| 1. |
-
Specialpedagogik för lärare
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Specialpedagogik för lärare riktar sig till alla lärarstuderande men passar även på specialpedagog- och speciallärarprogram. Boken speglar kärnan i läraruppdraget, det vill säga att stödja lärmiljöer som främjar välbefinnande och lärande och gör alla elever delaktiga. Antologin bidrar till att aktualisera kunskap om alla barns och ungdomars utveckling och behov och integrerar dem i gynnsamma undervisningspraktiker.Specialpedagogik för lärare täcker in följande delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan:specialpedagogikens roll i utbildningssystemettidiga insatser i förskolan och skolanspecialpedagogik och organisationspecialpedagogik i klassrummetspecialpedagogiska insatser och risker i utveckling eller funktionsnedsättningar.
|
|
| 2. |
- Westling Allodi, Mara, 1959-
(författare)
-
Specialpedagogik - en personling ingång
- 2021
-
Ingår i: Specialpedagogik för lärare. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127827318 ; , s. 12-32
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Specialpedagogik är ett kunskapsfält som är kopplat till praktiker och till verksamheter som i stor utsträckning sysslar med undervisning, utbildning, lärande och utveckling. Det är ett kunskapsområde som har ett stort fokus på tillämpningar, det vill säga kunskap som kan ligga till grund för beslut och handlingar, till exempel i ett skolsammanhang. Det är ett område som utvecklas och fördjupas, detta är ett ämne som fortfarande växer åt olika håll. En läsning av kapitlen i denna bok kan ge en bild av den multifacetterade och multidisciplinära specialpedagogiken.Specialpedagogisk kunskap och kompetens behövs för lärare i olika skolformer och roller. Det kan vara en särskild mer specialiserad uppgift i det svenska utbildningssystemet för vissa lärare som får en fortbildning i specialpedagogik och får ytterligare en lärarexamen som speciallärare och specialpedagoger. I ett utbildningssystem som - i enlighet med de antagna globala hållbarhetsmål - strävar att bli inkluderande, rättvis och likvärdig, kan den specialpedagogiska kompetensen inte vara exklusiv för få specialister, utan är en kunskap och kompetens som alla lärare behöver tillägna sig under sin utbildning och utveckla under sin praktik.
|
|
| 3. |
- Westling Allodi, Mara, 1959-
(författare)
-
Särskilt stöd i den svenska skolan och internationellt - en jämförande analys av policy och praktik för specialpedagogiska insatser och särskilt stöd
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Specialpedagogisk policy och praktik i nio olika utbildningssystem har analyserats av en grupp studenter på Stockholms universitet som deltog i kursen Områdesöversikt över internationell forskning inom specialpedagogikunder hösten 2015. Dessa analyser är publicerade i Working paper 2. Ett uppdrag från 2015 års Skolkommissionen var att beskriva modeller förtidiga insatser och särskilt stöd från olika utbildningssystem. I denna text identifieras några systembland dessa exempel som verkar fördelaktiga och deras organisation av utbildning och specialpedagogik jämförs med den svenska. En översikt av specialpedagogikens historiska rötter används för att reflektera över några utmaningar som alltjämt är närvarande i den svenska kontexten kring specialpedagogik, inclusion och särskilt stöd.
|
|
| 4. |
- Helldin, Rolf, 1944-, et al.
(författare)
-
Specialpedagogiska nybyggare : En historisk antologi om organisation, funktionshinder och särskilt stöd under 1900-talet
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antologin innehåller texter om Karin Danell och Charlottendals skolhem, den första specialskola för elever med grav språkstörning (av Agneta Ahlin-Emilsson); om Alfhild Tamm, en pionjär inom läs- och skrivforskning (av Toura Hägnesten); om systrarna Runströms och Björsgårdens skol- och feriehem i Leksand (av Torsten Lundberg); om specialpedagogiska synsätt i läroplaner (av Gunilla Sandberg); om en skoldaghem i Mälardalen (av Elisabet Ekegren Johansson); om livet på en institution för personer med utvecklingsstörning (av Ingela Lindkvist Larsson)
|
|
| 5. |
- Herkner, Birgitta, 1951-, et al.
(författare)
-
Early identification or broken promises? : a comparison of literacy assessment performance in 112 Swedish third graders
- 2014
-
Ingår i: European Journal of Special Needs Education. - : Taylor & Francis Group. - 0885-6257 .- 1469-591X. ; 29:2, s. 237-246
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The national standardised literacy assessment (NSLA) for Swedish Language was introduced in 2009 as a grade-three compulsory assessment and includes the assessment of reading ability. It was introduced as a measure of relatively early identification of reading difficulties among nine-years old students. The primary objective of this study was to examine whether the NSLA is able to identify students with word decoding problems from a sample of third graders (N = 112; n = 57 girls; n = 55 boys) attending six schools in a Swedish municipality. Eleven students (10%) performed below the cut-off value for word decoding ability in students of this age group. Only three of these students were identified as not achieving the goals posed by the NSLA. In contrast, eight students with low word decoding ability managed to meet the NSLA requirements. Gender differences were observed, since all of the students who passed the NSLA, notwithstanding having low performance in WD, were boys. Although the NSLA was specifically introduced at this level to identify weakness in reading at an early stage, the results of this study indicate that approximately three quarters of students with poor word decoding ability may remain unidentified by the NSLA. These findings call into question the validity of the NSLA in recognising pupils in need of additional support in reading.
|
|
| 6. |
- Westling Allodi, Mara, 1959-
(författare)
-
Det sociala klimatet : Den dolda sidan av skolan som lärandemiljö
- 2011
-
Ingår i: Psykisk hälsa. - Stockholm : Svenska föreningen för psykisk hälsovård (Sfph). - 0033-3212. ; :4, s. 58-65
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det sociala klimatet som uppstår i en grupp av elever i skolan kan upplevas med tydlighet när man befinner sig i en sådan grupp under en tid och observerar samspelssituationer mellan elever, mellan lärare och elever, och ser hur elever och vuxna uttrycker sig, tittar på och behandlar varandra, samt vilka aktiviteter som utspelar sig. Som observatör har jag upplevt en känsla av förtryck, meningslöshet och en önskan att fly, i vissa miljöer där de vuxna i stor utsträckning ägnar sig åt att tillrättavisa elever och där de aktiviteter som erbjuds inte fungerar. I vissa miljöer skapas även rädsla och osäkerhet när elever är rädda för att göra fel, för att bli kritiserade eller till och med hånade. I andra fall har jag blivit tagen av skolmiljöer som sjuder av glädje och hopp, där det finns tillit mellan vuxna och elever, och där elever utstrålar självförtroende och är engagerade i meningsfulla aktiviteter. I min erfarenhet är skillnaderna mellan dessa undervisningsmiljöer inte beroende på elevernas inneboende egenskaper, utan beror på den arbetsmiljö som i stor utsträckning kommer att skapas av lärarna över tid. Det sociala klimatet som uppstår i skolans lärandeaktiviteter är med andra ord även en indikator på pedagogisk kvalité, förutom att det påverkar deltagarnas välbefinnande, tillfredställelse och prestationer. Trots att dessa egenskaper av skolans miljöer verkar betydelsefulla, kan de tendera att bli bortglömda eller osynliggjorda, i synnerhet om vi förmås att tro att skolans verksamhet består huvudsakligen av en samling av administrativa och byråkratiska regel- och kontrollsystem. Betydelsen av dessa aspekter i skolans miljö har studerats och definierats med flera näraliggande begrepp som klassrumsklimat, skolklimat eller skolans organisatoriska klimat. Flera studier har visat att det finns skillnader mellan skolor och att det finns ett positivt samband mellan indikatorer av socialt klimat och elevernas välbefinnande och resultat. I denna artikel vill jag dra uppmärksamheten till de sociala, relationella och känslomässiga aspekter som bidrar till att skapa skolans sociala miljö och som definieras som skolans sociala klimat. Några egenskaper av det sociala klimatet presenteras som gör det till ett utomordentligt verktyg för att utveckla skolans verksamhet, i synnerhet om man vill skapa skolmiljöer som svarar mot elevernas behov och motverkar exkludering och utslagning. Erfarenheter från ett pågående forskningsprogram redovisas.
|
|
| 7. |
- Westling Allodi, Mara, 1959-
(författare)
-
Förbjudet område? Utbildning och kompetensutveckling om högbegåvade barns behov i skola och förskola
- 2014
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X .- 2000-4192. ; 91:2, s. 139-151
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Specialpedagogisk utbildning om särbegåvning i skola och förskola finns sedan några år på Stockolms Universitet och har utvecklats utifrån de behov av mer kunskap om villkoren för ett adekvat bemötande och behoven av stöd och stimulans för barn och ungdomar som visar tecken på en brådmogen utveckling och stor kapacitet inom en eller flera domäner. En internationell översikt av utbildningspolicy, resurser, lärarutbildning och kompetensutveckling som avser denna elevgrupp ger en bild av det mångfacetterade internationella utbildningslandskapet. Även om forskningsfältet i det svenska skolsystemet inte är särskilt starkt, har det vuxit ett intresse för dessa frågor i media och bland studenter och lärare. Studier och uppsatser presenteras som ger inblick i den svenska skolsituationen, och ger indikation om angelägna utvecklingsområden. Utifrån erfarenheterna av specialpedagogisk utbildning och insikter från aktuella studier identifieras angelägna pedagogiska frågor att arbeta med och visioner för framtiden.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Westling Allodi, Mara, 1959-, et al.
(författare)
-
"Språket - det tar lite tid att lära sig" : Utvärdering av försöksverksamhet gällande 105 timmar extra undervisning i svenska eller svenska som andraspråk
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten i detta Working Paper redovisar resultat från en utvärdering som genomfördes 2014-2015 på uppdrag av Skolverket, av försöksverksamheten med extraundervisning i svenska/svenska som andra språk. En bakgrundsbeskrivning presenteras av hur mottagandet av nyanlända har organiserats i det svenska skolsystemet. Studien presenterar beskrivningar och analyser från nio fallstudier baserade på dokumentation, observationer, intervjuer med 55 lärare, rektorer och ansvariga på utbildningsförvaltning, intervjuer med 38 elever och enkätsvar från 87 lärare. Rapporten visar att mottagande av nyanlända och extraundervisningen organiseras på olika sätt i dessa kommuner och att denna organisation är komplicerad och i några fall föränderlig. Innehållet och organisationen av extraundervisningen varierade. Det statliga bidraget ersatte inte alla kostnader för verksamheten i vissa fall. Lärarnas uppfattning överlag var att extraundervisningen hade flera positiva effekter. De intervjuade eleverna uppskattade möjligheten att få mer schemalagd undervisning med meningsfullt innehåll och tyckte att de kunde lära sig snabbare det svenska språket med denna förstärkning. Därför kan det anses vara problematiskt att inte alla nyanlända elever får ta del av denna extra satsning som extraundervisningen innebär.
|
|
| 10. |
|
|
