| 1. |
- Ahlin, Lena, et al.
(författare)
-
Narrativ teknik och känsla i Hemingways "Hills Like White Elephants"
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna presentation fokuserar på förhållandet mellan estetisk form och mottagarens känslor i Ernest Hemingways novell ”Hills Like White Elephants” (1927). Denna korta text använder sig av ett objektivt/dramatiskt berättarperspektiv och består nästan enbart av dialog mellan en man och en kvinna på en järnvägsstation mellan Barcelona och Madrid. I väntan på att tåget till Madrid ska komma sitter de i stationens bar och samtalar om den ”operation” som kvinnan ska genomgå vid resans slut. I den här presentationen belyser vi hur man genom några tolkningsstrategier kan bygga upp läsarens ”attunement” (Felski 2020) gentemot texten—och kanske till och med öppna upp för att läsaren till och med kan uppleva empati (Keen 2007). Som bland andra Maria Nikolajeva noterar verkar det som om att ju mer en läsare får veta om de fiktiva karaktärernas inre liv, desto större är sannolikheten att läsaren faktiskt blir känslomässigt engagerad i en text (81). Vi menar att Hemingways text, vars gestaltande av känslor kännetecknas av en minimalism som ställer stora krav på läsarens förmåga att tolka vad karaktärerna egentligen pratar om, till en början främst skapar en känsla av irritation och frustration hos läsaren. Denna känsla speglas också av textens karaktärer och kan förstås som ett uttryck för brist på agens; en slags ”ugly feeling” beskriven av Sianne Ngai (2007). Klassrumsarbete med denna text bör, föreslår vi, börja med en kort introduktion till kontexten, dvs modernismens typiska stil och stämningar, och därefter fokusera på miljön, speciellt betydelsen av ”tröskeln” (limen) som en plats kännetecknande en övergång från en geografisk och/eller social situation till en annan och där jaget kan destabiliseras och kan omformuleras (Turner 57; Kinsley 48). Vi föreslår även några konkreta klassrumsövningar med fokus på stil och ton för att komma åt textens känslouttryck.
|
|
| 2. |
- Johansson, Maritha, et al.
(författare)
-
Bildens roll i elevers meningsskapande om äldre litterära texter
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningen genomförs inom ramen för våra tjänster och finansieras inte av externa medel.Studiens bakgrund och syfte:I kurs- respektive ämnesplaner för årskurs 7–9 respektive gymnasiet finns uttalat att eleverna i ämnet svenska ska få möta litterära texter från olika tider och kulturer (Lgr11/Lgy11). Ett sätt att arbeta med det innehållet är att eleverna får ta del av utvalda, många gånger kanoniserade, litterära textutdrag som finns i antologier. I flera av antologierna har texterna bildsatts med bilder som relaterar till den litterära texten på skilda sätt. Bilder till klassiska verk är av tradition inte i fokus i skolans litteraturundervisning, samtidigt som bilder får en allt större betydelse i ungdomars kommunikation. Syftet med denna studie är därför att undersöka om och i så fall hur elevers gemensamma meningsskapande om en äldre litterär text påverkas av hur bilder relaterats till den litterära texten. Äldre litterära texter är skrivna i och för en annan tid och både deras innehåll och form kan därför uppfattas som främmande för dagens elever. Den unga mottagarens förväntningshorisont (Jauβ, 1970) kolliderar med den äldre kanoniserade texten och i denna studie undersöker vi om mötet mellan moderna elever och äldre texter påverkas av hur texten bildsatts.Genomförande och resultat:I studien får elevgrupper samtala om ett utdrag ur Iliaden: Hektor och Andromakes avsked. Elevgrupperna tilldelas olika versioner av textutdraget där själva texten förblir densamma men där bilderna varieras. I den ena versionen har texten och bilden en symmetrisk relation – de förmedlar ett likartat innehåll (Nikolajeva, 2000). I den andra och tredje versionen kan bilderna och textens relation beskrivas som kompletterande (Nikolajeva, 2000), vilket innebär att bilderna – om än på skilda sätt – vidfogar texten ytterligare ett innehåll. I vår presentation kommer vi att redogöra för resultat från en studie som genomförts i en nionde klass. Bland annat framkommer av studien att eleverna knappt använder bilderna när de samtalar om texten, om de inte uppmanas att göra det, och att den version där text och bild har en symmetrisk relation verkar hämma elevernas eget skapande av inre bilder utifrån textens beskrivningar. Detta föranleder att det finns anledning att fundera vidare på hur läraren kan stödja elevernas meningsskapande genom att hjälpa eleverna att använda bilderna, vilken typ av bilder som kan underbygga elevers meningsskapande samt när i arbetet med och samtalet om en litterär text bild eller bilder bör presenteras för eleverna.Referenser:Jauβ, Hans Robert (1970). Literaturgeschichte als Provokation der Literaturwissenschaft. Suhrkamp.Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Studentlitteratur.Skolverket (u.å.). Kursplan för svenska för grundskolan. Skolverket.seSkolverket (u.å.). Ämnesplan för svenska för gymnasiet. Skolverket.se
|
|
| 3. |
- Asklund, Jonas
(författare)
-
Manulens makt : Novellers skildringar av möjliga framtider
- 2023
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Manulens makt. Novellers skildringar av möjliga framtider Till novellens genretypiska drag hör framställningen av en kris och en vändning, och då ofta i kombination med ett öppet slut. I den meningen ansluter sig berättelserna i Elin Nilssons novellsamlingar för barn i mellanåldern, Anrop från inre rymden (2017) respektive Världar under vatten (2020), till ett känt mönster. I mitt paper diskuteras de kritiska möjligheter som dessa genredrag erbjuder och som Nilsson utnyttjar i sin skildring av huvudpersonernas olika maktpositioner (Lykke 2005). I Nilssons berättelser rör sig den unga huvudpersonen i en omvärld präglad av en adult normativity (Nikolajeva 2010) och möter dess vagt antydda förväntningar på den egna framtiden vad gäller vänner, skola, kärlek och yrkesval. Samtidigt gestaltas i novellerna olika konflikter i huvudpersonernas liv, under vilka möjliga vägval gällande framtiden synliggörs. Ofta innebär den här upplevelsen av konflikt med omvärlden också en reell möjlighet för huvudpersonerna attröra sig i nya riktningar. För läsaren kan huvudpersonernas brytningar med etablerade sammanhang framstå som stunder av potentiell makt (Beauvais 2015), i den meningen att deras känslor av vrede, frustration och besvikelse tvingar dem att agera och staka ut en annan framtid. I mitt paper vill jag visa hur Nilssons noveller utmärks av en rad spänningar som kan göras didaktiskt intressanta. Åldersmässigt befinner sig huvudpersonerna till exempel i den ålder då de inte längre är barn men inte heller unga vuxna, vilket gör att de i existentiell mening ännu har möjlighet att ta ut nya riktningar för sina liv. I ett maktperspektiv är de på många sätt formade av sin omgivning men de står inför en framtid som de fortfarande kan göra till sin. I den meningen kan Nilssons noveller uppfattas som pleasurable (Beauvais 2015) under litteraturarbetet, eftersom huvudpersonerna – och läsaren med dem – står inför ett liv i rörelse. Beauvais, Clémentine (2015). The mighty child. Time and power in children´s literature. Amsterdam: John Benjamins Lykke, Nina (2005). Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter. Kvinnovetenskaplig tidskrift 2005(2-3), s. 7-17 Nikolajeva, Maria (2010). Power, voice and subjectivity in literature for young readers. New York: Routledge. Nilsson, Elin (2017). Anrop från inre rymden. Stockholm: Alfabeta Nilsson, Elin (2020). Världar under vatten. Stockholm: Alfabeta
|
|
| 4. |
- Almgren White, Anette, 1960-, et al.
(författare)
-
Astrid Lindgren’s Seacrow Island from an Intermedial Perspective
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In our presentation we analyse how the chapter book Seacrow Island (1964 in Swedish), the original television series of the same name and the subsequent films have been reimagined as two new picturebooks illustrated by Maria Nilsson Thore (2019, 2020). We will discuss the artistic/didactic/considerations given to at once remaining respectful to the source material and to making the story an understandable and enjoyable experience for a new generation of readers.Astrid Lindgren’s works belong to Sweden’s cultural heritage and many of her books have been translated into multiple languages and are read around the world. It is interesting to ponder which of Lindgren’s books will live on as classics and what adaptations are required in terms of their content, language, style and form for this to happen. Here, it is also appropriate to consider what Göte Klingberg called medium-choosing adaptations, in order to give due consideration to how a story can maintain the reader’s interest in a new millennium (Klingberg 1972: 95). Likewise, to observe the artistic deliberations involved in the illustrator’s visualisations (Nikolajeva & Scott 2001: 41-60). In the context of children’s literature, classics are often adapted works that are more or less reworked versions of the source material, whether originally intended for children or adults. Many of the works we now call classics would not have survived without this reworking (Ehriander 2015: 26-27). It is also striking that the story of Seacrow Island, the archipelago and the people who live there, is now being reworked for a younger readership in much the same way as many of Lindgren’s other works, in keeping with the changing times and changes in reading habits over the half century since the first generation of children encountered the fictional world of Seacrow Island (Almgren White & Ehriander 2020).Selected BibliographyAstrid Lindgrens bildvärldar (ed.) Helene Ehriander & Anette Almgren White, Göteborg: Makadam 2019.“Ett litet djur åt Pelle” – en bilderboks relationer till Vi på Saltkråkan. Anette Almgren White & Helene Ehriander, HumaNetten, 2020, p. 231-255.“Pictures of Alma in Katthult: Emil’s Mother the Writer in an Intermedial Light”, LP Publishing Contemporary Literary Criticism series: Astrid Lindgren, to be published 2021.
|
|
| 5. |
- Janson, Torsten
(författare)
-
The Politics of Picturing: Representational Restraint and Renewal in English-Islamic Picturebooks : Paper presented at the Visual/Verbal Texts Symposium, Winnipeg, Canada
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The proposed paper aims at discussing transforming representational programs in recent English-Islamic picture books. As a background, it draws attention to the identity political processes underlying the emerging literature, as stimulated by minority/marginality experiences. In its main section, the paper focuses how the picture books both reproduce and renegotiate Islamic traditional representational restraints, vis-à-vis the artistic and pedagogic demands of a contemporary picture book format. It concludes with a discussion of politics and power in the pictures of an emergent English-Islamic children’s book tradition. BackgroundHow to maintain religious identity among Muslim youth in a pluralistic, secular and commercial environment? The strategies responding to this challenge have varied significantly among European and North American minorities, ranging from seclusion and defensiveness, to creative, participatory and entrepreneurial projects. Among the latter, we find efforts of re-inventing Islamic traditions for young audiences in novel forms, emulating late-modern arts and consumer cultures. Recent examples are Islamic pop, rock and hip-hop, computer gaming, fashion and sports. The cultural form first emulated by such initiatives, however, was children’s literature. Already in the early 1970s, the Islamic Foundation (UK) published its first specific Islamic children’s books, and has since then become the dominant publisher of English-Islamic children’s literature. Developments of an English-Islamic picture book literatureDuring an initial phase, the literature of this publisher remained archaic, relating well-known stories and traditions of the Islamic formative history: the life and adventures of the Prophet Muhammad, the early caliphs and heroes. During this phase, the graphic elements remained sparse and were typically informed by a respect for traditional Sunni-Islamic artistic restraints, largely avoiding depiction of humans and other animated creatures. Nevertheless, we also find pictures in apparent transgression of such norms, providing interesting examples of the emerging negotiation of religious principles and pedagogic and artistic considerations. Since the 1990s, however, the literature has become increasingly contemporary in focus, telling stories set in mundane, everyday, domestic British settings. Interestingly, this topical shift concurs with a radically different pictorial program, where human beings and animals are depicted more or less on every page. Theoretical focusThe proposed paper will pay particular attention to the shifting normative signifiers in the English-Islamic picture books, that is, how the books gradually departs from a complete reliance on the written texts for conveying specific identity and religious norms, to an increasingly confident reliance on the pictorial elements as co-narrative. Theoretically the paper relies on: 1. Insights from the history of religions and visual anthropology analyzing traditional Islamic norms of representation (Oleg Grabar, Gunther Kress, Theo van Leuven, Pamela Karimi, Christiane Gruber); 2. Sociological discussions on migration and multiculturalism and the emergence of religious entrepreneurship as an aspect of minority identity politics (Nancy Fraser, Gregory Starrett, Torsten Janson); and3. Literary picture book analysis, focusing the interplay of text and picture, and the notion of counterpoint in particular (Perry Nodelman; Maria Nikolajeva, Carol Scott).
|
|
