| 1. |
- Helldin, Rolf, 1944-, et al.
(författare)
-
Specialpedagogiska nybyggare : En historisk antologi om organisation, funktionshinder och särskilt stöd under 1900-talet
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antologin innehåller texter om Karin Danell och Charlottendals skolhem, den första specialskola för elever med grav språkstörning (av Agneta Ahlin-Emilsson); om Alfhild Tamm, en pionjär inom läs- och skrivforskning (av Toura Hägnesten); om systrarna Runströms och Björsgårdens skol- och feriehem i Leksand (av Torsten Lundberg); om specialpedagogiska synsätt i läroplaner (av Gunilla Sandberg); om en skoldaghem i Mälardalen (av Elisabet Ekegren Johansson); om livet på en institution för personer med utvecklingsstörning (av Ingela Lindkvist Larsson)
|
|
| 2. |
- Krantz, Helena, 1946-
(författare)
-
Barns tidiga läsutveckling : En studie av tidiga språkliga och kognitiva förmågor och senare läsutveckling
- 2011
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this study is to analyze and describe the reading of a group of pupils in a preschool class and grade 1 and to search for links between preschool language and cognitive skills and early literacy development. A total of 49 pupils participated in the study and their literacy development was analyzed over two consecutive years in preschool class and grade 1, partly by teacher evaluations and partly by reading tests. In the autumn term of the preschool class the pupils’ phonological awareness, letter knowledge, impressive and expressive vocabulary, short-term memory and syntactic skills were tested. The main aim was to examine how these skills predicted reading in preschool class and grade 1. Single correlation analyses revealed that phonological awareness, letter knowledge, short-term memory and syntactic skills were significantly related to literacy development, whereas these patterns of prediction were not found regarding verbal skills. When analyzing the unique contribution of every single predictor to explain variations in reading ability, phonological awareness gives a specific additional contribution to reading ability in preschool class, whereas letter knowledge gives an additional contribution both in preschool class and grade 1. These patterns of prediction were not found regarding more general verbal skills or memory. When prior reading ability is also taken into consideration, the prediction of the analyzed preschool skills declines and it is mainly the prior reading ability that is significantly related to literacy development. This study indicates the importance of success in early literacy development. To make this possible for all students the teachers must be able to identify the developmental stage to build upon. An important conclusion is that reading education must rely on a solid theoretical basis and the use of a diagnostic approach.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Straszer, Boglárka, fil.dr, professor, 1973-, et al.
(författare)
-
Rektor för modersmålslärare och studiehandledare : Ett komplext skolledaruppdrag i ett hållbarhetsperspektiv
- 2023
-
Ingår i: Språk i praktiken – i en föränderlig värld. - : Stockholms universitet. ; , s. 403-427, s. 403-427
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I denna artikel står en skolledare från ett specifikt svenskt utbildningssammanhang i fokus. Skolledaren är biträdande rektor för en kommunal modersmålsenhet och ansvarar för en verksamhet där personalgruppen består av modersmålslärare och studiehandledare. Syftet med artikeln är att undersöka detta specifika ledaruppdrag i ett mångfalds- ochhållbarhetsperspektiv med särskilt fokus på social och kulturell hållbarhet. Syftet nås genom en fallstudie som med en kvalitativ innehållsanalys studerar en skolledares beskrivningar av sitt ledaruppdrag vid två tillfällen under en tvåårsperiod. Hållbart ledarskap studeras utifrån flera moraliska principer och resultaten visar att den aktuella ledarens uppdrag i viss mån kan definieras som hållbart, men att det även finns flera faktorer som kan åtgärdas för att det aktuella ledaruppdraget ska bli mer hållbart.
|
|
| 5. |
- Berthén, Diana, 1956-, et al.
(författare)
-
Musikundervisning för grundsärskolan? – en forskningsöversikt
- 2022
-
Ingår i: Nordic Research in Music Education. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2703-8041. ; 3, s. 21-50
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Det övergripande syftet med denna artikel är att bidra med en översikt som kartlägger internationell forskning om musikundervisning för barn och ungdomar (F–9) med intellektuell funktionsnedsättning (IF). I Sverige får elever som bedöms inte kunna nå grundskolans lärandemål vanligen sin utbildning i den skilda skolformen grundsärskolan. En konfigurativ översikt har genomförts och 26 utvalda artiklar har analyserats med fokus på musikundervisningens mål. Resultatet redovisas i tre teman: Attityder och förhållningssätt, Undervisning och lärande samt Kritiska studier för empowerment och diskuteras mot kulturhistorisk teori och begrepp såsom musical becoming. Artikeln bekräftar tidigare översikters resultat: behovet av klassrumsstudier i grundsärskolan.
|
|
| 6. |
- Rydell, Maria
(författare)
-
Bedömning på sfi
- 2021
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Den här texten riktar fokus mot bedömning av språkfärdighet. En central del av lärares yrkesvardag handlar om att förhålla sig till hur och på vilka sätt elever uttrycker kunskaper, förmågor och färdigheter. Bedömning är därför en viktig del i det pedagogiska uppdraget och kan ta sig olika uttryck beroende på syftet med bedömningen. Bedömning kan också ha olika funktioner och olika betydelser för de som är inblandade. Eftersom sfi, precis som den övriga vuxenutbildningen, inte har fasta terminer kan bedömning sägas ha en framträdande roll. Elever ska kunna gå vidare i kurssystemet löpande under året och sfi-lärare behöver därför göra återkommande avstämningar om eleverna uppnått målen eller inte. Bedömningsarbetet påverkas även av den stora heterogeniteten bland målgruppen, vilket gör det viktigt att ha kännedom om elevers olika styrkor och utvecklingsområden för att kunna anpassa undervisningen så att den främjar elevernas språkutveckling. Den här artikeln behandlar utgångspunkter för bedömning av språkfärdighet som är relevanta både för summativ bedömning och för formativ bedömning.
|
|
| 7. |
|
|
