| 1. |
|
|
| 2. |
- Westling Allodi, Mara
(författare)
-
Specialpedagogik i en skola för alla : Granskning av specialpedagogiska verksamheter i en svensk kommun
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommunerna har en stor frihet i utformningen av stödet till de elever som har rätt till det. Den specialpedagogiska verksamheten får olika skepnader: den kan vara knuten till arbetslag, kan omfatta grupper och klasser tänkta för elever med specifika funktionshinder och som finns i vanliga grundskolor, men den kan även bestå av fristående enheter. Särskoleklasser utgör en verksamhet som ingår i vissa grundskolor, medan ett växand eantal av elever som är berättigade till särskolan väljer att gå i en grundskoleklass. Finansieringen av dessa verksamheter kan ske på olika sätt: med central anslag från utbildningsnämnden eller via skolornas ordinarie budget, eller genom att den ursprungliga skolan köper en plats för en elev på en specialenhet. Dessa verksamheter förväntas samverka och samarbeta med den övriga skolorgansiationen, med andra lokala och statliga myndigheter, samt vara lyhörda för föräldrar och elever, i sysftet att tillförsäkra varje elevs rätt till en utbildning som stärker ens känsla av värdighet och integritet. Dessa verksamheter behöver hantera kontrasterande målsättningar. Hänsyn till lagar förordningar och politiska styrdokument - både internationella och nationella - ekonomisk effektivitet, kvalité etiska överväganden och individens rättigheter ska vägas samma i verksamheter av olika slag. Om en av dessa målsättninga rblir dominerande kan den motarbeta uppnåendet av de andra målsättningarna. Vilka målsättningar styr och vilka krafter påverkar utformningen av specialpedagogiska verksamheter på kommun- och skolnivå? Vilka blir konsekvenserna av olika organisatoriska modeller? vilka möjligheter och hinder upplevs i dessa verksamheter? Denna rapport försöker svara på dessa frågor genom att granska specialpedagogiska verksamheter i en kommun.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Westling Allodi, Mara, 1959-
(författare)
-
Särskilt stöd i den svenska skolan och internationellt - en jämförande analys av policy och praktik för specialpedagogiska insatser och särskilt stöd
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Specialpedagogisk policy och praktik i nio olika utbildningssystem har analyserats av en grupp studenter på Stockholms universitet som deltog i kursen Områdesöversikt över internationell forskning inom specialpedagogikunder hösten 2015. Dessa analyser är publicerade i Working paper 2. Ett uppdrag från 2015 års Skolkommissionen var att beskriva modeller förtidiga insatser och särskilt stöd från olika utbildningssystem. I denna text identifieras några systembland dessa exempel som verkar fördelaktiga och deras organisation av utbildning och specialpedagogik jämförs med den svenska. En översikt av specialpedagogikens historiska rötter används för att reflektera över några utmaningar som alltjämt är närvarande i den svenska kontexten kring specialpedagogik, inclusion och särskilt stöd.
|
|
| 5. |
- Gabriella, Höstfält, 1957-, et al.
(författare)
-
Stödinsatser i skolan med lärmiljön som utgångspunkt
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande presentation argumenterar för att stödinsatser i skolan i sin utformning genomsyras av en mångfald av syften, där de mest frekventa är måluppfyllelse i relation till läroplanens kunskapskrav, juridisk eftergivenhet, för resultats- eller kvalitetsredovisning, för att äska resurser, eller för att tjäna administrativa syften. En nutidshistorisk tillbakablick indikerar att individualiserade stödinsatser ursprungligen förväntades minska kategoriska placeringar till förmån för mindre restriktiva lärmiljöer. Den styrningsmodell för utbildning som därefter har införts bygger på ekonomiska marknadsprinciper med tydligt formulerade mål, medvetna strategier, styrning och ledning samt tydlig uppföljning och utvärdering för att uppnå målen. De offentliga policydokument som utformas i linje med styrningsmodellen ger exempel på en statlig myndighets sätt att tala till lärare och elever samt föräldrar i den svenska skolan. Ett didaktiskt läroplansteoretiskt perspektiv bidrar med teoretiskt och metodologiskt stöd för att granska aktuella marknadsprinciper, offentliga policytexter samt exemplifiera möjligheten att utgå från lärmiljön i utformningen av stödinsatser. Efter granskning av offentliga policydokument, presenteras förslag för att utveckla en läroplansstödd utformning av undervisning och utvärdering genom att i förhållande till policytexterna upprätta alternativa mål och alternativ bedömning samt ersätta resultat med didaktiska undervisningsmetoder.
|
|
| 6. |
- Westling Allodi, Mara, 1959-, et al.
(författare)
-
"Språket - det tar lite tid att lära sig" : Utvärdering av försöksverksamhet gällande 105 timmar extra undervisning i svenska eller svenska som andraspråk
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten i detta Working Paper redovisar resultat från en utvärdering som genomfördes 2014-2015 på uppdrag av Skolverket, av försöksverksamheten med extraundervisning i svenska/svenska som andra språk. En bakgrundsbeskrivning presenteras av hur mottagandet av nyanlända har organiserats i det svenska skolsystemet. Studien presenterar beskrivningar och analyser från nio fallstudier baserade på dokumentation, observationer, intervjuer med 55 lärare, rektorer och ansvariga på utbildningsförvaltning, intervjuer med 38 elever och enkätsvar från 87 lärare. Rapporten visar att mottagande av nyanlända och extraundervisningen organiseras på olika sätt i dessa kommuner och att denna organisation är komplicerad och i några fall föränderlig. Innehållet och organisationen av extraundervisningen varierade. Det statliga bidraget ersatte inte alla kostnader för verksamheten i vissa fall. Lärarnas uppfattning överlag var att extraundervisningen hade flera positiva effekter. De intervjuade eleverna uppskattade möjligheten att få mer schemalagd undervisning med meningsfullt innehåll och tyckte att de kunde lära sig snabbare det svenska språket med denna förstärkning. Därför kan det anses vara problematiskt att inte alla nyanlända elever får ta del av denna extra satsning som extraundervisningen innebär.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
