| 1. |
|
|
| 2. |
- Forselius, Tilda Maria, 1952
(författare)
-
Astrid Borger, 1912–1985
- 2016
-
Ingår i: Svenskt översättarlexikon.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenskt översättarlexikon är ett biobibliografiskt uppslagsverk med artiklar om svenska och finlandssvenska översättare från äldsta tid till idag. Artikeln handlar om översättaren Astrid Borger (1912–1985).
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Forselius, Tilda Maria, 1952
(författare)
-
'Ett brev betyder så mycket': Några samtida perspektiv på historiska brev
- 2005
-
Ingår i: Kulturstudier i Sverige. Nationell forskarkonferens, 13-15 juni 2005. Linköping Electronic Conference Proceedings. - 1650-3740. ; 15, s. 1-11
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Personliga brev utgör traditionellt sett ett viktigt källmaterial inom alla de historiskt orienterade ämnena, exempelvis i biografiska studier. Under senare år har brev också uppmärksammats som en berättarform med särskilda kännetecken, som kan beforskas t.ex. från retoriska och narratologiska infallsvinklar. Bl.a. inom anglosaxisk poststrukturalistiskt inspirerad forskning och diskussion har synen på brevs textualitet också lett till ett generellt ifrågasättande av fakta- eller informationsvärdet eller av bruket av brev som dokument. Idag tycks intresset för brevutgåvor och för brev som biografisk källa åter vara stort i Sverige. Det aktualiserar frågan om hur brevdiskurser förstås och behandlas som historiska referenser. I artikeln framhåller jag risken för att de kulturellt inövade föreställningarna om brev som autentiska dokument och som sanningsbärare skymmer komplexa kulturhistoriska aspekter av brevpraktiken. Syftet är att problematisera vissa för-givet-taganden om brevberättandets direkta hänvisning till en historisk verklighet, till fakta eller sanning. Jag lyfter också fram exempel på forskare som på fruktbara sätt arbetat med brevs textuella, mediala och relationella aspekter, och som därmed visat på alternativa sätt att förstå brevets sociala roll.
|
|
| 5. |
- Forselius, Tilda Maria, 1952
(författare)
-
God dag, min läsare! Bland berättare, brevskrivare, boktryckare och andra bidragsgivare i tidig svensk veckopress 1730-1773
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis deals with the early press of 'moral weeklies' in Sweden during the period 1730 to 1773, focussing on media technological conditions and the uses of the epistolary form. This genre, which initially followed the pattern of the English Spectator, emerged in the 1730s with nine journals produced in Stockholm. These were the first periodicals in Sweden that aimed to entertain as well as instruct. The study begins with the aim of finding explanations for their sudden emergence, by looking into the cultural and tech-nological conditions of the period; such as printing, distribution, censorship practices, and potential audiences (chapters 3–6). The fall of autocracy and the rise of an early parlamentarianism provided the background. Stockholm attracted printers and book dealers, and a new generation of literati made careers in the state adminstration. Among these were several of the journals’ editors, as well as potential readers. In the next part (chapters 7–8), the extensive and varied use of the epistolary form in these weeklies is analysed, as serving different purposes. A closer examination and interpretation is made of the epistolary material in Sedolärande Mercurius [Didactic Mercury] (1730-1731), edited by Carl and Edvard Carlsson, and Then Swänska Argus [The Swedish Argus] (1732-1734), edited by Olof Dalin. In Sedolärande Mercurius a number of letters explore the theme of problems with foreign trade; and in Then Swänska Argus satires in epistolary form paint a picture of ideas from abroad posing a threat to social life, and especially to married life. The last part (chapters 9–10) follows these trends further in time, by looking into the uses of the epistolary form in a couple of journals in the latter half of the 18th century: Bref Om Blandade Ämnen [Letters about a variety of subjects] (1754), edited by Carl Christoffer Gjörwell; and Brefwäxling [Letter Exchange] (1772–1773) by Catharina Ahlgren. Brefwäxling in particular differs substantially from the journals in the 1730s, a fact that is discussed in terms of a transition from oral culture to a more literary one, new trends in epistolary rhetoric, and the gender of the narrator. The methods used in the study are archival research and textual analysis.
|
|
| 6. |
- Forselius, Tilda Maria, 1952
(författare)
-
God dag, min läsare! Bland berättare, brevskrivare, boktryckare och andra bidragsgivare i tidig svensk veckopress 1730–1773
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis deals with the early press of 'moral weeklies' in Sweden during the period 1730 to 1773, focussing on media technological conditions and the uses of the epistolary form. This genre, which initially followed the pattern of the English Spectator, emerged in the 1730s with nine journals produced in Stockholm. These were the first periodicals in Sweden that aimed to entertain as well as instruct. The study begins with the aim of finding explanations for their sudden emergence, by looking into the cultural and tech-nological conditions of the period; such as printing, distribution, censorship practices, and potential audiences (chapters 3–6). The fall of autocracy and the rise of an early parlamentarianism provided the background. Stockholm attracted printers and book dealers, and a new generation of literati made careers in the state adminstration. Among these were several of the journals’ editors, as well as potential readers. In the next part (chapters 7–8), the extensive and varied use of the epistolary form in these weeklies is analysed, as serving different purposes. A closer examination and interpretation is made of the epistolary material in Sedolärande Mercurius [Didactic Mercury] (1730-1731), edited by Carl and Edvard Carlsson, and Then Swänska Argus [The Swedish Argus] (1732-1734), edited by Olof Dalin. In Sedolärande Mercurius a number of letters explore the theme of problems with foreign trade; and in Then Swänska Argus satires in epistolary form paint a picture of ideas from abroad posing a threat to social life, and especially to married life. The last part (chapters 9–10) follows these trends further in time, by looking into the uses of the epistolary form in a couple of journals in the latter half of the 18th century: Bref Om Blandade Ämnen [Letters about a variety of subjects] (1754), edited by Carl Christoffer Gjörwell; and Brefwäxling [Letter Exchange] (1772–1773) by Catharina Ahlgren. Brefwäxling in particular differs substantially from the journals in the 1730s, a fact that is discussed in terms of a transition from oral culture to a more literary one, new trends in epistolary rhetoric, and the gender of the narrator. The methods used in the study are archival research and textual analysis.
|
|
| 7. |
- Forselius, Tilda Maria, 1952
(författare)
-
Hur man gör en tölp till gentleman
- 2005
-
Ingår i: Dagens Nyheter 16 april 2005. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Forselius, Tilda Maria, 1952
(författare)
-
Isolation in Robinson Crusoe
- 2010
-
Ingår i: Encyclopedia of Themes in Literature, edited by Jennifer McClinton-Temple. - New York : Facts on File. - 9780816071616 ; , s. 325-326
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Description of the theme isolation in Daniel Defoe's novel.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Forselius, Tilda Maria, 1952
(författare)
-
Magnus Lagerström, 1691–1759
- 2014
-
Ingår i: Svenskt översättarlexikon, www.oversattarlexikon.se.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenskt översättarlexikon är ett biobibliografiskt uppslagsverk med artiklar om svenska och finlandssvenska översättare från äldsta tid till idag. Artikeln handlar om Magnus Lagerström (1691–1759), översättare bl.a. av flera Molière-pjäser och direktör vid Ostindiska kompaniet i Göteborg.
|
|
