| 1. |
|
|
| 2. |
- Westling Allodi, Mara
(författare)
-
Specialpedagogik i en skola för alla : Granskning av specialpedagogiska verksamheter i en svensk kommun
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommunerna har en stor frihet i utformningen av stödet till de elever som har rätt till det. Den specialpedagogiska verksamheten får olika skepnader: den kan vara knuten till arbetslag, kan omfatta grupper och klasser tänkta för elever med specifika funktionshinder och som finns i vanliga grundskolor, men den kan även bestå av fristående enheter. Särskoleklasser utgör en verksamhet som ingår i vissa grundskolor, medan ett växand eantal av elever som är berättigade till särskolan väljer att gå i en grundskoleklass. Finansieringen av dessa verksamheter kan ske på olika sätt: med central anslag från utbildningsnämnden eller via skolornas ordinarie budget, eller genom att den ursprungliga skolan köper en plats för en elev på en specialenhet. Dessa verksamheter förväntas samverka och samarbeta med den övriga skolorgansiationen, med andra lokala och statliga myndigheter, samt vara lyhörda för föräldrar och elever, i sysftet att tillförsäkra varje elevs rätt till en utbildning som stärker ens känsla av värdighet och integritet. Dessa verksamheter behöver hantera kontrasterande målsättningar. Hänsyn till lagar förordningar och politiska styrdokument - både internationella och nationella - ekonomisk effektivitet, kvalité etiska överväganden och individens rättigheter ska vägas samma i verksamheter av olika slag. Om en av dessa målsättninga rblir dominerande kan den motarbeta uppnåendet av de andra målsättningarna. Vilka målsättningar styr och vilka krafter påverkar utformningen av specialpedagogiska verksamheter på kommun- och skolnivå? Vilka blir konsekvenserna av olika organisatoriska modeller? vilka möjligheter och hinder upplevs i dessa verksamheter? Denna rapport försöker svara på dessa frågor genom att granska specialpedagogiska verksamheter i en kommun.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Eriksson, Göta, 1943-
(författare)
-
En inkluderande undervisning i matematik. Vad kan det innebära?
- 2007
-
Ingår i: <em>Proceedings of the 3rd Nordic Research Conference on Special Needs Education in Mathematics</em>. - Aalborg : Adgangskursus, Aalborg Universitet.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- My aim in this article is to clarify the notion of inclusion in relation to teaching and learning in early arithmetic. Firstly, I investigate how the content is constructed in a normalizing as opposed to a triadic teaching process and the mediating effects on children’s knowledge acquisition. Secondly, I examine how these processes relate to practical and theoretical concepts. My conclusion is that the normalizing process has equality as a goal for instruction, i.e. giving the same predetermined, formalized content to different individuals, resulting in the exclusion of children with practical concepts. In the triadic process the arithmetic content is adjusted to varying abilities of the children. Logically, the child’s cultural development becomes progressively related to both practical and theoretical knowledge, making the possibility of inclusion more plausible. Thus, inclusion is not given once and for all but turns into a longitudinal progressive and interactive process.
|
|
| 6. |
- Helldin, Rolf
(författare)
-
Klass, kultur och inkludering
- 2007
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - Göteborg : Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 12:2, s. 119-134
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I den här artikeln jämförs betingelserna för två alternativa pedagogiker som kan användas för att motverka de inkluderingssvårigheter i skolan som uppstår ur skillnader i kulturellt ursprung eller klasstillhörighet. De två pedagogikerna tar sin utgångspunkt i det socialpolitiska begreppet affirmation», det vill säga bekräftelse av olikhet i form av differentierande och kompenserande åtgärder och begreppen dekonstruktion och transformation. De senare innebär pedagogisk analys, bearbetning och förändring på sikt av grundläggande orättvisa strukturer i utbildning och samhälle. De två alternativa pedagogikerna relateras till skolans beroende av en traditionell liberal välfärdsteori, och texten visar hur den liberala välfärdsteorin motverkar inkludering i skolan. I artikeln diskuteras också möjligheten att inom den specialpedagogiska forskningen närmare utreda hur de två alternativa pedagogikerna skulle kunna samverka, varvid det framkommer att det fortfarande är oklart hur de specialpedagogiska motsättningar som specificeras i artikeln ser ut i detalj.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Linikko, Jari, 1956-
(författare)
-
"Det gäller att hitta nyckeln..." : Lärares syn på undervisning och dilemman för inkludering av elever i behov av särskilt stöd i specialskolan
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis is to clarify the contradictions in teaching practice that are reflected in teachers' statements about the education of pupils in need of special support at the government-run special schools in Sweden, especially from the perspective of inclusion. The contradictions are explored using Engeström’s model of Activity Systems. The following questions are addressed: 1) What aspects are highlighted by teachers as essential in the instruction of pupils in need of special support? 2) What opportunities and barriers to inclusive education can be seen in the teachers' statements? 3) How does a teacher of pupils with multiple disabilities collaborate with other teachers in the team? Sixteen teachers from all five regional special schools for the deaf and hard-of-hearing were interviewed. The theoretical insights of cultural-historical activity theory were utilized to analyze the transcriptions. The study shows that there are several contradictions in the Activity System model. Some specific findings are as follows: Communication with some pupils requires teachers to use several modalities, and teachers who do not have every day contact with these pupils, feel awkward in interaction. A consequence of this will be that teachers do not readily substitute for one another or divide labor equally as much as expected. More time is needed for lesson planning in cooperation with other teachers and assistants. It becomes necessary to modify materials for teaching which was time consuming. Special education groups are sometimes forgotten in plans of common activities by other school personnel. Key conclusions are: There needs to be a greater variation and flexibility in teaching methods for all students to make it easier for pupils in extra need of special support within special schools to be better included. There needs to be more interactions with those pupils and with personnel other than their teachers in order to decrease exclusion.
|
|
| 9. |
- Lundström, Elisabeth, 1953-
(författare)
-
Ett barn är oss fött : Att bli förälder när barnet har en funktionsnedsättning - ett beskrivande och tolkande perspektiv
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- “A child has been born unto us”, is the most beautiful expression of humankind’s ability to cherish hope and trust for the world, writes Hanna Arendt. She describes how every child’s birth is the beginning of something new, something that the title is intended to emphasise. “Us” in the title also indicates that the child with a functional impairment becomes a public child in a special way. The purpose of this study is to describe the experience of becoming a parent when the child has a functional impairment. The study is based on a relational perspective. The theoreticians whose ideas have been used are, aside from Arendt, also Buber, Stern and Winnicott. In the analysis of the parental narratives, inspiration was taken from Ricoeur in a hermeneutic phenomenological approach. Encounters are the themes in this thesis, and have been formulated as encounters with the child, the environment and the professionals. 30 parents (19 mothers and 11 fathers) were interviewed about their experiences of parenthood. The diagnosis of the child’s functional impairment was a chaotic and upsetting situation for the parents. Many strong, different feelings came into play. The parents could feel that they had been “thrown out into space”, and that their future was suddenly taken away from them. The future was what worried them most, and the question that was singled out was “How can we live this life?” Many professionals became involved in the child’s life, which could be both advantageous and disadvantageous for the family. The professionals’ attitudes and advices had a profound influence on the parents. Even though the child became in a sense a public child, the parents also had a feeling of having to carry on a struggle for their child in society, a” struggle of love” demanding the consideration of the child’s potential. Another “struggle of love” initially involved the parents’ own attempts to establish a relationship to the child. Thus there were two “struggles of love”. In their new, hesitant parenthood they had to “find their place in the world” and a way to exist. In their interaction with the child they had two competing figures of mind during the first period, “to be” and “to act”. The grief the parents had felt for the diagnosis could after a while be separated from the child, and it was the child who helped the parents to handle the grief. In the thesis the parents’ experiences are discussed, based on questions confronting them. How playing and training are interrelated is also discussed, as well as the significance of narration and the responsibility of the professionals. These results can be expected to have consequences for special educational work in this field.
|
|
| 10. |
- Lundström, Elisabeth, 1953-
(författare)
-
Vikten av föräldrars hälsa ur ett barnperspektiv
- 2009
-
Ingår i: Psykisk Hälsa. - : sfph, Svenska föreningen för psykisk hälsa. - 0033-3212. ; :3-4, s. 38-45
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Barn med funktionsnedsättning kan sägas leva i ett kraftfält mellan föräldrarna och de professionella. Föräldrarna kan slitas mellan expertisens kunskaper – och egna tankar om vad som är bäst för barnet. Det är därför viktigt att de professionella även har fokus på föräldrarnas situation och välbefinnande – vilket i sin tur påverkar barnets psykiska välmåga. Barnet och föräldrarna måste också få möjlighet att utveckla sitt samspel genom att bara Vara.
|
|
