| 1. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Treasures from the Archive : Spektrum
- 2011
-
Ingår i: KTHA #2. - Stockholm : KTH Arkitekturskolan. - 9789174159431 ; , s. 22-25
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Through the history of modern architecture, avant-garde periodicals have played an important part in implementing new theoretical perspectives. Swedish architecture is no exception, although "Spektrum", the first generally acknowledged avant-garde periodical in Sweden, started with literature as its main object. "Spektrum" was founded in 1931 by the Russian immigrant Josef Riwkin. The first editors were the writer, Karin Boye, together with the literary critic, Erik Mesterton, later joined by poet Gunnar Ekelöf.Economic difficulties, following the Kreuger affair in spring 1932, forced the publisher to reorient towards architecture, thus attracting advertisers from the building industry. The first issue on architecture was called "Arkitektur och samhälle" (Architecture and Society) and was in fact identical with the last issue of "Spektrum". During the next three years, "Arkitektur och samhälle" took a radical position in promoting modern architecture. Later on, it gradually changed its position, eventually advocating reactionary ideas, paradoxically contrary to those promoted in the first issues.The Library of Architecture at the Royal Institute of Technology contains a single copy of the first issue of "Arkitektur och samhälle". Unfortunately, as this issue was originally spiral bound, cover and title page are missing. The cover was extremely fragile, made from Salubra wallpaper, of the collection designed by Le Corbusier. Furthermore, a photographic composition by El Lissitzky was printed on the cover, which is documented in the Royal Library and the Museum of Architecture in Stockholm.Editor of this first issue was architect Sven Markelius, most probably cooperating with his fiancé, Viola Wahlstedt, a professional journalist, who had previously been a co-editor of "Spektrum". Markelius invited a prestigious group of writers: architects, art historians, and critics from his personal network. Although Alvar Aalto and Gregor Paulsson were among the contributors, the only text later acknowledged was written by Gotthard Johansson, at that time an influential critic, strongly promoting modern architecture or "functionalism"– the notion that he preferred to use.In his article, "Är funktionalismen en stil?" (Is Functionalism a Style?), Gotthard Johansson took the chance of criticising a contemporary approach to architecture, advocated by art historian Heinrich Wölfflin and later further developed by Wölfflin's disciples Sigfried Giedion and Nikolaus Pevsner. Wölfflin's approach was based on perception and a new concept of space, which priviliged formal qualities and neglected cultural and historical aspects. In Sweden, this approach had recently been acknowledged by Gunnar Asplund, in his inaugural lecture as professor of Architecture at the Royal Institute of Technology in 1931.Thus, Gotthard Johansson's aim was to contribute to an ideological debate, and he strongly opposed the idea that architecture was the product of formal qualities. From his point of view, no formal approaches were sufficient, no matter if they were based on psychology or on philosophy. Instead, he advocated a cultural approach to architecture, based partly on the use of material and technique, partly on the practical use of the actual building. Eventually, he exclaimed that functionalism demanded a new science of architectural history, focusing on architecture as a cultural phenomenon.Later on, these ideas played an important part in the foundation of architectural research on housing and planning in Sweden. In 1939, Gotthard Johansson took charge of the first official housing research programme, initiated by the Swedish Society of Arts and Crafts, together with the National Association of Swedish Architects. That marked the beginning of an era of architectural research, strongly influencing architectural practice and education. However, by that time, "Spektrum" had long lost its significance for an avant-garde that was already well established in society.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Linander, Ida, 1987-, et al.
(författare)
-
Ett spektrum av sexuella samtycken : En intervjustudie om samtycke hos sexuellt aktiva vuxna
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien undersöker hur sexuellt samtycke förstås, praktiseras och upplevs: Samtycke anses ofta vara en typ av avtal för sexuell aktivitet, men definitionen av sexuellt samtycke är komplex. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på amerikanska collegestudenter, och det har saknats svenska empiriska studier som undersöker sexuellt samtycke i befolkningen.Syftet med den här studien är därför att undersöka hur sexuellt samtycke förstås, praktiseras och upplevs i sexuella relationer bland vuxna i Sverige idag.Studien är en kvalitativ intervjustudie med 31 sexuellt aktiva personer 23–61 år. Deltagarna rekryterades via annonser i lokaltidningar, breda Facebook-grupper och på stora arbetsplatser. Intervjuerna var semi-strukturerade och berörde sexuell kommunikation, sexuella relationer och erfarenheter av sexuellt samtycke. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys.Samtycke kan placeras in på ett spektrum: Analysen av intervjuerna resulterade i ett huvudtema: Ett spektrum av samtycken: kontextuellaoch kontinuerliga sexuella praktiker. Huvudtemat beskriver hur samtycke är mångfacetterat och uttrycks olika beroende av situation,relation och föreställningar om kvinnlig och manlig sexualitet och sexuell praktik. Det beskriver också hur samtycke i sig och hur samtycke kommuniceras är föränderligt och pågående, bådeöver tid och i den sexuella situationen. Huvudtemat beskriver vidare hur deltagarnas förståelse, praktik och upplevelser av samtycke och brist på samtycke kan placeras in på ett spektrummellan fullkomligt samförstånd och avsaknad av samtycke, det vill säga i form av övergrepp och sexuellt våld. Däremellan kan kommunikationen vara bättre eller sämre, och förväntningar på kvinnlig och manlig sexualitet kan spela in i vad som upplevs eller förstås som samtycke. Gråzoner för vad som upplevs som självklart och lustfyllt, eller obekvämt eller tveksamt är en del av samtyckets spektrum. Huvudtemat byggs upp av fem underteman:1. Kommunikation – så tydligt, så svårt belyser deltagarnas syn på tydlig och lyhördkommunikation som en nyckel till ett fungerande sexuellt samtycke och samspel. Samtidigt upplever deltagarna att det är svårt att kommunicera om sex och samtycke, och att de därför kan behöva träna på det och finna forum för att förbättra dessa färdigheter. Vidare beskriver deltagarna att typen av kommunikation skiljer sig åt mellan olika slags sexuella situationer och praktiker. Det som upplevs som tabubelagt kan också försvåra en god kommunikation.2. Sex och samspel i samförstånd belyser hur sexuellt samtycke när det fungerar bra förstås som självklart och ömsesidigt. Det beskriver hur samtycken kan förändras och fungera olika beroende på situation och utifrån individuella och relationella faktorer. Samtycket är någonting pågående som sker här och nu.3. Samtyckets gråzoner beskriver upplevelser där deltagarna varit osäkra på sitt eget eller andras samtycke, och erfarenheter av att bristande lust har omvandlats till samtycke efter hand.4. Avsaknad av samtycke handlar om att samtycke inte uppnås utan på olika sätt överträds, exempelvis i form av sexuellt våld. Temat handlar också om konsekvenserna av att bära med sig dessa erfarenheter. 5. Att navigera och utmana föreställningar och praktiker för sexualitet belyser hur olika föreställningar om och förväntningar på sexuellt beteende utifrån kön påverkar hur deltagarna förstår, kommunicerar och praktiserar sexuellt samtycke. I temat ingår inslag av att utmana förväntningar på romantisk och tvåsam kärlek. Viktiga insikter för arbetet för sexuell hälsa och motsexuellt våld: Kunskapen från studien kan öka förståelsen för hur sexuellt aktiva vuxna kommunicerar, praktiserar och upplever sexuellt samtycke. Detta har både vetenskaplig och samhälleligbetydelse. Insikterna kan bidra till att utveckla det hälsofrämjande arbetet för sexuell hälsa samtutveckla interventionerna i det förebyggande arbetet och de behandlande insatserna vid sexuellatrakasserier och sexuellt våld.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Heijkenskjöld, Filip, 1953-
(författare)
-
Lampan, våra ögons krycka
- 2015
-
Ingår i: Kosmos 2014 -2015. - Uppsala : Swedish Science Press. - 0368-6213. ; 91, s. 19-28
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
