| 1. |
|
|
| 2. |
- Allodi, Mara, 1959-
(författare)
-
Specialpedagogiska insatser internationellt och i det svenska utbildningssystemet
- 2017
-
Ingår i: Dyslexi. - 1401-2480. ; 1, s. 6-10
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Tillsammans med studenter i mastersprogrammet genomfördes en analys av specialpedagogiskt stöd i några utbildningssystem som var möjliga att jämföra med det svenska systemet och som verkade framgångsrika eller åtminstone intressanta. Från en jämförelse av dessa olika modeller identifieras några komponenter som jag föreslår att vi skulle inspireras av för att kunna genomföra mer effektiva specialpedagogiska insatser i det svenska skolsystemet. En undersökning av vad som görs i andra sammanhang kan göra det tydligare för oss vad det är som saknas i specialpedagogisk praxis och ge indikationer om vilka uppfattningar som ligger bakom dessa val.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Westling Allodi, Mara, 1959-
(författare)
-
Det sociala klimatet : Den dolda sidan av skolan som lärandemiljö
- 2011
-
Ingår i: Psykisk hälsa. - Stockholm : Svenska föreningen för psykisk hälsovård (Sfph). - 0033-3212. ; :4, s. 58-65
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det sociala klimatet som uppstår i en grupp av elever i skolan kan upplevas med tydlighet när man befinner sig i en sådan grupp under en tid och observerar samspelssituationer mellan elever, mellan lärare och elever, och ser hur elever och vuxna uttrycker sig, tittar på och behandlar varandra, samt vilka aktiviteter som utspelar sig. Som observatör har jag upplevt en känsla av förtryck, meningslöshet och en önskan att fly, i vissa miljöer där de vuxna i stor utsträckning ägnar sig åt att tillrättavisa elever och där de aktiviteter som erbjuds inte fungerar. I vissa miljöer skapas även rädsla och osäkerhet när elever är rädda för att göra fel, för att bli kritiserade eller till och med hånade. I andra fall har jag blivit tagen av skolmiljöer som sjuder av glädje och hopp, där det finns tillit mellan vuxna och elever, och där elever utstrålar självförtroende och är engagerade i meningsfulla aktiviteter. I min erfarenhet är skillnaderna mellan dessa undervisningsmiljöer inte beroende på elevernas inneboende egenskaper, utan beror på den arbetsmiljö som i stor utsträckning kommer att skapas av lärarna över tid. Det sociala klimatet som uppstår i skolans lärandeaktiviteter är med andra ord även en indikator på pedagogisk kvalité, förutom att det påverkar deltagarnas välbefinnande, tillfredställelse och prestationer. Trots att dessa egenskaper av skolans miljöer verkar betydelsefulla, kan de tendera att bli bortglömda eller osynliggjorda, i synnerhet om vi förmås att tro att skolans verksamhet består huvudsakligen av en samling av administrativa och byråkratiska regel- och kontrollsystem. Betydelsen av dessa aspekter i skolans miljö har studerats och definierats med flera näraliggande begrepp som klassrumsklimat, skolklimat eller skolans organisatoriska klimat. Flera studier har visat att det finns skillnader mellan skolor och att det finns ett positivt samband mellan indikatorer av socialt klimat och elevernas välbefinnande och resultat. I denna artikel vill jag dra uppmärksamheten till de sociala, relationella och känslomässiga aspekter som bidrar till att skapa skolans sociala miljö och som definieras som skolans sociala klimat. Några egenskaper av det sociala klimatet presenteras som gör det till ett utomordentligt verktyg för att utveckla skolans verksamhet, i synnerhet om man vill skapa skolmiljöer som svarar mot elevernas behov och motverkar exkludering och utslagning. Erfarenheter från ett pågående forskningsprogram redovisas.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Baraldi, Erika, 1982-
(författare)
-
Hva lærer bør vite om prematurfødte : Hva jeg skulle ønske at alle lærer fikk vite om sine prematurfødte elever
- 2021
-
Ingår i: Prematurposten Norge. ; 2021:1, s. 6-9
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Alt begynner med barna. Barna som har overlevd sin for tidlige fødsel, og deres ofte emosjonelt berørte pårørende, som har våket over kuvøsen. At barna overlever er et bevis på helsevesenets enorme framgang innen nyfødtmedisin, et tegn på internasjonalt samarbeid, dyktige forskere og flinke klinikker. Men, historien slutter ikke der. For etter tiden på sykehuset kommer det noe annet.Om et ekstremt for tidlig født barn tilbringer 100 dager på sykehus, så er det ingenting mot de nærmere 2000 grunnskoledagene som barnet senere skal gjennom. Med andre ord, skolen trenger å utvikle seg i samme takt som helsevesenet når det gjelder de for tidlig fødte elevene – for barnas skyld, for foreldrenes skyld og for pedagogenes skyld.
|
|
| 9. |
- Brodin, Jane, 1942-, et al.
(författare)
-
Barn med rörelsehinder i förskolan
- 2014. - 2
-
Ingår i: Med sikte på förskolan. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144092577 ; , s. 133-156
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
|
|
