| 1. |
|
|
| 2. |
- Karpe Rabenschlag, Ann-Judith, 1982-
(författare)
-
Stig Dagermans reportage i Tyskland 1946 : Ett samarbete med Uppsala Stadsteater
- 2023
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Som en del av förberedelserna för Sverigepremiären av ”Tysk höst”, träffade ensemblen Ann-Judith Rabenschlag Karpe, lektor i tysk samtidshistoria, som berättade om det Tyskland som Stig Dagerman mötte på sin reportageresa hösten 1946. Här följer ett sammandrag.Tyskland 1945 – 1949. Denna märkliga tid mittemellan. Inget krig längre, men ingen riktigt ny början heller. Det finns ingen tysk stat, det är de allierade som styr. Hitler har tagit livet av sig, nazisterna är besegrade. Över 60 millioner människor har dödats under kriget världen runt, soldater på slagfältet, kvinnor, barn och äldre hemma. Nu är det slut med masslaktandet. Men inte med lidandet. Kylan och hungern fortsätter, inte minst i Tyskland. ’Vargarnas tid’ – som åren har kallats inom forskning. Det är här den unge Stig Dagerman reser omkring, gör sina intervjuer och för anteckningar.”Inget krig längre, men ingen riktigt ny början heller.”När jag googlar efter bilder av Tyskland under efterkrigstiden fastnar jag vid ett fotografi: En man står på en stubbe i Berliner Tiergarten och försöker hugga av några bitar ved. I bakgrunden syns den brandskadade tyska riksdagen. En rekordkall vinter väntar. Antagligen bor mannen i en av bostadsruinerna. Kanske lyckas han även att stjäla några potatisar någonstans, för att bedöva den värsta hungern. Vad har mannen gjort under kriget? Var han soldat? Var han nazist? Har han begått krigsbrott vid östfronten, till och med avrättat judiska kvinnor och barn? Eller har han själv suttit i ett av de många tyska koncentrations- och strafflägren? Eller så tillhör han de 12 miljoner tyskar som har flytt från sina hem i de gamla tyska områdena i nuvarande Polen? Oavsett – ved och potatis behöver alla nu.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Rabenschlag, Ann-Judith, 1982-
(författare)
-
Bernd Henningsen: Die Welt des Nordens
- 2023
-
Ingår i: European Journal of Scandinavian Studies. - : Walter de Gruyter. - 2191-9399 .- 2191-9402. ; 53:2, s. 372-375
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Rabenschlag, Ann-Judith, 1982-
(författare)
-
Deutschsprachiges Exil in Schweden als transgenerationale Erfahrung : 1933 – bis heute
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Während Gegner und Opfer des nationalsozialistischen Regimes zu Beginn der 1930er Jahre zunächst ins benachbarte Frankreich, in die Tschechoslowakei, in die Niederlande oder die Schweiz flohen, verschob sich die Fluchtbewegung in den späten 1930er Jahren nach Großbritannien und Skandinavien und dort, nach der Besetzung Dänemarks und Norwegens, nach Schweden. Während einige der Flüchtlinge bereits mit Kindern in Schweden ankamen, gründeten andere eine Familie im Exil, oft mit einem neugefundenen schwedischen Partner. Flucht- und Exilerfahrungen der ersten Generationen wurden an die zweite Generation weitergegeben, sie haben die historische Zäsur von 1945 überlebt und stellen in Form von postmemories (Marianne Hirsch) bis heute sinn- und identitätsstiftende Erinnerungen der zweiten Generation dar. Insbesondere für jene Angehörigen der zweiten Generation, die in Schweden geblieben sind (und inzwischen oft selbst Kinder und Enkelkinder haben) stellen die Flucht- und Exilerfahrungen der Eltern bis heute einen zentralen Bezugspunkt der eigenen Identität dar. Der Vortrag möchte einen Einblick in ein größeres Forschungsprojekt geben, welches das politische Exil in Schweden als transgenerationelle Erfahrung untersucht. Ein Anliegen dieses Projektes ist es herauszuarbeiten, inwiefern der Friedenschluss von 1945 einen Einschnitt in der Exilerfahrung und Exilidentität der deutschsprachigen Exilanten darstellte und welche identitätsstiftenden Narrative die Zäsur zwischen Krieg und Frieden weitgehend unverändert überlebt haben.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Rabenschlag, Ann-Judith, 1982-
(författare)
-
Semantic Struggles in the Face of Crisis : ‘The West’ as Contested Key Concept in West German Parliamentary Debate (1973/74)
- 2021
-
Ingår i: Redescriptions. - : Helsinki University Press. - 2308-0914. ; 24:2, s. 150-165
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article suggests to read West German parliamentary debate on the first oil crisis as a semantic struggle on the concept of the West. Drawing on latest research, the West is considered to be a narrated concept with its meaning being negotiated upon when being evoked. Even though the West does not refer to any empirical reality, it is not an arbitrary concept either. Rather it repeatedly presents itself in three ideal typical narrative forms: being the civilisational, the modern and the political narrative. As shown by the analysis of the parliamentary protocols of the winter 1973/74, West German parliamentarians applied all of these narratives. However, with the civilisational narrative being referred to only marginally and the modern narrative applied with consent, it was foremost the political narrative that led to parliamentary dispute. Whereas the conservatives interpreted the political narrative in terms of the Cold War geopolitics, the social-liberal government under Chancellor Willy Brandt tried to renegotiate the political narrative by shifting focus to the European integration process. In West German parliamentary debate, the oil crisis of 1973 henceforth functioned as a catalyst for expressing different interpretations of the concept of the West, and above all, the political West. Against the background of the Cold War, these different interpretations of the political narrative of the West reflected the domestic struggle on German identity.
|
|
