| 1. |
|
|
| 2. |
- Löfgren, Anders
(författare)
-
Ungdomstid : i skärningspunkten mellan livsprojekt och arena
- 1994
-
Ingår i: Ungdomar i skilda sfärer, Johan Fornäs, Ulf Boëthius och Bo Reimer (red.). - Stockholm : Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB. - 9171391347 ; , s. 169-186
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi lever i en allt mer global tid, hävdas det ofta. Det rumsliga perspektivet har blivit allt mer aktuellt inom social teori; lika nödvändigt som det hittills mest dominerande historiska perspektivet. Det saknas förvisso inte studier av avgränsade lokala ungdomsgrupper, ungdomskulturer och ungdomsmiljöer, men mer sällan problematiseras det lokalas relation till det nationella och globala. Denna artikel kommer att cirkla kring relationerna mellan livsprojekt, sfärer och arenor utifrån ett alls icke färdigutvecklat rumsligt perspektiv. Att se forskning om ungdomstid ur ett rumsligt perspektiv kan dock innebära olika saker. Närmast till hands ligger kanske ”örnperspektivet”; t ex kartläggning av migrationsströmmar eller spridningsstudier över musikstilar eller mode, presenterat i kartform. Ett mer välfärdsorienterat perspektiv kan handla om hur unga väljer och ordnar bostad, utbildning och utbildningsort m m, sett i relation till regionala skillnader i levnadsvillkor, arbetsmarknad, utbildningsutbud, etc. Ett subjektivt orienterat perspektiv fokuserar ungas sätt att orientera sig i och om världen, men det behandlar också identitet på lokal, regional, nationell eller internationell grund. I denna artikel kommer ett fjärde perspektiv att framhävas, ett samhällsgeografiskt perspektiv som utgår från det problematiska förhållandet mellan individ och samhällsstruktur. Några av de frågeställningar som artikeln kommer att beröra kan exemplifieras utifrån t ex fenomenet Northern Soul eller Kulturföreningen Oasen i Stockholmsstadsdelen Rågsved. En del har skrivits om Northern Soul. En aspekt saknas dock, nämligen frågan om varför just soul just i området mellan Manchester och Liverpool just från och med slutet av 60-talet? Svaren har naturligtvis funnits tillgängliga, men det märkliga är att ingen verkat ha intresserat sig för frågan. På liknande sätt kan man fråga sig hur Oasen förhöll sig till en specifik ungdomsgeneration i Rågsved, till det sena 70-talets Rågsved som livsmiljö och till tunnelbane- och höghusförorten Rågsveds historia, sociala struktur, planläggning etc? Och var kommer individen, en Thåström eller någon av de som aldrig blev kända, in i det hela? Den ena aspekten på frågeställningen handlar om att förstå lokala kontexter som komplexa arenor och den andra om de livshistorier som genomströmmar och producerar varje arena; som är både producenter och produkter av förändring och kontinuitet.
|
|
| 3. |
- Ståhle, Alexander, et al.
(författare)
-
Compact Sprawl Experiments : four strategic densification scenarios for two modernist suburbs in Stockholm
- 2009
-
Ingår i: Proceedings of the 7th International Space Syntax Symposium. - 9789174153477 ; , s. 109:1-109:15
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- One of the biggest challenges for future urban design is to cope with suburbia and sprawl. This paper investigates how sprawl can be compacted in terms of spatial morphology. New 'user-related' location density measures, like spaciousness and compactness, are introduced that integrate floor area, axiality of pedestrian network, and public open space. These and 'administrative' area density measures are applied to two modernist suburbs in Stockholm, Björkhagen and Rågsved (1946-1957), and four strategic densification scenarios: 'New urbanism', 'New regularism', 'New conservatism', and 'New modernism'. The results show that the suburbs can increase by 100% in Floor Area Ratio in the first two and but only 20-40% in the other two. Floor area accessibility, however, is influenced by network accessibility more than plot density. Public open space is needed to uphold spaciousness and compactness. To conclude, tree-like morphologies seem rational in peripheral low density suburbs with a lot of public open space, but when densified the grid becomes more necesary to uphold compactness. Even though densification by 'New urbanism' or 'New regularism' in modernist suburbia is improbable due to political reality, they point out possible ways to compact more efficiently modernist sprawl as well as the need for further research.
|
|
| 4. |
- Lawson, Adolphe, 1951-
(författare)
-
Demokrati på förortska : Storstadssatsningen i Stockholm, Haninge, Huddinge och Södertälje : en process för segregationsbekämpning, demokratiutveckling och förvaltningsförnyelse
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förort och integration har de senaste decennierna utvecklat sig till ett mäktigt motsatspar i svensk samhällsdebatt. Miljonprogrammets medialt uppmärksammade bostadsområden runt de stora städerna har lyfts fram som välfärdssamhällets baksida, det segregerade Sverige.Under den första halvan av 2000-talets första decennium gjordes ett omfattande politiskt försök att angripa flera av de sociala och ekonomiska problem som förknippades med integrationen av förorten och dess människor. Den statskommunala storstadssatsningen omfattade sju kommuner och tjugofyra bostadsområden i och omkring Stockholm, Göteborg och Malmö samt sju–åtta olika "mål"- eller politikområden: arbetsmarknad, fritid och kultur, fysisk bostadsområdesförnyelse, skola och språkutveckling, socialbidrag och utbildning. Formellt till en delad budgetkostnad av fyra miljarder. Adolphe Lawson var en av de forskare på Södertörns högskola som följde processen på nära håll i Haninge, Huddinge, Södertälje och Stockholm. I lokalpress och på plats gjorde han sig ett namn som en skarp och frispråkig utvärderare.I Demokrati på förortska analyserar han hur segregationsbekämpning, demokratiutveckling och förvaltningsförnyelse tar sig uttryck på kommunal nivå och på lokalt plan: i Flemingsberg, Fornhöjden, Geneta, Hovsjö, Husby, Jordbro, Rinkeby, Ronna, Rågsved, Skärholmen,Tensta, Vårby Gård och Västra Skogås. Allt i syfte att öka valdeltagandet tredje söndagen i september vart fjärde år.I boken presenterar Lawson sin tolkning av den svenska modellen för segregationsbekämpning. Därtill ger han en noggrann framställning av praktik och teori i storstadssatsningens bostadsområden och kommuner.
|
|
