| 1. |
|
|
| 2. |
- Brodin, Jane, 1942-
(författare)
-
Att stimulera barns lärande med stöd av IKT
- 2010
-
Ingår i: Specialpedagogisk tidskrift - att undervisa. - Nyköping : Svenska Förbundet för Specialpedagogik. - 2000-429X. ; :1, s. 21-23
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn med funktionsnedsättningar har ofta lyfts fram som vinnare när man talat om användning av IKT i skolan. Förväntningarna på vad IKT skulle medföra för elever i behov av särskilt stöd har varti stora både bland föräldrar och lärare. När den nya tekniken inroducerades antogs den kunna lösa många problem för barn med svårigheter av olika slag och därigenom bidra till att de bättre skulle kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Idag vet vi att det krävs mer än bara teknik.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Westling Allodi, Mara, 1959-
(författare)
-
Det sociala klimatet : Den dolda sidan av skolan som lärandemiljö
- 2011
-
Ingår i: Psykisk hälsa. - Stockholm : Svenska föreningen för psykisk hälsovård (Sfph). - 0033-3212. ; :4, s. 58-65
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det sociala klimatet som uppstår i en grupp av elever i skolan kan upplevas med tydlighet när man befinner sig i en sådan grupp under en tid och observerar samspelssituationer mellan elever, mellan lärare och elever, och ser hur elever och vuxna uttrycker sig, tittar på och behandlar varandra, samt vilka aktiviteter som utspelar sig. Som observatör har jag upplevt en känsla av förtryck, meningslöshet och en önskan att fly, i vissa miljöer där de vuxna i stor utsträckning ägnar sig åt att tillrättavisa elever och där de aktiviteter som erbjuds inte fungerar. I vissa miljöer skapas även rädsla och osäkerhet när elever är rädda för att göra fel, för att bli kritiserade eller till och med hånade. I andra fall har jag blivit tagen av skolmiljöer som sjuder av glädje och hopp, där det finns tillit mellan vuxna och elever, och där elever utstrålar självförtroende och är engagerade i meningsfulla aktiviteter. I min erfarenhet är skillnaderna mellan dessa undervisningsmiljöer inte beroende på elevernas inneboende egenskaper, utan beror på den arbetsmiljö som i stor utsträckning kommer att skapas av lärarna över tid. Det sociala klimatet som uppstår i skolans lärandeaktiviteter är med andra ord även en indikator på pedagogisk kvalité, förutom att det påverkar deltagarnas välbefinnande, tillfredställelse och prestationer. Trots att dessa egenskaper av skolans miljöer verkar betydelsefulla, kan de tendera att bli bortglömda eller osynliggjorda, i synnerhet om vi förmås att tro att skolans verksamhet består huvudsakligen av en samling av administrativa och byråkratiska regel- och kontrollsystem. Betydelsen av dessa aspekter i skolans miljö har studerats och definierats med flera näraliggande begrepp som klassrumsklimat, skolklimat eller skolans organisatoriska klimat. Flera studier har visat att det finns skillnader mellan skolor och att det finns ett positivt samband mellan indikatorer av socialt klimat och elevernas välbefinnande och resultat. I denna artikel vill jag dra uppmärksamheten till de sociala, relationella och känslomässiga aspekter som bidrar till att skapa skolans sociala miljö och som definieras som skolans sociala klimat. Några egenskaper av det sociala klimatet presenteras som gör det till ett utomordentligt verktyg för att utveckla skolans verksamhet, i synnerhet om man vill skapa skolmiljöer som svarar mot elevernas behov och motverkar exkludering och utslagning. Erfarenheter från ett pågående forskningsprogram redovisas.
|
|
| 5. |
- Ala í- Rosales, Shahla, et al.
(författare)
-
Emerging Opportunities in Higher Education : Applied Behavior Analysis and Autism
- 2010
-
Ingår i: European Journal of Behavior Analysis. - Oslo. - 1502-1149. ; 11:2, s. 207-216
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The growing number of children diagnosed with autism and the recognized importance of evidence-based interventions has substantially increased the need for well-trained applied behavior analysts. Relative to public/consumer demand, there are very few higher education programs that are equipped to train behavior analysts specializing in autism. Worldwide, there are only a few programs accredited by Association for Behavior Analysis International (ABAI), that have course sequences approved by the Behavior Analysis Certification Board (BACB), and have formal institutional course approval for classes in autism and behavior analysis. The purpose of this paper is to introduce a series of expert commentary on the context, content and systems required to build quality higher education programs in autism and applied behavior analysis. Together the articles in this special section of the European Journal of Applied Behavior Analysis form a resource for faculty and university administrators interested in the development of innovative and socially relevant training programs in higher education.
|
|
| 6. |
- Allodi Westling, Mara, 1959-
(författare)
-
Goals and values in school : A model developed for describing, evaluating and changing the social climate of learning environments
- 2010
-
Ingår i: Social Psychology of Education. - : Springer. - 1381-2890 .- 1573-1928. ; 13:2, s. 207-235
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper defines a broad model of the psychosocial climate in educational settings. The model was developed from a general theory of learning environments, on a theory of human values and on empirical studies of children's evaluations of their schools. The contents of the model are creativity, stimulation, achievement, self-efficacy, creativity, safety, control, helpfulness, participation, responsibility and influence; they are hypothesised to be structured in a circular model. The contents are defined and related to existing theories and research in education, special education, educational psychology and sociology, on the basis of reviews of literature. The model underlies the Goals, Attitudes and Values in School questionnaire, developed to assess the characteristics ofeducational settings. The model can be a practical tool in understanding and appreciating differences between learning environments in research and assessment and it could represent a guideline for interventions aimed to analyse and improve the social climate of learning environments.
|
|
| 7. |
- Allodi Westling, Mara, 1959-
(författare)
-
Stoccolma: dove la questione dei bambini non è solo una questione privata
- 2011
-
Ingår i: Infanzia. - Bologna : Universitá di Bologna /Perdisa Editore. - 0390-2420. ; :5, s. 371-372
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In Svezia, ancor oggi, persiste un sistema di Welfare che dedica molte risorse alle politiche per l'infanzia e al sostegno delle famiglie. Ció si traduce sia sul piano politico, sia su quello della produzione culturale, consolidando un diffuso atteggiamento di tutela e cura dei minori, ampiamente dimostrato nella dimensione quotidiana.
|
|
| 8. |
- Allodi Westling, Mara, 1959-
(författare)
-
The meaning of social climate of learning environments : some reasons why we do not care enough about it.
- 2010
-
Ingår i: Learning Environments Research. - : Springer. - 1387-1579 .- 1573-1855. ; 13:2, s. 89-104
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this paper is to analyse reasons underlying the neglect of social climate in education. It discusses the relevance of the concept of social climate in learning environments: presenting evidence of its effects; its importance in special needs and inclusive education; presenting existing differences between settings; discussing the contribution of social climate to teachers’ professional autonomy. The arguments support the view that social climate is an essential factor in educational processes and make incomprehensible the scarce attention reserved to it in educational policy, research and teacher programs. Indications of neglect in the Swedish context are presented. The resistance towards the concept of social climate is related to a) dualistic and hierarchic views; b) characteristics of bureaucratic systems; c) reductionist interpretations; d) difficulties in handling and evaluating social values and goals; e) post-modern criticism of scientific knowledge and psychology. Implications for counteracting reductive interpretations and meeting resistance and criticism are discussed.
|
|
| 9. |
- Brodin, Jane, 1942-
(författare)
-
Can ICT give children with disabilities equal opportunities in school?
- 2010
-
Ingår i: Improvning Schools. - London : Sage. - 1365-4802 .- 1475-7583. ; 13:1, s. 99-112
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Opoportunities for children wih disabilites to participate in school on equal conditions as others are often stressed while reality schows that many childrne with disabilities are stills egregated. ICT has been highlighted as a tool for communication and inclusion for children with disabilities but from research it appears that implementation of technology in children's everyday lift is difficult.One conclusion of the project is that there is a need both for technical and social support in school if ICT schould function as a bridge for inclusion of all pupils.
|
|
| 10. |
- Cramér-Wolrath, Emelie, 1954-
(författare)
-
Attention Interchanges at Story-Time: A Case Study From a Deaf and Hearing Twin Pair Acquiring Swedish Sign Language in Their Deaf Family
- 2012
-
Ingår i: Journal of Deaf Studies and Deaf Education. - : Oxford University Press (OUP). - 1081-4159 .- 1465-7325. ; 17:2, s. 141-162
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This case study longitudinally analyzes and describes the changes of attentional expressions in interchanges between a pair of fraternal twins, 1 deaf and 1 hearing, from the age of 10–40 months, and their Deaf family members. The video-observed attentional expressions of initiating and reestablishing interchange were grouped in 5 functional categories: “getting,” “directing,” “maintaining,” “redirecting,” and “checking” attention. Changes appear to be associated with development during the twins’ ages of 10–13, 15–24, and 28–40 months, including the use of vision in communication. Although there are similarities in the changes of each twin's communicative initiations, there are also differences based on hearing status, personality, and use of modality. This is evident in the ways in which each twin's individual attention interchanges unfold over time; it is also connected with the parents' negotiating attention and arranging “seating positions” with them. Implications and findings for special educational purposes are discussed.
|
|
