presentation kommer vi att redogöra för resultat från en studie som genomförts i en nionde klass. Bland annat framkommer av studien att eleverna knappt använder bilderna när de samtalar om texten, om de inte uppmanas att göra det, och att den version där text och bild har en symmetrisk relation verkar hämma elevernas eget skapande av inre bilder utifrån textens beskrivningar. Detta föranleder att det finns anledning att fundera vidare på hur läraren kan stödja elevernas meningsskapande genom att hjälpa eleverna att använda bilderna, vilken typ av bilder som kan underbygga elevers meningsskapande samt när i arbetet med och samtalet om en litterär text bild eller bilder bör presenteras för eleverna.Referenser:Jauβ, Hans Robert (1970). Literaturgeschichte als Provokation der Literaturwissenschaft. Suhrkamp.Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Studentlitteratur.Skolverket (u.å.). Kursplan för svenska för grundskolan. Skolverket.seSkolverket (u.å.). Ämnesplan för svenska för gymnasiet. Skolverket.se
|
|
| 34. |
- Podlevskikh Carlström, Malin
(författare)
-
The Trials of the Intertextual: The Translation and Reception of Tatyana Tolstaya's Kys´ in Sweden and the United States
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation analyses the translation and reception of Tatyana Tolstaya’s novel Kys´ (2000). The analysis includes, as well as the Russian source text, the Swedish translation Därv (2003), translated by Staffan Skott and Maria Nikolajeva, and the English translation The Slynx (2003), translated by Jamey Gambrell. A basic premise for the investigation is that intertextuality takes particular expression in the Russian literary tradition, which is why it is vital to discuss possible strategies for translating intertextual references and also how the choice of strategies may affect the reception of a target text. The first part of the dissertation focuses on intertextuality and possible ways to classify and translate intertextual references. The analysis reveals that the Swedish translators have replaced many quotations from Russian poetry with Swedish or canonical poetry, while the American translator has translated the Russian quotations into English. To summarize, while the Swedish translators seem to have interpreted intertextuality as such as being important and recontextualized some of the references, the American translator instead seems to have interpreted the references to Russian culture and the actual referent texts as being important. The second part analyses the reception of the two target texts by means of a comparative analysis of twelve Swedish and sixteen American reviews in non-scholarly and non-professional publications. The analysis reveals that the reception differed between the two target cultures. While the English target text was primarily read as a novel about Russia, the Swedish critics were also able to relate the novel to universal topics such as art and human nature. Finally, the analysis revealed that an underlying theme among the Swedish reviews is “Can art/literature save us?” while an underlying theme among the American reviews is instead “Can Russia be saved?” To conclude, the Swedish translators managed to achieve an interpretation of the source text that was not only more intelligible for the target text readers but also more interesting and relevant from their perspective. Thus, intertextual literature may benefit from a translation strategy that takes the function of intertextuality into consideration and that also—when necessary—recontextualizes intertextual references.
|
|
| 35. |
- Blomberg Gudmundsson, Julie
(författare)
-
Time of Turmoil : Reading and Media Combination in the American Young Adult Novels Cathy’s Book, Skeleton Creek, and Endgame
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the beginning of the twenty-first century, Young Adult (YA) fiction experienced a renaissance, and YA novels began to appear on the best-seller lists in the US. Around the same time, many reports sounded alarms about rapidly declining rates of fiction reading among young adults. Often, such alarms identified an increased usage of the Internet in various forms as a possible culprit. In an attempt both to retain interest in YA fiction and to capitalize on the growing Internet usage among teens, many writers began to experiment with novel forms of storytelling that combined print fiction with other media. This study focuses on three such American YA novels to show a spectrum of experimental endeavors: Cathy’s Book: If Found Call (650) 266-8233 (2006), Skeleton Creek: Ryan’s Journal (2009), and Endgame: The Calling (2014). The novels are analyzed for their ways of combining media and forging specific “reading paths” through what I call nudges – the implicit and explicit instructions to the reader. In all three novels, reading is characterized by interruptions as the reader is asked to shift between media to access parts of the story and (re)construct the plot. This interrupted reading, I claim, has the function of drawing attention to the medium of storytelling. Therefore, media consciousness becomes a significant part of reading and this, I claim, supplements what Jonathan Culler has named “literary competence.” My study continues the revision of Culler’s understanding of literary competence that Maria Nikolajeva has undertaken for children’s literature. In particular, I draw on Nikolajeva’s set of interpretative codes and expand them for reading multimedia novels.In the introduction of the dissertation, I situate the three novels that I analyze within the context of YA fiction and teen reading and present the key frameworks for my analysis: media studies and theories of reading. In my first analytical chapter, focusing on Cathy’s Book, I explore how media combination promotes a reading based on ordering and detection. I further explore how media combination requires readers to critically assess each medium’s authenticity, concluding that source criticism and media consciousness are central competences promoted by the book. In the second analytical chapter, I explore how print and videos are “stitched” together in Skeleton Creek: Ryan’s Journal; this “stitching” of the media results in a “seamfull” reading process, the seams drawing attention to the semiotic significance of the medium of storytelling. Studying Endgame: The Calling in the last analytical chapter, I investigate what shape the reading process takes when the fictional work mimics games, and the print book itself contains a game. Endgame, I show, promotes “gamified reading” whose logic leads to the physical destruction of the print book. In the concluding chapter, I reflect on the significance of expanding Culler’s concept of literary competence in conjunction with how multimedia novels make use of metalepsis to raise concerns and queries about the distinction between ontological realms and the boundaries of the novel. Lastly, I consider some paths forward for research on reading and multimedia fiction.
|
|
