| 1. |
- Ackesjö, Helena, 1973-, et al.
(författare)
-
Utbildning för barn i skolstartsålder
- 2022. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det ligger något av ett magiskt skimmer över skolstarten. Många barn har längtat efter dagen då de får packa sin ryggsäck och träda in genom porten till det mytomspunna skolhuset där nya klasskamrater, lärare och utmaningar väntar.Denna bok handlar om hur utbildningen för barn i skolstartsåldern har förändrats under de senaste decennierna och hur man kan förstå mekanismerna bakom dessa förändringar. Idag råder ett starkt kunskaps- och lärandefokus, där huvudsyftet är att elever ska kvalificeras till nästa nivå i skolsystemet. Detta beskriver vi i boken som en skolarisering av utbildningen och dess konsekvenser berör alla aspekter av utbildning. Skolariseringen syns på policynivå. Den påverkar den pedagogiska praktiken och undervisningen; den förändrar synen på barnet och dess förmågor, och inte minst påverkar den vår syn på vad utbildning är till för. I denna bok används skolstarten och förskoleklassen som exempel, men analysen av skolariseringen är allmängiltig för utbildning och undervisning av barn i hela skolsystemet. Hur kan dessa förändringar beskrivas? Vad bidrar till skolariseringen? Vilken betydelse har denna utveckling? Detta är angelägna frågor för alla som är engagerade i utbildning. Därför är det viktigt att lärare och lärarstudenter får ett språk för att kritiskt kunna granska och diskutera vad skolariseringen innebär - både för dem själva och för deras profession.
|
|
| 2. |
- Adelmann, Kent
(författare)
-
Konsten att lyssna : didaktiskt lyssnande i skola och utbildning
- 2009
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Av skolans styrdokument framgår det att tala och lyssna, läsa och skriva är centrala moment i elevernas språkutvecklande arbete. Och säkert kan både elever och lärare ge goda exempel på hur de målmedvetet använder och utvecklar förmågan att just tala, läsa och skriva. Däremot har de förmodligen svårare att förklara hur det konkreta arbetet kring aspekten lyssna ser ut. Som stöd för dagens lärare i svenska finns nämligen ingen tradition, ingen forskning, ingen litteratur, ingen begreppsapparat och inga kursplanemål eller betygskriterier för lyssundervisning och lyssutveckling. Konsten att lyssna behandlar ämnesaspekten Lyssna som receptionsdisciplin och lyfter fram den ur sin didaktiska icke-existens som ett språkligt redskap, jämbördig med undervisningsaspekterna Tala–Läsa–Skriva. För första gången får vi här beskrivningen av ett didaktiskt lyssnande med lysshistoria, lyssteori, lyssundervisning och lyssutveckling. Boken riktar sig främst till blivande och verksamma lärare i svenska samt handledare av olika slag i skola och utbildning, där lyssnande har en avgörande betydelse för coachning och lärande.
|
|
| 3. |
- Adelmann, Kent, et al.
(författare)
-
Listening management : lyssna för förändring
- 2013
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I USA är lyssnandeforskning etablerad sedan länge och har de senaste decennierna uppmärksammats på bred front, inte minst inom arbetslivet, där chefer insett att det finns pengar att spara genom effektiv kommunikation på alla nivåer. Och kommunikation kan bara vara effektiv om någon lyssnar. Och ännu effektivare blir den förstås om den som lyssnar dessutom lyssnar effektivt. Vi presenterar här en chefsbok för ett ledarskap i förändring. I vårt teknik-, samtals- och kommunikationsintensiva samhälle erbjuder Listening Management™ för första gången i Skandinavien en möjlighet att slimma kommunikationen genom att lyssna effektivt. Listening Management™ fungerar därmed som ett stöd för ett systematiskt, strategiskt och hållbart förändringsarbete. Eller med andra ord: Att lyssna möjliggör förändring, och förändring kräver lyssnande.
|
|
| 4. |
- Alasuutari, Maarit, et al.
(författare)
-
Assessment and documentation in early childhood education
- 2014
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The chapters of this book study documentation and assessment from three perspectives: considering them as issues of curricula and pedagogy and as tasks of an educator; studying them as negotiations on and about the child; and examining them as actions on and of parents. The book is divided into different sections according to these perspectives. The first section ‘A view on curricula, didaktik and teachers’ includes three chapters. Chapter 2, ‘Assessment and documentation in the ECE curriculum - focus on the Nordic tradition’ discusses the basis of documentation and assessment in early education, the curriculum. Since it focuses on the Nordic curricula, it also illuminates the broader frame that the examinations of the following chapters are embedded in. The Nordic tradition of curriculum design emphasizes children’s performance and defines goals to strive for without specifying the objects of achievement. The other tradition to curricula design presented in the chapter, the Anglo-Saxon tradition, is characterized by the focus on the individual and by detailed formulations of goals to achieve for different age categories. The chapter discusses the contradictory tendencies of de- and re-centralization in the Nordic curricula, evident for example in the regulations and directions concerning documentation and assessment. It also argues that we can recognize a movement towards the Anglo-Saxon tradition of curriculum design in the Nordic countries. Chapter 3 ‘Different Forms of Documentation and Assessment in ECE’ familiarizes the reader with the documentation practices of Nordic early education at the grass root level. Drawing on a case study of three Swedish preschools, it illuminates the types of documentation tools that are applied in ECE. It proposes that the documentation practices can best be characterized by the term multi-documentation. The examination of the multi-documentation shows how the documentation tools comprise different forms of assessment, ranging from developmental-psychological, narrative and activity oriented assessments to self- and personality assessments. Finally, the chapter raises questions about in what sense the documentation and assessment practices are about empowering, supporting, and strengthening children, parents and professionals and in what sense they can weaken, mislead, and constrain the different actors. The fourth chapter, which ends the first part of the book, ‘Teachers in intensified assessment and documentation practices - a didaktik approach’ builds on the previous chapter and considers documentation and assessment practices and teachers’ role in them from the view of the reflective, Continental approach of didaktik. It approaches documents as co-actors in educational processes on focuses on the following questions regarding it: why (the function), who (subjects/actors), what (the content) and how (the form). The chapter introduces the concept of transformative assessment as a boundary object between different forms and functions of assessment and between micro-, meso- and macro-level actors of assessment and documentation practices. The preschool teachers’ role can be described as trans-actors in the transformative multi-documentation and assessment. The second part of the book, ‘Auditing the child’ with its two chapters will move the focus to the social study of childhood and consider the notions of the child in documentation and assessment from two different starting points. Chapter 5, ‘Documentation and listening to the children’, begins its discussion from a common understanding of child documentation as a means to give children a ‘voice’. By drawing on empirical data from parent-teacher discussions considering children’s responses to specific questions, the chapter problematizes this notion. It argues that despite of its benevolent aims, listening to children through documentation is constrained by and deeply embedded in, institutional and generational practices and assumptions about professionalism in ECE. Consequently, the child’s view can be ‘lost in translation’. Chapter 6, ‘The normal child’, continues the discussion about the notions of the child by inviting the reader to consider how documentation and assessment practices produce normative ideas about the child and how these ideas are intertwined with the social order of the ECE institution. This order both controls and empowers the institutional actors in different ways. The chapter illustrates how the ‘ordinary’ or ‘normal’ child is produced in written documentation and in the intertwinement of text and talk. It also illuminates how the assessments and the normative function of documentation are predominantly implicit and actualized, especially, when the child shows ‘resistance’ of the system of ECE or otherwise departs from its expectations. The third part of the book positions ‘Parenthood on focus’ and consists of two chapters. Chapter 7, ‘The governance and pedagogicalization of parents’, highlights the demands on parents in the documentalized practices used to establish collaboration between home and ECE. It considers practices and tools that are used to involve parents in the assessment and documentation of their child and the family. Through them, the parents are expected to embrace the ideas and discourses of the ECE institution. Furthermore, the documentalized practices yield unspoken expectations about how the parents should support their child in lifelong learning and how they can meet the institutional norms of good parenting. Chapter 8, ‘Parenthood between offline and online – about assessment and documentation’ draws on a ‘netnographic’ research on what parents write about assessment and documentation of children on Internet sites. In the discussions parents are free from the institutional constraints that are evident, for example, in parent-teacher meetings. The chapter considers whose interests seem to be involved in the discussions and who is assessing whom. Moreover, it considers in what ways the discussions can be seen both as empowering and constraining parenthood. The final chapter, ‘Conclusion: Dilemmas of documentation’, ties together the key points of the preceding chapters by discussing the ‘junction’ of discourses and contradictory tendencies that are embedded in the assessment and documentation practices of Nordic ECE, regarding children, parents, and professionals. The chapter illuminates the different fields of the contradictory discourses by a multi-dimensional model of the steering of assessment and documentation and proposes the concept of ‘documentalized childhood’ as capturing the function of the steering in the transnational context of contemporary ECE.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Alvstad, Erik
(författare)
-
Den rabbinska traditionen
- 2017
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken handlar om judisk bibeltolkning. Texter och textpraktiker är helt centrala för den rabbinska judendomen. Här undersöks grunderna för denna på en gång litterära, religiösa och hermeneutiska tradition samt den bakomliggande synen på uppenbarelsen. Frågan om den rabbinska kommentartraditionens legitimitet och auktoritet löper som en röd tråd genom boken. Hur förankrade det rabbinska etablissemanget sina utläggningar och tolkningar, som ibland bara verkar ha ett mycket vagt underlag i Bibeln och emellanåt markant skiljer sig från det kommenterade verket? Med vilken instans sökte man auktorisera sin tolkning? Och vad menade egentligen rabbinerna när de gjorde gällande att Torah är en evigt fruktbar företeelse, vars ord växer och förökar sig precis på samma sätt som en planta växer och förökar sig? I boken behandlas den rabbinska judendomens läsarpraktiker och läsarideologier, kampen om läroauktoritet och tolkningsföreträden, samt hur en religiös tradition (den rabbinska judendomen) och en social grupps (den rabbinska ”klassen”) samhälleliga hegemoni legitimeras genom just text, läsning, tolkning och undervisning. Men i en annan bemärkelse så behandlas vissa närmast allmängiltiga förhållningssätt till tillvaron, och några av de sätt på vilka människan genom förmedlingen av litteratur och religion skapat mening och format sina sociala och kulturella villkor. I sammanhanget ges också en introduktion till några av judendomens centrala verk, såsom Mishnah, Talmud, och Midrash.
|
|
| 8. |
- Amhag, Lisbeth
(författare)
-
Virtual and Mobile Learning Activities in Higher Education
- 2020
-
Bok (refereegranskat)abstract
- In my research and review of several peer reviewed articles in these book, show that higher education faces major challenges both pedagogically and technically (Amhag, 2011; 2012; 2013a; 2013b; 2016a; 2016b; 2017; 2020; Amhag, Hellstrom & Stigmar, 2019; Amhag & Jakobsson, 2009). In the articles provides several opportunities to design and teach for self-directed and motivated higher education with smart pedagogy in a resource-enriched virtual learning environment, VLE through technology-embedded blended prerequisite and activities across various dimensions, including the notion that students can learn self-directed at anywhere and anytime, and easily switch learning contexts to another or a variety of scenarios. These blended learning activities combines both in- and out-off the university and during practical training in the profession by using face-to-face, F2F classroom lessons, teacher-recorded flipped lesson videos and mobile online webinars F2F with chat communications that contribute to increase internationalization, globalization and digitization of higher education.
|
|
| 9. |
- Ammert, Niklas, 1968-, et al.
(författare)
-
Externa historieprov : En studie av validitetsfrågor
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dåvarande Malmö högskola fick 2011 Skolverkets uppdrag att utarbeta och utforma det nationella ämnesprovet i historia för årskurs 9 i grundskolan. Malmö universitet även utarbetat kursprov i historia för gymnasieskolans kurser 1a1 och 1b. Ett syfte med denna studie är att analysera externa prov i historia i ett longitudinellt perspektiv. Det ger möjligheter att se och problematisera såväl förändringar som kontinuitet när det gäller proven, hur de har uppfattats samt deras resultat.
|
|
| 10. |
|
|
